JoF, Råds-PM djurskyddsmärkning, dp 10
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235046
slutlig
Rådspromemoria
2009-12-07
Jordbruksdepartementet
Rådets möte den 14-16 december 2009
Dagordningspunkt 10 Föredragning av kommissionen
Rubrik: Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén
– Olika möjligheter till djurskyddsmärkning och inrättandet av ett europeiskt nätverk för referenscentrum för djurskydd och djurs välbefinnande
Dokument: 15307/09 AGRILEG 202
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 4 maj 2007 (Frågan om djurskyddsmärkning. Ett EU-centrum för djurskydd har inte behandlats.)
Bakgrund
Djurskyddsmärkning
Under det tyska ordförandeskapet (våren 2007) drev DE frågan om djurskyddsmärkning. Kortfattat kan djurskyddsmärkning beskrivas som en märkning på en färdig produkt av animaliskt ursprung som informerar konsumenten om t.ex. de förhållanden som djuret hållits under. Detta kan t.ex. vara om djuret hållits i lösdrift, transporterats långt eller bedövats före slakt. DE höll en konferens på ämnet och baserat på denna togs fram rådsslutsatser i vilka KOM uppmanas att ytterligare bedöma frågan samt lägga fram en rapport för rådet för att möjliggöra en djupgående diskussion i ämnet.
Ett EU-centrum för djurskydd
I gemenskapens handlingsplan för djurskydd (2006-2010) framhålls behovet av en särskild plattform för djurskydd för att främja dialog och informera konsumenter. Detta skulle kunna göras genom att inrätta ett europeiskt nätverk för referenscentrum för djurskydd och djurs välbefinnande, ett ”EU-centrum för djurskydd”. Enligt KOM skulle centrumet bl.a. kunna arbeta med indikatorer som kan användas till att mäta djurs välbefinnande samt samordna och stimulera till forskning som kan ligga till grund för bättre djurskyddsregler. Det skulle även kunna engageras i utarbetandet av socioekonomiska undersökningar och konsekvensanalyser i samband med införandet av nya djurskyddsregler. Det är inte sannolikt att det inrättas en ny, självständig, myndighet utan snarare kommer uppgifter att uppdras till ett eller fler befintliga organ inom EU eller i MS, sannolikt med systemet för referenslaboratorier på djurhälsosidan som förebild. Frågan om ett EU-centrum för djurskydd har inte diskuterats i rådet.
KOM:s rapport
Ett konsortium har på KOM:s uppdrag gjort en genomförbarhetsstudie avseende djurskyddsmärkning samt ett EU-centrum för djurskydd. Baserat på deras analys har KOM tagit fram den rapport som nu ska presenteras. I rapporten bedömer KOM att det måste diskuteras ytterligare hur informationen om djurskyddet kan förbättras. KOM menar att EU:s politik på området ska syfta till att ge EU:s jordbrukare politiskt stöd för att producera det konsumenten vill ha, kunna informera om detta samt få bra betalt för sina produkter.
KOM framhåller att rapporten syftar till att främja en politisk diskussion inom rådet och övriga institutioner. Resultatet från debatten kommer att användas som underlag för KOM i kommande arbete med att utvärdera gemenskapens djurskyddspolitik. Det poängteras att konkreta förslag kommer att föregås av en grundlig konsekvensanalys.
Rapporten innehåller inga konkreta förslag eller direkt ställningstagande från KOM. KOM resonerar istället kring bl.a. vilken upplysning konsumenten vill ha och kan få samt huruvida det behövs EU-harmonisering när det gäller djurskyddsmärkning. Vidare diskuteras vilken roll offentliga informationskampanjer kan tänkas ha och i vilken utsträckning ett frivilligt märkningssystem skulle påverka handeln med tredje land.
Märkningssystemen för den ekologiska produktionen och för ”reserverade termer” framhålls som exempel på system som skulle kunna fungera som förebild för en eventuell djurskyddsmärkning. Ett exempel på ”reserverade termer” är handelsnormer för konsumtionsägg där det på äggen måste anges vilket system som använts och det finns också en definition på vad som är t.ex. frigående utomhus. En viktig fråga när det gäller information till konsument sägs dock vara att det ibland är svårt att jämföra och validera skilda påståenden som hävdar att ett visst djurhållningssystem innebär ett extra gott djurskydd. Också här kan märkningen av konsumtionsägg fungera som exempel – hur vet konsumenten om en höna i en inredd bur haft det bättre eller sämre än en höna som är frigående inomhus? En möjlighet är en utveckling av ett system för djurskyddsindikatorer där man inte använder djurhållningssystemet som sådant som bas för att hävda ett gott djurskydd utan istället undersöker hur djuren mår i sin miljö. Möjligheten att ta fram sådana indikatorer har analyserats av ett EU-finansierat projekt, Welfare Quality, som redovisade resultatet av sitt arbete i samband med en ordförandeskapskonferens i oktober i år.
Rapporten belyser vidare behovet av ytterligare samordning på djurskyddsområdet och möjligheten för forskare att samarbeta i nätverk. Det framhålls att detta skulle kunna göras inom ramen för ett europeiskt nätverk av nationella referenscentrum med den befintliga modellen för gemenskapslaboratorier inom djurhälsa som förebild. Innan något sådant utvecklas måste dock för- och nackdelar noga diskuteras.
Rättslig grund och beslutsförfarande
-
Svensk ståndpunkt
SE är positivt till att rådet och parlamentet fått ett underlag som tillsammans med konsortiets genomförbarhetsstudier kan utgöra ett stöd för en mer djupgående diskussion av dessa frågor.
Sverige hade dock gärna fått ytterligare information från KOM om hur de ställer sig till de frågeställningar som tas upp i rapporten.
När det gäller sakfrågan anser SE att det är mycket viktigt att en eventuell djurskyddsmärkning ska vara frivillig. Vidare är det angeläget att en eventuell märkning bidrar till att förbättra djurskyddet, inte är diskriminerande mot tredje land och är enkel för konsumenten att förstå.
SE är positivt till inrättandet av ett europeiskt nätverk för referenscentrum.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
-
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
-
Ekonomiska konsekvenser
-
Övrigt
Sverige arbetar för att ett eventuellt EU-centrum för djurskydd förläggs till Sverige.
Rådspromemoria
2009-12-07
Jordbruksdepartementet
Rådets möte den 14-16 december 2009
Dagordningspunkt 10 Föredragning av kommissionen
Rubrik: Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén
– Olika möjligheter till djurskyddsmärkning och inrättandet av ett europeiskt nätverk för referenscentrum för djurskydd och djurs välbefinnande
Dokument: 15307/09 AGRILEG 202
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 4 maj 2007 (Frågan om djurskyddsmärkning. Ett EU-centrum för djurskydd har inte behandlats.)
Bakgrund
Djurskyddsmärkning
Under det tyska ordförandeskapet (våren 2007) drev DE frågan om djurskyddsmärkning. Kortfattat kan djurskyddsmärkning beskrivas som en märkning på en färdig produkt av animaliskt ursprung som informerar konsumenten om t.ex. de förhållanden som djuret hållits under. Detta kan t.ex. vara om djuret hållits i lösdrift, transporterats långt eller bedövats före slakt. DE höll en konferens på ämnet och baserat på denna togs fram rådsslutsatser i vilka KOM uppmanas att ytterligare bedöma frågan samt lägga fram en rapport för rådet för att möjliggöra en djupgående diskussion i ämnet.
Ett EU-centrum för djurskydd
I gemenskapens handlingsplan för djurskydd (2006-2010) framhålls behovet av en särskild plattform för djurskydd för att främja dialog och informera konsumenter. Detta skulle kunna göras genom att inrätta ett europeiskt nätverk för referenscentrum för djurskydd och djurs välbefinnande, ett ”EU-centrum för djurskydd”. Enligt KOM skulle centrumet bl.a. kunna arbeta med indikatorer som kan användas till att mäta djurs välbefinnande samt samordna och stimulera till forskning som kan ligga till grund för bättre djurskyddsregler. Det skulle även kunna engageras i utarbetandet av socioekonomiska undersökningar och konsekvensanalyser i samband med införandet av nya djurskyddsregler. Det är inte sannolikt att det inrättas en ny, självständig, myndighet utan snarare kommer uppgifter att uppdras till ett eller fler befintliga organ inom EU eller i MS, sannolikt med systemet för referenslaboratorier på djurhälsosidan som förebild. Frågan om ett EU-centrum för djurskydd har inte diskuterats i rådet.
KOM:s rapport
Ett konsortium har på KOM:s uppdrag gjort en genomförbarhetsstudie avseende djurskyddsmärkning samt ett EU-centrum för djurskydd. Baserat på deras analys har KOM tagit fram den rapport som nu ska presenteras. I rapporten bedömer KOM att det måste diskuteras ytterligare hur informationen om djurskyddet kan förbättras. KOM menar att EU:s politik på området ska syfta till att ge EU:s jordbrukare politiskt stöd för att producera det konsumenten vill ha, kunna informera om detta samt få bra betalt för sina produkter.
KOM framhåller att rapporten syftar till att främja en politisk diskussion inom rådet och övriga institutioner. Resultatet från debatten kommer att användas som underlag för KOM i kommande arbete med att utvärdera gemenskapens djurskyddspolitik. Det poängteras att konkreta förslag kommer att föregås av en grundlig konsekvensanalys.
Rapporten innehåller inga konkreta förslag eller direkt ställningstagande från KOM. KOM resonerar istället kring bl.a. vilken upplysning konsumenten vill ha och kan få samt huruvida det behövs EU-harmonisering när det gäller djurskyddsmärkning. Vidare diskuteras vilken roll offentliga informationskampanjer kan tänkas ha och i vilken utsträckning ett frivilligt märkningssystem skulle påverka handeln med tredje land.
Märkningssystemen för den ekologiska produktionen och för ”reserverade termer” framhålls som exempel på system som skulle kunna fungera som förebild för en eventuell djurskyddsmärkning. Ett exempel på ”reserverade termer” är handelsnormer för konsumtionsägg där det på äggen måste anges vilket system som använts och det finns också en definition på vad som är t.ex. frigående utomhus. En viktig fråga när det gäller information till konsument sägs dock vara att det ibland är svårt att jämföra och validera skilda påståenden som hävdar att ett visst djurhållningssystem innebär ett extra gott djurskydd. Också här kan märkningen av konsumtionsägg fungera som exempel – hur vet konsumenten om en höna i en inredd bur haft det bättre eller sämre än en höna som är frigående inomhus? En möjlighet är en utveckling av ett system för djurskyddsindikatorer där man inte använder djurhållningssystemet som sådant som bas för att hävda ett gott djurskydd utan istället undersöker hur djuren mår i sin miljö. Möjligheten att ta fram sådana indikatorer har analyserats av ett EU-finansierat projekt, Welfare Quality, som redovisade resultatet av sitt arbete i samband med en ordförandeskapskonferens i oktober i år.
Rapporten belyser vidare behovet av ytterligare samordning på djurskyddsområdet och möjligheten för forskare att samarbeta i nätverk. Det framhålls att detta skulle kunna göras inom ramen för ett europeiskt nätverk av nationella referenscentrum med den befintliga modellen för gemenskapslaboratorier inom djurhälsa som förebild. Innan något sådant utvecklas måste dock för- och nackdelar noga diskuteras.
Rättslig grund och beslutsförfarande
-
Svensk ståndpunkt
SE är positivt till att rådet och parlamentet fått ett underlag som tillsammans med konsortiets genomförbarhetsstudier kan utgöra ett stöd för en mer djupgående diskussion av dessa frågor.
Sverige hade dock gärna fått ytterligare information från KOM om hur de ställer sig till de frågeställningar som tas upp i rapporten.
När det gäller sakfrågan anser SE att det är mycket viktigt att en eventuell djurskyddsmärkning ska vara frivillig. Vidare är det angeläget att en eventuell märkning bidrar till att förbättra djurskyddet, inte är diskriminerande mot tredje land och är enkel för konsumenten att förstå.
SE är positivt till inrättandet av ett europeiskt nätverk för referenscentrum.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
-
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
-
Ekonomiska konsekvenser
-
Övrigt
Sverige arbetar för att ett eventuellt EU-centrum för djurskydd förläggs till Sverige.