JoF, RådsPM EU-Norge, dp. 10
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2AEE3B
SLUTLIG
Rådspromemoria
2012-10-15
Jordbruksdepartementet
Rådets möte den 22-23 oktober 2012
Dagordningspunkt 10
Rubrik: Årliga konsultationer med Norge inför 2013 - meningsutbyte
Dokument: 14502/12 PECHE 386 N 11
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Inför förra årets förhandlingar inför rådsmötena 21-22 oktober samt den 14 november 2011.
Bakgrund
EU förhandlar årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Årsförhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. Förhandlingsresultaten förs in i EU:s kvotförordning som fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Avseende förhandlingsresultatet med Norge: artikel 218 i EUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande. Vad gäller fastställandet av fiskemöjligheter artikel 43.3 i EUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Vad gäller kontroll och tekniska regleringar artikel 43.2 i EUF, ordinarie beslutsförfarande.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att målsättningen att uppnå MSY till 2015 samt gällande förvaltningsplaner bör vara de övergripande prioriteringarna för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter mellan EU och Norge.
Beträffande kvotnivåer och associerade åtgärder anser regeringen att förvaltningsplaner ska följas, alternativt revideras, och att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grunden för kvoterna. Regeringen kan även lyfta fram att sillen i Skagerrak/Kattegatt, som är av centralt svenskt intresse, bör få en kvot som inte avviker väsentligt från ICES råd i förhållande till kvotnivåerna för de två övriga ingående bestånden (vårlekande Östersjösill och höstlekande Nordsjösill).
Beträffande utbyte av fiskemöjligheter kan regeringen liksom tidigare år understryka att EU inte bör acceptera mer arktisk torsk än man kan kompensera för utan att det blir orimliga bördor för de medlemsstater som inte får del av den värdefulla torsken. Regeringen kan också understryka att enligt EES-avtalet ska huvuddelen av kvoterna sökas utanför Nordsjön. Regeringen menar att EU bör försöka lösa balansen vid förhandlingarna i höst och inte ta upp diskussionerna igen under våren, då det är viktigt för medlemsstaterna och dess fiskare att kunna planera fiskeåret enligt klara förutsättningar.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
Förslag saknas då dagordningspunkten avser ett meningsutbyte inför årets förhandlingar. Liksom tidigare år ber kommissionen om vägledning från rådet vad gäller TAC:er och associerade åtgärder för de delade bestånden, samt vad gäller möjliga arter för kvotutbyte (bytesbalansen) i avtalet.
De årliga förhandlingarna är planerade att äga rum vid två tillfällen, i Bryssel den 19-23 november samt i Bergen den 3 - 7 december.
Huvudfrågorna som diskuteras är:
- Förvaltning av sju gemensamma bestånd i Nordsjön(nordsjötorsk, kolja, rödspotta, vitling, sill, makrill och sej) inklusive fastställandet och fördelningen av TAC:er.
- Förvaltning av gemensamma bestånd i Skagerrak
- Överenskommelse om utbyte av fiskemöjligheter
- Kontroll och andra tekniska åtgärder av gemensamt intresse.
För svensk del ligger de största fiskeintressena inom ramen för Skagerrakavtalet (ursprungligen ett avtal mellan NO, SE och DK) samt det så kallade Naboavtalet som omfattar svenskt fiske i norsk zon samt i Nordsjön och som nu förvaltas av gemenskapen. Fiskemöjligheterna i Naboavtalet är fastställda enligt en förutbestämd fördelningsnyckel.
TACer och associerade åtgärder för delade bestånd
I Nordsjön omfattas samtliga av de sju gemensamt förvaltade arterna av förvaltningsplaner. EU och Norge har åtagit sig att se över förvaltningsplanerna för torsk, nordsjösill och sej under årets förhandlingar. Utvärderingen av förvaltningsplanen för torsk visar att fiskeridödligheten för torsk inte minskat så som förutses i planen och att en av orsakerna till detta är en oförklarig fiskeridödlighet i kombination med höga utkastnivåer. Inför översynen av de nu aktuella förvaltningsplanerna har EU och Norge rådfrågat ICES om olika skörderegler och avvägningar mellan att maximera den årliga avkastningen å ena sidan och stabiliteten och förutsägbarheten å andra sidan. ICES rådgivning är ännu inte tillgänglig men väntas inkomma innan förhandlingarna.
Traditionellt har parterna vid förhandlingarna även enats om vissa tekniska regleringar och kontrollåtgärder. I samband med översynen av 1966-års tillträdesavtal för Skagerrak har parterna enats om att harmonsiera de tekniska regleringarna i Skagerrak samt införa ett utkastförbud. Denna överenskommelse ska nu införlivas i EU:s lagstiftning. Överenskommelsen innebär att EU och Norge inom ramen för årsförhandlingarna måste konvertera nuvarande landningskvoter till fångstkvoter.
Kvotutbyte i avtalet
Avtalet innehåller ett utbyte av fiskemöjligheter mellan parterna. Enligt ramavtalet för Nordsjön ska bytena vara balanserade. En del av bytesbalansen är ett erbjudande från Norge om arktisk torsk, som Norge enligt EES-avtalet åtagit sig att erbjuda EU. EU kompenserar Norge för detta genom andra fiskemöjligheter, traditionellt genom arter från Grönlandsavtalet och blåvitling. Kompensationen den arktiska torsken ska enligt EES-avtalet sökas i huvudsak utanför Nordsjön. På senare år har det blivit allt svårare att finna betalningsmedel till Norge då kvoten för arktisk torsk ökat och kvoten för blåvitling och andra arter minskat. Under de senaste åren har EU inte kunnat finna nog betalningsmedel för hela erbjudandet.
Utbyte av kvoter mellan parterna, den så kallade bytesbalansen är en svår och känslig fråga där i första hand små MS menar att de får betala ett orimligt högt pris för arktisk torsk som bara kommer stora MS till del. Mottagande MS menar att de redan betalat för detta historiskt då Norge fått marknadstillträde genom EES-avtalet, och att MS bör relatera detta till vad som kommer EU i stort till del.
Rådspromemoria
2012-10-15
Jordbruksdepartementet
Rådets möte den 22-23 oktober 2012
Dagordningspunkt 10
Rubrik: Årliga konsultationer med Norge inför 2013 - meningsutbyte
Dokument: 14502/12 PECHE 386 N 11
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Inför förra årets förhandlingar inför rådsmötena 21-22 oktober samt den 14 november 2011.
Bakgrund
EU förhandlar årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Årsförhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. Förhandlingsresultaten förs in i EU:s kvotförordning som fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Avseende förhandlingsresultatet med Norge: artikel 218 i EUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande. Vad gäller fastställandet av fiskemöjligheter artikel 43.3 i EUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Vad gäller kontroll och tekniska regleringar artikel 43.2 i EUF, ordinarie beslutsförfarande.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att målsättningen att uppnå MSY till 2015 samt gällande förvaltningsplaner bör vara de övergripande prioriteringarna för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter mellan EU och Norge.
Beträffande kvotnivåer och associerade åtgärder anser regeringen att förvaltningsplaner ska följas, alternativt revideras, och att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grunden för kvoterna. Regeringen kan även lyfta fram att sillen i Skagerrak/Kattegatt, som är av centralt svenskt intresse, bör få en kvot som inte avviker väsentligt från ICES råd i förhållande till kvotnivåerna för de två övriga ingående bestånden (vårlekande Östersjösill och höstlekande Nordsjösill).
Beträffande utbyte av fiskemöjligheter kan regeringen liksom tidigare år understryka att EU inte bör acceptera mer arktisk torsk än man kan kompensera för utan att det blir orimliga bördor för de medlemsstater som inte får del av den värdefulla torsken. Regeringen kan också understryka att enligt EES-avtalet ska huvuddelen av kvoterna sökas utanför Nordsjön. Regeringen menar att EU bör försöka lösa balansen vid förhandlingarna i höst och inte ta upp diskussionerna igen under våren, då det är viktigt för medlemsstaterna och dess fiskare att kunna planera fiskeåret enligt klara förutsättningar.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
Förslag saknas då dagordningspunkten avser ett meningsutbyte inför årets förhandlingar. Liksom tidigare år ber kommissionen om vägledning från rådet vad gäller TAC:er och associerade åtgärder för de delade bestånden, samt vad gäller möjliga arter för kvotutbyte (bytesbalansen) i avtalet.
De årliga förhandlingarna är planerade att äga rum vid två tillfällen, i Bryssel den 19-23 november samt i Bergen den 3 - 7 december.
Huvudfrågorna som diskuteras är:
- Förvaltning av sju gemensamma bestånd i Nordsjön(nordsjötorsk, kolja, rödspotta, vitling, sill, makrill och sej) inklusive fastställandet och fördelningen av TAC:er.
- Förvaltning av gemensamma bestånd i Skagerrak
- Överenskommelse om utbyte av fiskemöjligheter
- Kontroll och andra tekniska åtgärder av gemensamt intresse.
För svensk del ligger de största fiskeintressena inom ramen för Skagerrakavtalet (ursprungligen ett avtal mellan NO, SE och DK) samt det så kallade Naboavtalet som omfattar svenskt fiske i norsk zon samt i Nordsjön och som nu förvaltas av gemenskapen. Fiskemöjligheterna i Naboavtalet är fastställda enligt en förutbestämd fördelningsnyckel.
TACer och associerade åtgärder för delade bestånd
I Nordsjön omfattas samtliga av de sju gemensamt förvaltade arterna av förvaltningsplaner. EU och Norge har åtagit sig att se över förvaltningsplanerna för torsk, nordsjösill och sej under årets förhandlingar. Utvärderingen av förvaltningsplanen för torsk visar att fiskeridödligheten för torsk inte minskat så som förutses i planen och att en av orsakerna till detta är en oförklarig fiskeridödlighet i kombination med höga utkastnivåer. Inför översynen av de nu aktuella förvaltningsplanerna har EU och Norge rådfrågat ICES om olika skörderegler och avvägningar mellan att maximera den årliga avkastningen å ena sidan och stabiliteten och förutsägbarheten å andra sidan. ICES rådgivning är ännu inte tillgänglig men väntas inkomma innan förhandlingarna.
Traditionellt har parterna vid förhandlingarna även enats om vissa tekniska regleringar och kontrollåtgärder. I samband med översynen av 1966-års tillträdesavtal för Skagerrak har parterna enats om att harmonsiera de tekniska regleringarna i Skagerrak samt införa ett utkastförbud. Denna överenskommelse ska nu införlivas i EU:s lagstiftning. Överenskommelsen innebär att EU och Norge inom ramen för årsförhandlingarna måste konvertera nuvarande landningskvoter till fångstkvoter.
Kvotutbyte i avtalet
Avtalet innehåller ett utbyte av fiskemöjligheter mellan parterna. Enligt ramavtalet för Nordsjön ska bytena vara balanserade. En del av bytesbalansen är ett erbjudande från Norge om arktisk torsk, som Norge enligt EES-avtalet åtagit sig att erbjuda EU. EU kompenserar Norge för detta genom andra fiskemöjligheter, traditionellt genom arter från Grönlandsavtalet och blåvitling. Kompensationen den arktiska torsken ska enligt EES-avtalet sökas i huvudsak utanför Nordsjön. På senare år har det blivit allt svårare att finna betalningsmedel till Norge då kvoten för arktisk torsk ökat och kvoten för blåvitling och andra arter minskat. Under de senaste åren har EU inte kunnat finna nog betalningsmedel för hela erbjudandet.
Utbyte av kvoter mellan parterna, den så kallade bytesbalansen är en svår och känslig fråga där i första hand små MS menar att de får betala ett orimligt högt pris för arktisk torsk som bara kommer stora MS till del. Mottagande MS menar att de redan betalat för detta historiskt då Norge fått marknadstillträde genom EES-avtalet, och att MS bör relatera detta till vad som kommer EU i stort till del.