JoF, RådsPM EG-Norge. dp 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:2350B3
Rådspromemoria
2009-11-09
Jordbruksdepartementet
Rådets möte den 19-20 november 2009
Dagordningspunkt 4
Rubrik: Årliga konsultationer med Norge för 2010 - meningsutbyte
Dokument: -
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Inför rådets möte den 19-20 oktober 2009 samt inför förra årets förhandlingar inför rådsmötena 27-28 oktober samt 18-20 november 2008.
Bakgrund
EU förhandlar årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Årsförhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. Förhandlingsresultaten förs in i EU:s kvotförordning som fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december. I år äger förhandlingarna med Norge rum vid två tillfällen, i Bergen 16-20 november samt i Bryssel den 30 november – 4 december. Rådsmötet sammanfaller med de sista dagarna av den första förhandlingsrundan.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och särskilt utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemen-samma fiskeripolitiken, särskilt artikel 20. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är viktigt att komma överens med Norge om en gemensam hållbar förvaltning av bestånden i Nordsjön eftersom man delar ansvaret. Vidare är Regeringens övergripande målsättning är att tillse att den gemensamma fiskeripolitikens regelverk följs. Det gäller inte minst grundförordningens målsättning och principer om försiktighetsansatsens tillämpning baserat på välgrundade vetenskapliga råd och gradvist införande av ekosystemansatsen. ICES rådgivning ska således vara vägledande för förvaltningsbesluten. Långsiktiga förvaltnings- och återuppbyggnadsplaner bör noga följas alternativt snarast upprättas i enlighet med försiktighetsprincipen. Bedömningar av KOM, och i förekommande fall av de regionala rådgivande nämnderna ska noga beaktas.
För svensk del ligger de största fiskeintressena inom ramen för Skagerrakavtalet (ursprungligen ett avtal mellan NO, SE och DK) samt det så kallade Naboavtalet som omfattar svenskt fiske i norsk zon samt i Nordsjön och som nu förvaltas av gemenskapen. Fiskemöjligheterna i Naboavtalet är fastställda enligt en förutbestämd fördelningsnyckel och har mer karaktären av en matematisk uträkning. Norge har i år sagt upp Skagerrakavtalet som gäller fram till 2012. Förhandlingar om ett nytt avtal kommer att påbörjas först under nästa år.
I övrigt utgör sillfisket i Skagerrak och Kattegatt en viktig del av svenskt fiske.
Regeringen anser att sillen i Skagerrak/Kattegatt dels bör bli föremål för nya förvaltningsplaner, dels bör få en biologiskt försvarbar kvotminskning som inte avviker väsentligt från de separat beslutade kvotminskningarna i de två ingående bestånden.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
Förslag saknas då dagordningspunkter avser ett meningsutbyte om pågående förhandlingar. Vid ministerrådsmötet avser kommissionen att rapportera från den första förhandlingsrundan och förhoppningsvis kunna ge en tydligare bild av kärnfrågorna inför den sista förhandlingsrundan. För tillfället förefaller de svåraste frågorna i årets förhandling handla om makrill och balansen i utbytet av fiskemöjligheter.
Kvoten för makrill fastställs genom en kuststatsöverenskommelse mellan EU, Norge och Färöarna medan tillträdet för detta fiske bestäms bilateralt mellan EU och Norge. Ett av skälen till att parterna inte lyckats enas om någon kvot är att NO och gemenskapen har olika tolkningar om huruvida Norge har rätt till ytterligare tillträde i EU zon för makrill. Gemenskapen anser att Norge har fiskat upp sin kvot i EU zon och har därför stängt det norska fisket. Gemenskapen är beredd att ge Norge tillträde mot skälig motprestation. Detta i kombination med att Norge i början av 2009 tog en unilateral nordlig kvot av makrill har bidragit till att relationen mellan parterna är kylig inför årets förhandlingar.
Huvudfrågorna som normalt ska diskuteras är dock:
- Förvaltning av sju gemensamma bestånd (nordsjötorsk, kolja, rödspotta vitling, sill, makrill och sej) inklusive fastställandet och fördelningen av TAC:er.
- Förvaltning av gemensamma bestånd i Skagerrak och Kattegatt
- Överenskommelse om utbyte av fiskemöjligheter
- Kontroll och andra tekniska åtgärder av gemensamt intresse.
Förvaltning för delade bestånd i Nordsjön
Förvaltningen och TAC:er för de gemensamma bestånden, torsk, kolja, rödspotta, vitling, sill, makrill och sej, som bestäms gemensamt av parterna. Alla bestånd utom vitling och rödspotta omfattas av förvaltningsplaner som överenskommits mellan parterna varför TAC:er inte förväntas bli föremål för diskussion. För rödspotta har gemenskapen en egen förvaltningsplan, vilken Norge inte vill acceptera eftersom den beslutats för ett bestånd som gemenskapen delar med Norge. ICES har dessutom bedömt att EUs plan har ett antal tillkortakommanden. EUs förvaltningsplan för rödspotta ska revideras inom de närmaste åren och parterna kommer sannolikt söka nå enighet om en gemensam plan i samband med detta.
Ordförandeskapets målsättning är att anta TAC:er i linje med etablerade förvaltningsplaner och KOMs fastställda policymeddelande. I policymeddelandet delas bestånden in i ett antal kategorier, beroende på beståndsstatus, kunskapsläge och artens natur.
För de olika kategorierna föreslår KOM en regelmässig, maximal eller minimal ändring i TAC och effort.
Förvaltningsåtgärder för delade bestånd i Skagerrak och Kattegatt
Liksom för Nordsjön fastställer parterna TAC:er för delade bestånd i Skagerrak. I Skagerrak gäller det torsk, kolja, rödspotta, vitling, makrill, räka, sill och skarpsill. Torsk, kolja och sej lyder under samma förvaltningsplaner som för Nordsjön. Rödspotta, vitling och skarpsill sätts enligt separat rådgivning från ICES. Sill i Skagerrak/Kattegatt är utgörs av en blandning av sill från beståndet i Nordsjön och från det i västra Östersjön (område 22-24), ICES väger samman bestånden och ger ett antal alternativ för Skagerrak/Kattegatt.
Ordförandeskapets målsättning är att anta TAC:er i linje med etablerade förvaltningsplaner och KOM:s fastställda policymeddelande. I policymeddelandet delas bestånden in i ett antal kategorier, beroende på beståndsstatus, kunskapsläge och artens natur. För de olika kategorierna föreslår KOM en regelmässig, maximal eller minimal ändring i TAC och effort.
Överenskommelse om utbyte av fiskemöjligheter
Avtalet innehåller ett utbyte av fiskemöjligheter mellan parterna. En del av detta byta är ett erbjudande från Norge om arktisk torsk, som de enligt EES-avtalet ska erbjuda EU. EU kompenserar Norge för detta genom andra fiskemöjligheter, traditionellt i första hand arter inom Grönlandsavtalet och blåvitling - i första hand utanför Nordsjön. På senare år har det blivit allt svårare att finna betalningsmedel till Norge då kvoten för arktisk torsk ökat och kvoten för blåvitling minskat. I år är första gången som gemenskapen inte tar emot hela erbjudandet av torsk.
Balansen är en svår och känslig fråga där i första hand små MS menar att de får betala ett orimligt högt pris för torsk som bara kommer stora MS till del. Mottagande MS menar att de redan betalat för detta historiskt då Norge fått marknadstillträde genom EES-avtalet, och att MS bör tänka vad som kommer EU till stort till del. Ordförandeskapet bör eftersträva en för samtliga MS så balanserad överenskommelse som möjligt.
Tekniska regleringar, kontroll- och övriga åtgärder
En gemensam arbetsgrupp om kontroll är sedan ett antal år etablerad mellan EU, Norge och Färöarna. Arbetsgruppen kommer vanligen med rekommendationer som behandlas i överläggningar med Norge och där relevant med övriga kuststater.
En arbetsgrupp som etablerats i syfte att föreslå harmoniserade tekniska åtgärder i Nordsjön och Skagerrak kom med en rapport i mars 2009. Syftet enligt EU-Norgeavtalet för 2009 var att anta regleringar under året efter rekommendation från arbetsgruppen.
Flera av EUs MS är inte beredda att komma överens med Norge om tekniska regleringar innan man beslutat om detsamma inom EU i samband med revidering av 850/98 (som f.ö. är föremål för politisk överenskommelse under rådsmötet 19-20 november). KOM delar denna uppfattning givet att gemenskapen också påbörjat sin interna översyn av den gemensamma fiskeripolitiken. Under förhandlingarna 2008 överenskoms dessutom ett antal åtgärder för att minska utkast. I första hand införde EU åtgärder som t.ex. införandet av ett förbud mot att uppgradera fångsten samt ett system med realtidsstängningar kvartalsmål för kvoten och relaterade selektivitetsåtgärder som nu återfinns i kommissionens reviderade förslag till tekniska åtgärder.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
-
Ekonomiska konsekvenser
-
Övrigt
-
2009-11-09
Jordbruksdepartementet
Rådets möte den 19-20 november 2009
Dagordningspunkt 4
Rubrik: Årliga konsultationer med Norge för 2010 - meningsutbyte
Dokument: -
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Inför rådets möte den 19-20 oktober 2009 samt inför förra årets förhandlingar inför rådsmötena 27-28 oktober samt 18-20 november 2008.
Bakgrund
EU förhandlar årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Årsförhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. Förhandlingsresultaten förs in i EU:s kvotförordning som fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december. I år äger förhandlingarna med Norge rum vid två tillfällen, i Bergen 16-20 november samt i Bryssel den 30 november – 4 december. Rådsmötet sammanfaller med de sista dagarna av den första förhandlingsrundan.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och särskilt utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemen-samma fiskeripolitiken, särskilt artikel 20. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är viktigt att komma överens med Norge om en gemensam hållbar förvaltning av bestånden i Nordsjön eftersom man delar ansvaret. Vidare är Regeringens övergripande målsättning är att tillse att den gemensamma fiskeripolitikens regelverk följs. Det gäller inte minst grundförordningens målsättning och principer om försiktighetsansatsens tillämpning baserat på välgrundade vetenskapliga råd och gradvist införande av ekosystemansatsen. ICES rådgivning ska således vara vägledande för förvaltningsbesluten. Långsiktiga förvaltnings- och återuppbyggnadsplaner bör noga följas alternativt snarast upprättas i enlighet med försiktighetsprincipen. Bedömningar av KOM, och i förekommande fall av de regionala rådgivande nämnderna ska noga beaktas.
För svensk del ligger de största fiskeintressena inom ramen för Skagerrakavtalet (ursprungligen ett avtal mellan NO, SE och DK) samt det så kallade Naboavtalet som omfattar svenskt fiske i norsk zon samt i Nordsjön och som nu förvaltas av gemenskapen. Fiskemöjligheterna i Naboavtalet är fastställda enligt en förutbestämd fördelningsnyckel och har mer karaktären av en matematisk uträkning. Norge har i år sagt upp Skagerrakavtalet som gäller fram till 2012. Förhandlingar om ett nytt avtal kommer att påbörjas först under nästa år.
I övrigt utgör sillfisket i Skagerrak och Kattegatt en viktig del av svenskt fiske.
Regeringen anser att sillen i Skagerrak/Kattegatt dels bör bli föremål för nya förvaltningsplaner, dels bör få en biologiskt försvarbar kvotminskning som inte avviker väsentligt från de separat beslutade kvotminskningarna i de två ingående bestånden.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
Förslag saknas då dagordningspunkter avser ett meningsutbyte om pågående förhandlingar. Vid ministerrådsmötet avser kommissionen att rapportera från den första förhandlingsrundan och förhoppningsvis kunna ge en tydligare bild av kärnfrågorna inför den sista förhandlingsrundan. För tillfället förefaller de svåraste frågorna i årets förhandling handla om makrill och balansen i utbytet av fiskemöjligheter.
Kvoten för makrill fastställs genom en kuststatsöverenskommelse mellan EU, Norge och Färöarna medan tillträdet för detta fiske bestäms bilateralt mellan EU och Norge. Ett av skälen till att parterna inte lyckats enas om någon kvot är att NO och gemenskapen har olika tolkningar om huruvida Norge har rätt till ytterligare tillträde i EU zon för makrill. Gemenskapen anser att Norge har fiskat upp sin kvot i EU zon och har därför stängt det norska fisket. Gemenskapen är beredd att ge Norge tillträde mot skälig motprestation. Detta i kombination med att Norge i början av 2009 tog en unilateral nordlig kvot av makrill har bidragit till att relationen mellan parterna är kylig inför årets förhandlingar.
Huvudfrågorna som normalt ska diskuteras är dock:
- Förvaltning av sju gemensamma bestånd (nordsjötorsk, kolja, rödspotta vitling, sill, makrill och sej) inklusive fastställandet och fördelningen av TAC:er.
- Förvaltning av gemensamma bestånd i Skagerrak och Kattegatt
- Överenskommelse om utbyte av fiskemöjligheter
- Kontroll och andra tekniska åtgärder av gemensamt intresse.
Förvaltning för delade bestånd i Nordsjön
Förvaltningen och TAC:er för de gemensamma bestånden, torsk, kolja, rödspotta, vitling, sill, makrill och sej, som bestäms gemensamt av parterna. Alla bestånd utom vitling och rödspotta omfattas av förvaltningsplaner som överenskommits mellan parterna varför TAC:er inte förväntas bli föremål för diskussion. För rödspotta har gemenskapen en egen förvaltningsplan, vilken Norge inte vill acceptera eftersom den beslutats för ett bestånd som gemenskapen delar med Norge. ICES har dessutom bedömt att EUs plan har ett antal tillkortakommanden. EUs förvaltningsplan för rödspotta ska revideras inom de närmaste åren och parterna kommer sannolikt söka nå enighet om en gemensam plan i samband med detta.
Ordförandeskapets målsättning är att anta TAC:er i linje med etablerade förvaltningsplaner och KOMs fastställda policymeddelande. I policymeddelandet delas bestånden in i ett antal kategorier, beroende på beståndsstatus, kunskapsläge och artens natur.
För de olika kategorierna föreslår KOM en regelmässig, maximal eller minimal ändring i TAC och effort.
Förvaltningsåtgärder för delade bestånd i Skagerrak och Kattegatt
Liksom för Nordsjön fastställer parterna TAC:er för delade bestånd i Skagerrak. I Skagerrak gäller det torsk, kolja, rödspotta, vitling, makrill, räka, sill och skarpsill. Torsk, kolja och sej lyder under samma förvaltningsplaner som för Nordsjön. Rödspotta, vitling och skarpsill sätts enligt separat rådgivning från ICES. Sill i Skagerrak/Kattegatt är utgörs av en blandning av sill från beståndet i Nordsjön och från det i västra Östersjön (område 22-24), ICES väger samman bestånden och ger ett antal alternativ för Skagerrak/Kattegatt.
Ordförandeskapets målsättning är att anta TAC:er i linje med etablerade förvaltningsplaner och KOM:s fastställda policymeddelande. I policymeddelandet delas bestånden in i ett antal kategorier, beroende på beståndsstatus, kunskapsläge och artens natur. För de olika kategorierna föreslår KOM en regelmässig, maximal eller minimal ändring i TAC och effort.
Överenskommelse om utbyte av fiskemöjligheter
Avtalet innehåller ett utbyte av fiskemöjligheter mellan parterna. En del av detta byta är ett erbjudande från Norge om arktisk torsk, som de enligt EES-avtalet ska erbjuda EU. EU kompenserar Norge för detta genom andra fiskemöjligheter, traditionellt i första hand arter inom Grönlandsavtalet och blåvitling - i första hand utanför Nordsjön. På senare år har det blivit allt svårare att finna betalningsmedel till Norge då kvoten för arktisk torsk ökat och kvoten för blåvitling minskat. I år är första gången som gemenskapen inte tar emot hela erbjudandet av torsk.
Balansen är en svår och känslig fråga där i första hand små MS menar att de får betala ett orimligt högt pris för torsk som bara kommer stora MS till del. Mottagande MS menar att de redan betalat för detta historiskt då Norge fått marknadstillträde genom EES-avtalet, och att MS bör tänka vad som kommer EU till stort till del. Ordförandeskapet bör eftersträva en för samtliga MS så balanserad överenskommelse som möjligt.
Tekniska regleringar, kontroll- och övriga åtgärder
En gemensam arbetsgrupp om kontroll är sedan ett antal år etablerad mellan EU, Norge och Färöarna. Arbetsgruppen kommer vanligen med rekommendationer som behandlas i överläggningar med Norge och där relevant med övriga kuststater.
En arbetsgrupp som etablerats i syfte att föreslå harmoniserade tekniska åtgärder i Nordsjön och Skagerrak kom med en rapport i mars 2009. Syftet enligt EU-Norgeavtalet för 2009 var att anta regleringar under året efter rekommendation från arbetsgruppen.
Flera av EUs MS är inte beredda att komma överens med Norge om tekniska regleringar innan man beslutat om detsamma inom EU i samband med revidering av 850/98 (som f.ö. är föremål för politisk överenskommelse under rådsmötet 19-20 november). KOM delar denna uppfattning givet att gemenskapen också påbörjat sin interna översyn av den gemensamma fiskeripolitiken. Under förhandlingarna 2008 överenskoms dessutom ett antal åtgärder för att minska utkast. I första hand införde EU åtgärder som t.ex. införandet av ett förbud mot att uppgradera fångsten samt ett system med realtidsstängningar kvartalsmål för kvoten och relaterade selektivitetsåtgärder som nu återfinns i kommissionens reviderade förslag till tekniska åtgärder.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
-
Ekonomiska konsekvenser
-
Övrigt
-