JoF, kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50C505)

Kommenterad dagordning rådet

2026-06-11

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 22–23 juni 2026

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

FISKE

Icke lagstiftande verksamhet

3. Hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2027

Föredragning av kommissionen

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

EU-kommissionen presenterar varje år en lägesrapport om den gemensamma fiskeripolitiken. I meddelandet redogör kommissionen för måluppfyllnaden samt det fortsatta genomförandet av den gemsamma fiskeripolitiken bland annat avseende maximal hållbar avkastning samt fiskeflottornas ekonomiska lönsamhet. I meddelandet redogör kommissionen också för det arbetssätt och de principer som kommissionen

avser tillämpa i de kommande förordningsförslagen om totalt tillåtna fångstmängder och kvoter för nästkommande år.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen är generellt positiv till det årliga meddelandet som bidrar till en ökad transparens vad gäller måluppfyllnaden av den gemensamma fiskeripolitiken och framförhållning avseende kommande förordningsförslag om fiskemöjligheter.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

4.Översyn av den gemensamma fiskeripolitiken Föredragning av kommissionen

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Den nuvarande grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) trädde i kraft 2014 och införde flera viktiga förändringar: maximal hållbar avkastning (MSY), landningsskyldighet för att minska utkast, mer regionalt beslutsfattande/regionalisering, stärkt internationellt samarbete och bättre samordning av vattenbrukspolitik

Den 30 april 2026 presenterade kommissionen en sedan länge aviserad utvärderingsrapport av nu gällande grundförordning. En första presentation

2 (13)

av rapporten gjordes av kommissionen vid det informella jordbruks- och fiskerådet den 5 maj 2026. Kommissionens granskning avser perioden 2014– 2025 och utvärderar om reglerna fungerar och om de behöver ändras inför framtiden. Utvärderingsrapporten innehåller inga konkreta ändringsförslag.

Kommissionens övergripande slutsats är att den gemensamma fiskeripolitiken fortfarande är ett centralt och relevant verktyg för att förvalta fiskeresurser och balansera miljömässiga, ekonomiska och sociala mål. Kommissionens bedömning är att brist på måluppfyllelse oftast inte beror på själva regelverket, utan på brister i genomförande och i kompletterande regler. Grundprinciperna om hållbarhet står dock fast.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att kommissionen har genomfört en utvärdering av den gemensamma fiskeripolitiken. Det är viktigt att regelbundet utvärdera hur väl regelverket fungerar för att uppnå de mål som EU:s medlemsländer genom rådet tillsammans med Europaparlamentet har beslutat om. Sammantaget bedömer regeringen att kommissionens övergripande slutsatser i stort överensstämmer med regeringens bedömning. Detaljerna i kommissionens slutsatser granskas fortfarande.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

Lagstiftningsöverläggningar

5.(ev.) Fastställande för perioden 2028–2034 av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik

Partiell allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd:

3 (13)

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Förslaget innehåller bestämmelser om hur unionens medel ska användas till stöd för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP), havspakten och unionens havs- och vattenbrukspolitik perioden 2028–2034. Det kompletterar kommissionens förslag till ramförordning för en övergripande fond (NRP- fonden), som samlar unionens stöd för flera politikområden med delad förvaltning.

I förslaget anges särskilda villkor för att styra genomförandet av fonden mot politiska målsättningar i enlighet med GFP, havspakten samt vattenbrukspolitiken. Unionens finansiering kan enligt förslaget vara en möjliggörande faktor för utveckling inom ett brett spektrum av områden, och en möjliggörande faktor för generationsskifte och energiomställning inom fisket, hållbar vattenbruksverksamhet, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Även en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden, ökad marin kunskap, kompetensutveckling för verksamheter med anknytning till den blå ekonomin, kustsamhällenas motståndskraft och särskilt det småskaliga kustfiskets motståndskraft ska uppmuntras genom stödet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att fonden bör stödja ett effektivt genomförande av GFP och EU:s integrerade havspolitik. Det är en förutsättning för livskraftiga fiskbestånd och en konkurrenskraftig blå värdekedja. Regeringen anser att datainsamling och EU:s fiskerikontroll är nödvändiga funktioner för att uppnå ett effektivt genomförande av GFP, och därmed en hållbar fiskeriförvaltning och återhämtning av svaga fiskbestånd i EU:s havsområden. Ett effektivt genomförande av dessa funktioner behöver därför säkerställas. I detta sammanhang är bland annat ett förbättrat kunskapsunderlag kring klimatförändringarnas påverkan på havsmiljön centralt.

Vidare anser regeringen att fonden bör möjliggöra stödåtgärder som på ett ändamålsenligt sätt kan bidra till svenska politiska målsättningar om en robust, resurseffektiv och hållbar blå värdekedja som bidrar till sysselsättning, hållbar livsmedelsförsörjning, klimatanpassning och

4 (13)

innovation. Det småskaliga fiskets konkurrenskraft, som bidrar till dessa politiska målsättningar, ska särskilt värnas långsiktigt. Regeringen anser även att åtgärder som främjar att en större andel av den fisk som landas används till humankonsumtion samt att en större andel av den landade fisken tas till vara bör möjliggöras av fonden. Därmed kan livsmedelsproduktionen öka inom ramen för gällande eller minskade fångstkvoter, utan att uttaget av fisk ur havet ökar.

Regeringen anser att eventuella miljöskadliga effekter av stöd som ingår i fonden bör minimeras, och att stöden bör utformas för att så effektivt som möjligt bidra till en hållbar förvaltning av fiskbestånd i syfte att stärka och återställa akvatiska ekosystem och fiskbestånden. Stöd från fonden ska bidra till ett levande hav. Återställda och välfungerande marina ekosystem är mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter och är därmed viktigt för klimatanpassning, och bidrar till ökad livsmedelsberedskap. Regeringen anser att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas och att en hållbar fiskförvaltning bör integreras starkare i, och växelverka med, havsmiljöarbetet. Resultaten från pågående och tidigare utvärderingar om effekter av fonden utgör viktiga underlag som ska beaktas i den kommande reformen. Regeringen anser även att de nya regelverken bör medföra betydande förenklingar för såväl stödmyndigheter som stödmottagare. Regeringen verkar även för att stödvillkor i högre utsträckning bör bidra till ett enhetligt genomförande och lika konkurrensvillkor samt utformas med beaktande av den reviderade kontrollförordningen, på ett sätt som säkerställer proportionalitet och genomförbarhet.

I de fortsatta förhandlingarna om förslaget kommer regeringen fortsatt verka enligt ovan angivna inriktning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet skedde den 2 oktober 2025. Förslaget har även varit föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskeråden den 22–23 september samt 11–12 december 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

5 (13)

Faktapromemoria: Förordning om unionens stöd för den gemensamma fiskeripolitiken och den europeiska världshavspakten, 2025/26:FPM13

JORDBRUK

Icke lagstiftande verksamhet

6. Marknadssituationen, särskilt efter invasionen av Ukraina

Information från kommissionen och medlemsstaterna

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet kommer kommissionen att informera om situationen på jordbruksmarknaderna, med särskilt fokus på utvecklingen efter det ryska anfallskriget på Ukraina. Därefter kommer medlemsstaterna att redogöra för situationen i sina respektive länder.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen är positiv till att ha marknadssituationen som en återkommande dagordningspunkt för rådet. Det är värdefullt att regelbundet tydliggöra situationen på jordbruksmarknaderna och att möta marknadsutmaningar på ett transparent vis.

Regeringen kommer under mötet redogöra för situationen på den svenska marknaden.

Regeringens bedömning kvarstår att uppdateringen av DCFTA inte är tillräckligt långtgående och att ytterligare handelslättnader hade behövts. Regeringen framhåller att det långsiktiga målet är att stödja och underlätta Ukrainas närmande till EU. Parallellt driver Sverige, tillsammans med några likasinnade medlemsstater, arbetet vidare för att ytterligare handelsbegränsningar mot Ryssland och Belarus ska införas. Det gäller

6 (13)

främst att inkludera fiskesektorn och de bekämpningsmedel som i dag är undantagna från tullhöjningarna och det senast antagna sanktionspaketet.

Regeringen ser att kriget i Mellanöstern påverkar situationen på jordbruksmarknaden. Det skapar stor osäkerhet och bidrar till ökade priser på insatsvaror som till exempel foder, energi, drivmedel och gödsel. Regeringen välkomnar kommissionens beslut om det tillfälliga statsstödsregelverket som öppnar upp möjligheten för att ge stöd för kostnadsökningar vad avser gödselmedel och diesel och har inom ramen för det tagit fram ett förslag på ett stödpaket med bl.a. ett arealbaserat stöd riktat mot växtodlingen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Marknadssituationen var senast föremål för information till miljö- och jordbruksutskottet 23 april 2026 samt för samråd med EU-nämnden den 24 april 2026.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

Lagstiftningsöverläggningar

7.(ev.) Förordningen om ändring strategiska GJP-planer och övergripande förordningar vad gäller gödselmedel

Allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll och bakgrund:

Kommissionen presenterade den 19 maj en handlingsplan om gödselmedel. I handlingsplanen listas bl.a. hur de strategiska planerna för den gemensamma

7 (13)

jordbrukspolitiken (GJP) och andra horisontella förordningar kan ändras för att underlätta situationen.

På rådsmötet väntas en allmän riktlinje om en ännu inte presenterad förordning om ändring av GJP:s strategiska planer och de horisontella förordningarna vad gäller gödselmedel, med utgångspunkt i åtgärder som nämns i handlingsplanen.

Handlingsplanen innehåller ett paket med åtgärder för att stödja både EU:s jordbrukare och gödselindustrin. När det gäller GJP lyfter kommissionen möjligheter att bl.a. ge riktat och exceptionellt stöd till de hårdast drabbade jordbrukarna och möjligheter till omställningsåtgärder och rådgivning.

När det gäller övriga horisontella regelverk nämns bl.a. nitratdirektivet och gödselproduktförordningen.

Förslag till förordning förväntas presenteras den 12 juni.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen återkommer med förslag på svensk ståndpunkt när förslaget presenterats.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har ej tidigare behandlats.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

8.Den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027: Flexibilitet, subsidiaritet och gemensamma EU-mål

Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd:

8 (13)

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterade den 17 juli 2025 ett reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP för perioden efter 2027. Förordningsförslagen anger särskilda villkor för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken som i nästa programperiod kommer att ingå i den europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och hav, välstånd och säkerhet (NRP-förordningen) och vara en del av de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRP-planer).

Enligt artikel 2 i GJP-förslaget ska kommissionen ta fram nationella rekommendationer som ska vara vägledande i medlemsstaternas nationella genomförande av politiken.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens grundläggande utgångspunkt i arbetet med GJP efter 2027 är att den kommande reformen ska leda till lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som politiken bidrar till uppfyllandet av gemensamt beslutade miljö- och klimatåtaganden. En förändrad omvärldsbild innebär även att ett ökat fokus bör ligga på att främja en robust primärproduktion i hela landet som kan bidra till en trygg livsmedelsförsörjning och därigenom en ökad beredskap. Regeringen har som målsättning att den nya politiken ska vara enklare att genomföra för myndigheter och enklare att följa för stödmottagare samt att de åtgärder som omfattas ska vara effektiva och åstadkomma en högre måluppfyllelse än idag. Regeringen ser möjligheter för en ökad flexibilitet och förenkling i förslaget till ny jordbrukspolitik och välkomnar i stort den lägre detaljeringsgraden.

Eftersom det finns behov av att kunna anpassa åtgärder till nationella och regionala förutsättningar och behov anser regeringen fortsatt att fler element i förslaget behöver vara frivilliga för medlemsstaterna att genomföra. Det finns även utrymme för ytterligare förenkling, bland annat av systemet för förvaltning av gårdar. Vidare anser regeringen att det är viktigt att förenklingsansatsen återspeglas även i genomförandet av systemet för kontroller och övervakning. Samtidigt vill regeringen värna de gemensamma ramarna och säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden.

9 (13)

Gällande de nationella rekommendationerna anser regeringen att de bör tas fram i dialog med medlemsstaterna och att rekommendationerna inte bör begränsa medlemsstaternas möjlighet att utforma lämpliga stödåtgärder i för stor omfattning. Detta gäller bland annat insatser för landsbygdsutveckling, vilket regeringen primärt skulle vilja hantera inom ramen för NRP- förordningen, snarare än under GJP-förordningen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Fortsatt behandling av ärendet:

Förhandlingarna i rådet kommer fortsätta under hösten.

Faktapromemoria:

2025/26:12 Reformpaket för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027.

Övriga frågor:

Jordbruk

A i) Förordningen om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial: lägesrapport

Ett förslag till en EU-förordning som ska uppdatera lagstiftningen för produktion och saluföring av växtförökningsmaterial avsett för lantbruk och trädgårdsnäringen presenterades den 6 juli 2023. Därefter har tekniska diskussioner pågått i rådet.

Under rådsmötet väntas det cypriotiska ordförandeskapet göra en lägesuppdatering om hur det går i förhandlingarna. Under våren 2026 har cypriotiska ordförandeskapet hållit i ett antal tekniska informella trilogmöten, skrivarmöten och trilogsamtal med Europaparlamentet och kommissionen.

10 (13)

Ordförandeskapet har även hållit i flera rådsarbetsgruppsmöten för att avrapportera och uppdatera förhandlingsmandatet. Sverige uppfattar att vi har fått bra gehör för våra synpunkter.

A ii) Förordning om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden – lägesrapport

Information från ordförandeskapet

På rådsmötet väntas det cypriotiska ordförandeskapet ge en uppdatering om de förhandlingar som ägt rum under det senaste halvåret gällande förslaget till ny EU-lagstiftning för djurtransporter.

Kommissionens förslag till ny förordning om skydd av djur under transport presenterades den 7 december 2023 och har förhandlats på teknisk nivå sedan våren 2024. Förslaget syftar till att trygga en högre djurskyddsnivå vid transport av djur i enlighet med samhällets krav samt att säkerställa en väl fungerande inre marknad, införa regler som därtill beaktar de senaste vetenskapliga rönen och som är enklare att följa och kontrollera. Kommissionens målsättning är bland annat att minska djurvälfärdsproblem vid långa transporter och upprepade i- och avlastningar, säkerställa större utrymme för djuren under transport, förbättra förhållanden för sårbara djur, undvika att utsätta djur för extrema temperaturer, bättre skydda djur som exporteras till länder utanför EU samt underlätta tillämpningen av EU:s djurskyddslagstiftning.

A iii) Förordning om ändring av förordningen om ekologiskt jordbruk vad gäller regler om produktion, märkning, certifiering och handel: lägesrapport

Information från Ordförandeskapet

Ordförandeskapet avser att ge en lägesrapport om förordningen om ändring av förordningen om ekologisk produktion vad gäller regler om produktion, märkning, certifiering och handel.

Kommissionen presenterade i december 2025 ett förslag till ändring av EU- förordningen om ekologisk produktion inom tre områden. Det första området rör import av ekologiska produkter där EU-domstolen klargjort att produkter som importeras från tredjeländer med regler likvärdiga de som gäller inom EU inte får använda EU:s ekologiska logotyp eller hänvisa till

11 (13)

ekologisk produktion i märkningen. Det andra området rör en förlängning av kommissionens erkännande av elva tredjeländer som likvärdiga med EU när det gäller ekologisk produktion. Det tredje området rör förslag för att förenkla för företagen och på så sätt stärka konkurrenskraften för EU:s ekologiska produktion.

Ordförandeskapet fick stöd från den särskilda jordbrukskommittén den

11 maj för det presenterade förslaget och kan inleda diskussioner med EP. EP väntas rösta om förslaget i mitten av september och trilogförhandlingar kan sannolikt påbörjas därefter. För att undvika potentiella störningar i den internationella handeln, från vilken EU:s ekologiska sektor i hög grad drar nytta, behöver förordningen träda i kraft innan den 31 december 2026.

B i) Förslag till den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027: lägesrapport

-Ändringsförordning vad gäller skolprogrammet, sektorsspecifika interventioner, proteinsektorn, hampa, handelsnormer, importtullar, försörjning och säkerheter

Under rådsmötet väntas ordförandeskapet ge information i frågan. Förslaget publicerades 16 juli 2025 och berör ett flertal ämnesområden inom den samlade marknadsordningen (CMO). Däribland EU:s skolprogram, handelsnormer, proteingrödor, sektorstöd, befogenheter relaterade till producentorganisationer (PO), varubeteckningar för kött, sektorrelaterade frågor gällande hampa och socker, samt livsmedelsberedskap.

Kommissionen föreslår vissa tillägg till den redan existerade samlade marknadsordningen. Vissa delar som idag ligger i förordningen för strategisk plan flyttas tillbaka till marknadsordningen. Det gäller bland annat regelverket för producentorganisationer och EU:s skolprogram.

Delar av förslaget har förekommits av förhandlingarna vad gäller jordbrukarnas position i livsmedelskedjan. Detta gäller bland annat köttbeteckningar och handelsnormer.

-Förordningen om fastställande av villkoren för genomförandet av unionens stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken

12 (13)

Under rådsmötet kommer det cypriotiska ordförandeskapet att redogöra för arbetet som skett under våren.

B ii) Ändring av rådets förordning vad gäller EU:s skolprogram

Information från ordförandeskapet

Ordförandeskapet väntas ge information om hur det går i förhandlingarna. Förslaget ändrar förordning (EU) 1370/2013 som fastställer vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter. Förslaget följer av att EU:s skolprogram i nästa budgetperiod föreslås finansieras ramen för en ny europeisk fond för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och hav, välstånd och säkerhet (NRP-fonden) och ingå i de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP)

Dels raderas artikel 5 som behandlar stöd till utdelning av frukt och grönsaker och mjölk i skolan (EU:s skolprogram), dels raderas bilaga I som fastställer tilldelningen av finansiella medel för utdelning av frukt och grönsaker samt skolmjölk.

13 (13)