JoF_Kommenterad_dagordning_infor_Jordbruk-och_fiskeradet_den_27-28_juni_2016_(slutlig) (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:4493F9)

Slutlig

Kommenterad dagordning

Näringsdepartementet

2016-06-16

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 27-28 juni 2016

Lagstiftande verksamhet

JORDBRUK

4. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (första behandlingen) Interinstitutionellt ärende: 2014/0100(COD)

-Lägesrapport

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget. Beslut fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och rådet beslutar med kvalificerad majoritet.

Bakgrund

Kommissionen presenterade ett nytt lagstiftningspaket om ekologisk produktion i mars 2014. I lagstiftningspaketet ingår ett förslag till ny förordning och en ny handlingsplan för ekologiskt jordbruk. Syftet

med den föreslagna förordningen är bl.a. att underlätta för jordbrukare att gå över till ekologiskt jordbruk. Förordningen ska även bidra till enklare regler, minskad administrativ börda, rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare och stärkt konsumentförtroende för ekologiska produkter.

Den 16 juni 2015 antog rådet en allmän inriktning rörande kommissionens förslag till ny förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Sverige gav stöd till den allmänna inriktningen. Sverige har fått gehör för alla de svenska prioriteringarna som syftar till att bidra till en ökad ekologisk produktion och underlätta för svenska jordbrukare att gå över till ekologiskt jordbruk. Vidare har Sverige arbetat för att utvecklingsperspektivet i förhållande till tredje land/utvecklingsländer ska få genomslag avseende regleringen kring importregimen.

Europaparlamentet röstade i ansvarigt utskott den 12 oktober 2015. Ordförandeskapet fick vid mötet med den Ständiga Jordbrukskommittén den 9 november mandat av rådet att inleda trepartssamtal med Europaparlamentet. Det mandatet överensstämde i stort sett med rådets allmänna inriktning. Frågan kommer upp som en lägesrapport vid det kommande jordbruks- och fiskerådet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen har höga ambitioner för att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen. Regeringen arbetar aktivt för att de regler som nu förhandlas ska gynna den ekologiska produktionen och marknaden, och bidra till en fortsatt positiv utveckling för sektorn. Regeringen kommer fortsatt verka för att behålla undantagen i gällande lagstiftning för ekologisk produktion, som exempelsvis möjlighet till avhorning.

Regeringen kommer att verka för att svenska växthus som bedriver ekologisk produktion fortsatt ska kunna använda de metoder som krävs i det stränga vinterklimat som råder i Sverige, i detta fall bedriva odling på s.k. avgränsade bäddar.

Regeringen verkar för att gränsvärden för otillåtna ämnen inte införs då gränsvärden skulle innebära en belastning för sektorn.

Regeringen kommer även att verka för att importreglerna inte ska missgynna u-länder eller försvåra handeln med tredje land.

Sverige bör notera lägesrapporten.

EU-nämnden och MJU

Frågan har tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför jordbruks- och fiskerådet i mars, juli och december 2014 samt vid mars-, maj- och junirådet 2015. En särskild överläggning i frågan hölls i MJU i juni 2014, maj och juni 2015.

Icke-lagstiftande verksamhet

5. Matsvinn

- Beslut om rådsslutsatser

Dokumentbeteckning 9839/16

Rättslig grund

Rådsslutsatser antas med konsensus.

Bakgrund

EU-kommissionen presenterade sin handlingsplan för cirkulär ekonomi i december 2015. För att stödja delmålet i Agenda 2030 om att halvera det globala matsvinnet i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd avser kommissionen att genomföra en rad åtgärder. Bland annat ska en gemensam EU-metod för att mäta avfall utvecklas. Därtill ska en plattform för utbyte av goda exempel och förtydliga lagstiftningen om avfall, livsmedel och foder skapas, och åtgärder för att underlätta matdonation och användning av livsmedel och biprodukter i foderproduktion vidtas.

Ett minskat matsvinn utgör ett viktigt element i en cirkulär och resurseffektiv ekonomi och är ett av de prioriterade områdena i kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi. Att minska matsvinnet är även viktigt för att uppnå Sveriges övergripande miljömål, generationsmålet som bland annat handlar om resurseffektivitet och hållbar konsumtion.

Handlingsplanen för cirkulär ekonomi har diskuterats i rådet under våren och ordförandeskapets ambition är att rådsslutsatser ska antas i Miljörådet den 20 juni. Med tanke på den stora uppmärksamhet och efterfrågan på åtgärder som uppkommit i samband med matsvinn och livsmedelskedjans avgörande roll i att minska matsvinnet vill

ordförandeskapet ge särskild uppmärksamhet till detta ämne på Jordbruks- och fiskerådet och har därför tagit fram särskilda rådsslutsatser om matsvinn.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet har valt att ta fram rådsslutsatser om matsvinn och föreslår att Sverige bör stödja dessa. Regeringen anser att de föreslagna rådsslutsatserna täcker in alla aktuella frågor och processer när det gäller matsvinn och välkomnar att de tar sin utgångspunkt i att matsvinn är ett globalt problem och att det kommer att krävas gemensamma insatser för att uppnå en betydande minskning i enlighet med det globala hållbarhetsmålet.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU

6. Marknadssituationen

- Meningsutbyte

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Efter rekordhöga priser på smör och skummjölkspulver under 2013 har priserna sjunkit kraftigt under 2014-2016. Prisfallet på smör och mjölkpulver beror på ökat utbud på världsmarknaden, minskad efterfrågan från framförallt Kina samt Rysslands importstopp. Det har föranlett en global obalans inom mejerisektorn. Under 2015 och 2016 har mjölkpriserna i Sverige, EU och globalt legat på en låg nivå och även nått den lägsta nivån sedan 2009. Detta har lett till en svår situation för många mjölkbönder, både i Sverige och i andra delar av EU.

Mot denna bakgrund, och även med beaktande av ett lågt pris på griskött i många EU-länder under sommaren 2015, har kommissionen tagit beslut om flera åtgärder riktade till animaliesektorn inom EU.

Kommissionen presenterade sitt krispaket på det extrainsatta rådsmötet i början av september 2015. Från början var paketet helt inriktat på mjölksektorn men efter påtryckningar från flera medlemsstater så utvidgades åtgärderna till att även omfatta andra

animalier, främst gris. Rättsakter för centrala åtgärder i paketet antogs av kommissionen i oktober och trädde i kraft den 16 oktober 2015. Åtgärderna omfattade nationella kuvert för riktat stöd till jordbrukare i drabbade sektorer, stöd till privat lagring, ökade möjligheter till förskott av stöd, bland annat direktstödet, ökad budget till säljfrämjande åtgärder och ökade uppköp av mejeriprodukter för biståndsändmål.

Inom ramen för kommissionens ordinarie befogenheter har åtgärderna förlängts för privat lagring av smör och skummjölkspulver till 30 september 2016.

Flera medlemsstater har efterfrågat nya krisåtgärder, varpå marknadssituationen har diskuterats vidare i möten i Särskilda jordbrukskommittén och Jordbruks- och fiskerådet under våren.

På Jordbruks- och fiskerådet 14 mars 2016 informerade kommissionen om åtgärder som planeras träda i kraft och åtgärder som kommissionen ska titta närmare på. Exempel på möjliga åtgärder som presenterades är:

-Utökade möjligheter till statsstöd.

-Ytterligare privat lagring av griskött.

-Att undersöka möjligheten till förskottsutbetalningar av gårdsstödet.

Kommissionen kommer på Jordbruks- och fiskerådet 27-28 juni att ge en lägesrapport om marknadssituationen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Mot bakgrund av den allvarliga situationen för i synnerhet många mjölkproducenter i EU bör Sverige inta en konstruktiv hållning till effektiva åtgärder på EU-nivå. Regeringen anser att eventuella nya åtgärder bör finansieras genom omprioriteringar inom beslutad jordbruksbudget. Sverige bör verka för lösningar i linje med den marknadsanpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken som skett under de senaste åren.

EU-nämnden och MJU

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet 17 maj 2016.

7. Agricultural Market Task Force

- Lägesrapport

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Kommissionen ska på rådet ge en lägesrapport av arbetet i expertgruppen Agricultural Market Task Force. Kommissionär Hogan har skapat en grupp med 12 experter efter en utlysning om att delta i en task force för jordbruksmarknaderna. Experterna är valda för sin kompetens och inte som representanter för organisationer eller medlemsland. Gruppens arbete är konfidentiellt. På kommissionens hemsida finns dock underlag från gruppens experter publicerade. Gruppen har haft fyra möten, det första i januari 2016. En slutlig rapport med rekommendationer från gruppen förväntas vara klar i oktober 2016.

Syftet med gruppen är att förse kommissionen med råd och expertkunskaper om hur jordbruksmarknaderna fungerar och om jordbrukarens position i livsmedelskedjan kan stärkas, samt lämna rekommendationer och förslag till politiska initiativ för hur globala utmaningar för ett hållbart jordbruks kan hanteras.

Gruppen ska arbeta inom följande tre områden:

-Transparanta marknader och offentlig datainsamling

-Förbättra lantbrukarens position i livsmedelskedjan

-Riskhantering

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen ser positivt på att gruppen startats. Det är bra om gruppens arbete inte forceras, utan att det finns tid att bearbeta förslag och analyser. Sverige bör notera rapporten.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

8. Utvärdering av FLEGT handlingsplan och EUs timmerförordning

Antagande av rådsslutsatser

Meningsutbyte

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Rådsslutsatser antas med konsensus.

Bakgrund

EU har sedan 2003 en handlingsplan för att bekämpa olagligt avverkat timmer och handeln som associeras med det olagligt avverkade timret (FLEGT AP). Handlingsplanen har sju bärande tematiska arbetsområden och två centrala element för aktionsplanen EU:s timmerförordning (EUTR) samt frivilliga parterskapsavtal (FLEGT VPA). I februari 2016 publicerade kommissionen en utvärderingsrapport om effektiviteten av EUTR baserat på de två första åren sedan förordningen antogs. På uppdrag av kommissionen publicerades i april 2016 en oberoende utvärdering av handlingsplanens första elva år(2004-2014) av genomförandet. Rådslutsatserna behandlar dessa båda utvärderingsrapporter.

Utvärderingen av EUTR drar slutsatsen att förordningen varit i kraft under en kort tid och att det därför är vanskligt att säga vad förordningen bidragit med. Osäkerheten till trots pekar utvärderingen på att förordningen fortsätter att vara av ”stor betydelse” för att bekämpa olaglig skogsavverkning och den relaterade handeln genom att regleringen har bidragit till en gradvis förändring av handelsmönster till förmån för nya införselvägar av lagligt timmer in på EUs marknad. Utvärderingen visar att EUTR har potential att uppnå sina mål men även att ytterligare ansträngningar behövs både av medlemsstaterna samt av den privata sektorn innan en effektiv och ändamålsenlig tillämpning har uppnåtts.

I utvärderingen av FLEGT-handlingsplanen dras slutsatsen att planen förblir "helt relevant för sitt syfte", men att ambitionen måste öka för att ta itu med framtidens utmaningar. Utvärderingen berör även behovet av översyn och en möjlig utvidgning av annexet över vilka produkter som ska omfattas av förordningen i syfte att skapa likartade konkurrensförhållanden. Utvärderingen framhåller även att handlingsplanen måste göras mer flexibel så att den blir mer efterfrågad av producentländerna samt att den privata sektorn i producentländerna i ett tidigare skede involveras i förhandlingen inför ett partnerskapsavtal.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att Sverige kan stödja slutsatserna under förutsättning att de inte innebär någon begränsning av den flexibilitet som regeringen bedömer behöver finnas i handlingsplanen i syfte att

nå FLEGT:s nuvarande övergripande och grundläggande målsättningar.

FLEGT AP

I beaktande av en eventuell breddning av handlingsplanen är det regeringens fokus att fortsättningsvis betona bekämpandet av illegala aktiviteter och inte avskogning i allmänhet. Det finns naturliga och lagliga anledningar till att avskogning sker (exempelvis byggande av infrastruktur, uppodling av jordbruksmark) vilket inte ska försvåras av en utvecklad FLEGT handlingsplan. Regeringen anser att anpassningar och förändringar i planen alltid ska föregås av utvärderingar och grundliga konsekvensbedömningar.

EUTR

Regeringen delar utvärderingens slutsats att effekterna av EUTR är svåra att identifiera eftersom EUTR endast har tillämpats i två år. Regeringen noterar att implementeringen av EUTR inom EU har gått sakta och har olika kommit olika långt mellan olika medlemsländer vilket kan medföra snedvridning av konkurrensen. Regeringen anser att anpassningar och tillägg i förordningen eller i dess annex alltid föregås av grundliga utvärderingar och konsekvensbedömningar.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

9.Påskyndande av arbetet med hållbart växtskydd – resultat från expertgrupp

antagande av expertgruppens rekommendationer

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

På Jordbruksrådet den 27-28 juni avser ordförandeskapet presentera en rapport om hållbart växtskydd, samt be rådet om deras stöd för de i rapporten föreslagna åtgärderna.

På initiativ av Nederländerna, som lyfte frågan vid Jordbruksrådet i oktober 2015, har kommissionen sedan hösten 2015 arbetat med frågan om ett mer hållbart växtskydd. 19 medlemsstater, inklusive Sverige,

har ingått i kommissionens arbetsgrupp som tagit fram en plan med åtgärder på kort och lång sikt.

Den framtagna åtgärdsplanen innehåller en rad åtgärder som riktas mot såväl EU-kommissionen, medlemsstaterna, intressenter och företag. Planen innehåller förslag till åtgärder på kort och på lång sikt som syftar till att öka tillgängligheten av lågriskprodukter inom växtskyddet, stöd till forskning och utveckling av alternativa metoder, påskyndar medlemsstaternas tillämpning av integrerat växtskydd samt rekommendationer inför översynen av förordningen 1107/2009.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer de förslag som presenteras i åtgärdsplanen.

EU-nämnden och MJU

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i oktober 2015.

Icke-lagstiftande verksamhet

FISKE

10.Meddelande från kommissionen till rådet om ett samråd om fiskemöjligheter för 2017

–Föredragning av kommissionen

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Kommissionen presenterar varje år ett meddelande avseende nästa års fiskemöjligheter. I meddelandet redogör kommissionen för vilket arbetssätt och vilka principer kommissionen avser tillämpa i samband med framtagandet av höstens TAC- och kvotförslag (Östersjön, Västerhavet, Svarta Havet samt för djuphavsarter). I meddelandet väntas kommissionen bland annat redogöra för det fortsatta genomförandet av den reformerade gemsamma fiskeripolitiken vad avser fiskemöjligheter och tillvägagångssätt för att uppnå målsättningen om maximalt hållbar avkastning och införande av

landningsskyldigheten. Meddelandet har i skrivande stund inte inkommit.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU

Lagstiftande verksamhet

11.Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om en hållbar förvaltning av externa fiskeflottor

- Allmän inriktning

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 43.2 i EUF-fördraget vad gäller fastställande av de bestämmelser som behövs för att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken. Beslut fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och rådet beslutar med kvalificerad majoritet.

Bakgrund

Förordning (EG) nr 1006/2008 (tillståndsförordningen) reglerar tillstånd för unionsfartyg som fiskar utanför EU:s vatten, samt tillstånd som beviljas fiskefartyg från tredje land som bedriver verksamhet i unionens vatten. Det nya förslaget till förordning, 2015/0289 (COD), föreslås ersätta den tidigare och därigenom skapa ett regelverk som är bättre anpassat efter den reformerade gemensamma fiskeripolitikens skärpta krav på EU-flottans externa verksamhet. Syftet är att tillhandahålla ett särskilt rättsligt ramverk för externa fiskeaktiviteter.

För att fiska antingen på en annan kuststats vatten eller på det fria havet måste EU-fartyg, och på motsvarande vis, tredjelandsfartyg som önskar fiska på EU:s vatten, uppfylla de krav på tillstånd som anges i förordningen.

Över 25 procent av EU-fartygs fångster härrör ifrån tredje land och det fria havet (vad gäller tonfisk och liknande arter uppgår siffran till 90 procent). EU:s externa flotta består av ca 700 fartyg, motsvarande 24 procent av EU:s fiskekapacitet i termer av tonnage.1 Den nuvarande tillståndsförordningen behöver nu ses över för att på ett tillfredsställande sätt motsvara mål och standarder för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken och dess krav på samstämmighet mellan den interna och den externa dimensionen. I detta sammanhang kan konstateras att EU även är en stor importör av fiskeprodukter, vilket lägger ett stort ansvar på unionen att engagera sig för att internationella fiskbestånd förvaltas på ett hållbart sätt.

Ett annat skäl till att en översyn av tillståndsförordningen behövs är det ökade behovet av transparens för fiskeaktiviteter. Bland annat Världsbanken och Fishing Transparency Initiative har tagit initiativ för en sådan utveckling. Det kan framhållas att EU:s rådgivande nämnd för långdistansfiske konstaterat att den nivå av transparens som krävs för EU-fartyg som verkar under partnerskapsavtal också måste tillämpas för EU-fartygs aktiviteter utanför partnerskapsavtal (gemensamma företag, charterarrangemang och privata avtal) och att reformen av tillståndsförordningen utgör ett tillfälle att agera i detta avseende.

Förslaget till ny tillståndsförordning presenterades i november 2015 och har under våren diskuterats i rådets arbetsgrupp för externa fiskefrågor. Efter ett antal behandlingar, där förslaget diskuterades artikel för artikel, godkändes det kompromissförslag som ligger till grund för den allmänna inriktningen i Coreper den 15 juni.

Förslagets innehåll i korthet

Förordningen omfattar all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfartyg utanför unionens vatten. Dessa kan således omfattas av ett tillträdesavtal eller ett direkttillstånd från tredjelandet och/eller verka inom ramen för en regional fiskeriförvaltningsorganisation eller reglerna för det fria havet.

1 Cf. Roadmap on the Proposal for a Regulation of the European Parliament and of

the Council replacing Council Regulation 1006/2008, sid. 2.

Förordningen omfattar också fartyg från tredjeland som bedriver verksamhet i unionens vatten

Även unionsfiskefartygs fiskeverksamhet utanför unionens vatten regleras. Förordningens grundläggande princip är att varje fartyg bör ha flaggmedlemsstatens tillstånd innan det kan fiska utanför unionens vatten och kuststatens tillstånd när verksamheten äger rum i dess vatten. Flaggstatens ansvar är centralt i detta avseende.

Fiskeverksamhet inom ramen för partnerskapsavtal om hållbart fiske, SFPA:er, regleras också. Förordningen slår bl a fast att ett EU-fartyg endast får bedriva fiskeverksamhet i ett tredje lands vatten efter bestånd som förvaltas av en regional fiskeförvaltningsorganisation. Den slår även fast att ett EU- fartyg endast får bedriva fiskeverksamhet i tredje lands vatten inom ramen för SFPA:er om det har utfärdats ett fisketillstånd både av fiskefartygets flaggstat och det tredje land där fiskeverksamheten äger rum.

Även fiskeverksamhet inom ramen för direkttillstånd, dvs när det inte sker genom ett SFPA, regleras. Ett EU-fartyg får enligt förslaget endast bedriva fiskeverksamhet i tredje lands vatten utanför ramen för ett SFPA om ett fisketillstånd har utfärdats av både dess flaggstat och det tredje land på vars vatten fiskeverksamheten äger rum. Förordningen säger också att en flaggmedlemsstat för att bevilja direkttillstånd bl.a. ska begära bevis för att den planerade fiskeverksamheten är hållbar (vilket ska bygga på en vetenskaplig bedömning).

Förordningen fastställer även förfarandet för att bedriva fiskeverksamhet under överinseende av en regional fiskeriförvaltningsorganisation eller på det fria havet.

Ett nytt område som tillkommit i förordningen är grundläggande regler för så kallad befraktning (chartering), som är en särskild form av direkttillstånd och som hittills varit svår att övervaka. Huvudsyftet är att skapa en rättslig ram för denna praxis så att unionsfartyg som fiskar enligt ett befraktningsavtal kan övervakas bättre och EU:s lagstiftning anpassas till de regler som antagits av vissa regionala fiskeriförvaltningsorganisationer i detta avseende.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandeskapets kompromissförslag. De viktigaste frågorna för regeringen är 1) att bevaka grundprincipen för EU:s externa fiskeriverksamhet enligt den gemensamma fiskeripolitikens grundförordning (1380/2013), att samma regler ska gälla för EU:s fiskefartyg vid fiske såväl utom som

inom EU:s vatten. 2) Att förordningen inte negativt påverkar Sveriges fiske inom ramen för de nordliga avtalen, främst med Norge.

I sin nuvarande form bedömer regeringen att förslaget uppfyller dessa kriterier och i många delar utgör en väsentlig förstärkning jämfört med den nu gällande förordningen. Detta bland annat genom att förslaget till ny förordning omfattar reglering av EU-fartygs fiske på andra kuststaters vatten som inte faller inom ramen för partnerskapsavtal om hållbart fiske. Detta utgör en stor skillnad gentemot gällande förordning som endast anger att medlemsstater ska sträva efter att erhålla information om arrangemang mellan sina medborgare och ett tredje land.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU

ÖVRIGA FRÅGOR

JORDBRUK

12. a) Sammanfattning från konferensen "hitta balansen: utforska lösningar i debatten angående patent och växtförädlarrätt”

- information från ordförandeskapet

Dokumentbeteckning

Bakgrund

Den 18 maj anordnade det nederländska ordförandeskapet en konferens som samlade expertis och intressenter både från växtförädlarrätts perspektiv och från patentsidan. Man belyste olika perspektiv när det gäller dessa två immaterialrättsliga system och gränslandet däremellan som aktualiserats i och med vissa relativt breda patent som nyligen givits. Vid konferensen redogjorde branschen för vissa initiativ som tagits för att underlätta den praktiska hanteringen av olika patent i växter, ex en databas och en tvångslicenshantering. Den Europeiska Växtsortmyndigheten (CPVO) och det Europeiska Patentkontoret (EPO) har fördjupat sin

kommunikation och utbyte av expertis. Kommissionen ska presentera en utredning om immaterialrätt i utsäde. Utredningen har utlovats i slutet av detta år.

FISKE

12. b) Medelhavspartnerskapet, Cataniaprocessen och GFCMs årsmöte 2016 (St Julian’s, Malta, 30 maj- 3 juni 2016)

- information från kommissionen

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Fiskbestånden i Medelhavet har minskat under lång tid och trots den senaste tidens ansträngningar har situationen inte förbättras. Förvaltningen av fiskbestånden i Medelhavet kompliceras av det faktum att många av dem delas med tredjeländer utanför EU. I syfte att lansera en bredare debatt om hur man kan vända den negativa beståndssituationen arrangerade kommissionen och den rådgivande nämnden för Medelhavet (MEDAC) i februari 2016 ett högnivåseminarium i Catania, Sicilien. Syftet med seminariet var att enas kring den mest effektiva vägen framåt i syfte att möjliggöra att omedelbara åtgärder kan vidtas på EU-nivå eller nationell nivå. Cataniamötet var också utgångspunkten för utvecklingen av en ny strategi för Medelhavsområdet. Avsikten är också att man inom denna process, och inom ramen för Allmänna kommissionen för Medelhavet (GFCM), ska få med sig de grannländer runt Medelhavet som inte är EU-medlämmar.

GFCM är en regional fiskeriförvaltningsorganisation som inrättats i enlighet med artikel XIV i FAO:s stadga. Dess främsta mål är att främja utveckling, bevarande, rationell förvaltning och bästa nyttjande av levande marina resurser samt en hållbar utveckling av vattenbruket i Medelhavet, Svarta havet och angränsande vatten. GFCM har befogenhet att anta bindande akter (rekommendationer) inom kommissionsområdet. Dessa akter riktar sig framför allt till avtalsparterna, men kan även innehålla skyldigheter för aktörer (t.ex. befälhavare på fartyg). EU och ett antal medlemsstater runt Medelhavet är avtalsslutande parter i GFCM-kommissionen. Sverige har inget fiske inom GFCM:s konventionsområde.

Årsmötet ägde rum den 30 maj till 3 juni 2016 i Valetta, Malta. Vid mötet behandlades frågor rörande fiskeriförvaltning samt finansiella och administrativa frågor.

Kommissionen avser informera avseende Medelhavspartnerskapet, Cataniaprocessen och utfallet av GFCM:s årsmöte.