JoF, RådsPM CAP. dp 9
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:247127
Slutligt | ||
Rådspromemoria | ||
2010-11-30 | ||
Jordbruksdepartementet |
Rådets möte (Jordbruks- och fiskerådet) den 13-14 december 2010
Dagordningspunkt 9
Meddelande från kommissionen om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 -
Presentation av kommissionen följt av en diskussion
Dokument: 16348/10 AGRI 477 AGRISTR 14 AGRIORG 51
Rättslig grund och beslutsförfarande
Den gemensamma jordbrukspolitiken grundar sig på artikel 43, EUF-fördraget.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden den 26 november 2010.
Bakgrund
Den 18 november presenterade kommissionen ett meddelande om den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2013. Meddelandet kommer att diskuteras i jordbruks- och fiskerådet samt den särskilda jordbrukskommittén i slutet av 2010 och under våren 2011. Det ungerska ordförandeskapet planerar rådslutsatser i mars 2011. Parallellt med detta kommer Europaparlamentet att yttra sig i frågan. Rapportör är den tyske kristdemokraten Albert Dess. Kommissionen kommer att presentera ett förordningsförslag sommaren 2011. Detta kommer sannolikt att antas under 2012.
I oktober 2010 presenterades budgetöversynsmeddelandet i vilket det finns ett avsnitt om CAP som stämmer väl överens med innehållet i meddelandet om CAP.
Meddelandet diskuterades vid jordbruks- och fiskerådet den 29 november 2010. De flesta medlemsstaterna välkomnade kommissionens meddelande. Flera medlemsstater hade dock frågor kring framför allt definitionen av aktiva brukare och småbrukare. Många ville också se tydliga förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken och ställde frågor kring hur en förgröning av den första pelaren kan utformas utan att det innebär ytterligare administrativa bördor.
Svensk ståndpunkt
Den allmänna svenska linjen är att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter och en ökad marknadsorientering. Sverige ska vara en konstruktiv förhandlingspart i syfte att få så stort inflytande som möjligt över slutresultatet.
Sveriges målsättning är att marknadsstöden bör avskaffas senast 2013.
Direktstöden ska frikopplas helt, utjämnas genom att de högsta stöden sänks och fasas ut. Sverige är skeptisk till kommissionens förslag om ”capping” då detta enkelt kan kringgås genom en uppdelning av företag och blir därmed ett ineffektivt verktyg.
Det är i nuläget oklart hur kommissionen tänker utforma stöd till aktiva jordbrukare. Sverige ställer sig försiktigt positiv till förslaget men behöver mer information för att kunna ta slutligt ställningstagande. Sverige vill understryka att förslaget inte får innebära en återkoppling av stöden eller ökad administrativ börda.
Tillhandahållandet av gränsöverskridande kollektiva nyttigheter genom riktade åtgärder kommer även i fortsättningen att vara ett viktigt mål för EU och medlemsstaterna. Inom ramen för en minskning av jordbruksbudgeten förespråkar Sverige åtgärder för landsbygdsutveckling som bidrar till att tillhandahålla kollektiva nyttigheter.
Sverige beklagar att kommissionens meddelande inte är mer ambitiöst vad gäller fortsatta reformer och ökad marknadsorientering. Såväl marknadsstöden som de kopplade direktstöden föreslås fortsätta, vilket inte är i linje med svensk ståndpunkt. Sverige välkomnar dock förslaget att jämna ut stödnivåerna mellan medlemsstaterna.
Reformen innebär ökade satsningar på miljö, och en hållbar utveckling och innovation. Inom ramen för totalt sätt minskade utgifter för CAP välkomnar SE denna inriktning. Sverige anser också att det är nödvändigt med en viss styrning av medel inom landsbygdsprogrammet, i synnerhet till miljöinsatser. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet bör också bidra till att främja konkurrenskraften genom att stimulera innovationer samt till att stärka sambandet mellan forskning och tillämpning, vilket kan bidra till en ökad marknadsanpassning inom jordbrukssektorn.
Sverige hade också hoppats på en ännu högre ambitionsnivå vad gäller förenklingar av jordbrukspolitiken. Systemet är komplext och svårbegripligt i nuläget och detta utgör en börda för jordbrukarna.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte tagit formell ställning till meddelandet. När kommissionär Ciolos presenterade meddelandet i Europaparlamentets jordbruksutskott samma dag som det antagits av kollegiet fick han i huvudsak ett gott bemötande. Många ledamöter önskade ett mer detaljerat dokument och framhöll risken för att förgröning kan leda till en ökad administration och därmed en försämrad konkurrenskraft.
Albert Dess, rapportör för meddelandet, beklagade att detta var otydligt på många punkter, det leder till många frågor om vad meddelandet innebär i praktiken. Det finns en risk att de förslag som presenteras i meddelandet leder till en ökad byråkrati i den första pelaren. Viktiga målsättningar med CAP är livsmedelsförsörjning och miljö. Rapportören hänvisade slutligen till den mycket viktiga principen i EP:s betänkande om jordbruk och handel som går ut på att importerade livsmedel måste motsvara EU-standard.
Ledamöterna ansåg att meddelandet var så pass brett skrivet att det fanns något för alla och att utskottets roll blir att fokusera och förtydliga. Viktiga frågor är rättvis fördelning, utmaningen om livsmedelssäkerhet och hållbarhet.
Förslaget
I det nu aktuella meddelandet argumenterar kommissionen för att CAP även fortsättningsvis ska bestå av en stark gemensam jordbrukspolitik som är uppbyggd av två pelare. Den första pelaren ska bli grönare med en mer rättvis fördelning av medlen. Den andra pelaren ska fokusera på konkurrenskraft, innovation, miljö och klimat. Övergripande målsättningar för CAP är en tryggad livsmedelsförsörjning inom EU och ett globalt och hållbart nyttjande av naturresurser samt bibehållandet av levande landsbygder, där jordbruket utgör kärnverksamheten och skapar lokal sysselsättning.
Direktstödet föreslås bestå av tre delar, en basnivå med frikopplade stöd, en grön nivå med enkla, ettåriga och generella miljöersättningar samt en regional nivå med inkomststöd riktat till jordbruk i särskilt utsatta områden. Stöd ska även riktas till ”aktiva brukare”. Tak för att begränsa de högsta stödnivåerna (”capping”) föreslås införas. Därtill föreslås frivilligt kopplade stöd till specifika regioner eller sektorer.
Betydelsen av marknadsstöd tonas ner ytterligare. Kommissionen föreslår dock att det även i framtiden kommer att behövas ett s.k. säkerhetsnät och att sådana åtgärder kan behövas i ännu flera sektorer.
Tre övergripande mål föreslås för landsbygdsprogrammet; konkurrenskraft inom jordbruket, hållbart nyttjande av naturresurser och territoriell balans. Dessa motsvarar ungefär dagens axlar inom landsbygdsprogrammet. Miljö, klimat och innovation ska vara ”vägledande” teman under dessa tre övergripande målsättningar. Kommissionen föreslår också en gemensam EU-strategi för struktur, sammanhållnings-, landsbygdsutvecklings- och fiskefonderna samt införandet av ett riskhanteringsinstrument inom landsbygdsprogrammet som syftar till att hantera inkomstrisker och prisvolatilitet. Därtill ska budgetfördelningen av landsbygdsfondens medel i större utsträckning baseras på objektiva kriterier, dock utan alltför stora förändringar i jämförelse med dagens system.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Ekonomiska konsekvenser
Övrigt