JoF, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2020/21:4DC6FC

Slutlig

Kommenterad dagordning rådet

2021-05-17

Näringsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 26-27 maj 2021

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2020

•Förordningen om strategiska CAP-planer

•Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av

CAP

•Förordningen om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter

-Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Jennie Nilsson

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterade den 1 juni 2018 lagstiftningsförslag om en

reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2020. Reformpaketet består av tre förordningsförslag.

På Jordbruks- och fiskerådet väntas ordförandeskapet söka nå en överenskommelse om CAP-reformen. Parallellt med rådsmötet kommer en så kallad supertrilog att äga rum, för att bana väg för en eventuell överenskommelse.

Förordningen om strategiska planer

Miljö- och klimatåtgärder i CAP (den gröna arkitekturen)

Europaparlamentet föreslår 30 procents öronmärkning till miljösystemen (eco-schemes) i pelare I, att jämföra med rådets överenskomna 20 procent. Ett förhandlingsutfall inom detta intervall innebär en höjd ambitionsnivå. Ordförandeskapet har lagt fram ett kompromissförslag som skulle innebära en nivå på öronmärkningen på 22 procent åren 2023–2024 och därefter 25 procent. Utöver det föreslås att kompensationsstödet viktas till 60 procent, vilket också ökar kravet på att vidta andra miljö- och klimatåtgärder. Ordförandeskapet föreslår vidare att rådets förslag om flexibilitet läggs in. Det innebär att öronmärkningen år 2023 och 2024 är indikativa vilket medger att icke-använda öronmärkta medel kan föras till andra åtgärder. Det innebär även att medlemsstaterna kan minska kravet på öronmärkning i pelare 1 genom att tillgodoräkna sig åtgärder utöver minimikravet för miljö och klimat i pelare 2.

Förhandling om utformningen av skötselvillkor (GAEC) i konditionaliteten pågår, där flera delar är på väg att lösas ut. Förhandlingar pågår dock om utformning av GAEC 7 (krav på växttäcke), GAEC 8 (växtföljdskrav) och GAEC 9 (avsättning av miljöyta). I GAEC 9, avsättning till miljöytor, föreslår ordförandeskapet bland annat att nuvarande skogsundantag och vallundantag i förgröningen läggs in.

När det gäller miljösystemen i pelare 1 är rådet och Europaparlamentet överens om att inkludera möjligheten att införa åtgärder riktade mot djurvälfärd. Därutöver är Europaparlamentets föreslag att det ska vara tillåtet att ge stöd till nationell lagstiftning inom djurvälfärdsområdet samt miljö- och klimatområdet uppe för förhandling. Kommissionen och rådet har hittills avvisat förslaget.

2 (14)

Kommissionen har föreslagit att överenskommelser om EU-utgifter för klimat och biologisk mångfald som gjordes inom ramen för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen (MFF) ska återspeglas i förordningen om strategiska planer. Överenskommelserna innebär att 40 procent av CAP- utgifterna ska gå till klimat medan ambitionen är att 7,5 procent av utgifterna 2024 och 10 procent 2026 och 2027 ska gå till biologisk mångfald. Kommissionen har också föreslagit en särskild uppföljning av klimatutgifterna via medlemsstaternas strategiska planer och årliga prestationsrapporter.

Sociala dimensionen

Europaparlamentet har föreslagit att medlemsstaterna i den strategiska planen ska inkludera social konditionalitet i CAP. Förslaget innebär att stödmottagare som inte uppfyller tillämpliga arbets- och anställningsvillkor som följer av relevanta kollektivavtal och social- och arbetsmarknadslagstiftning på nationell-, unions- och internationell nivå ska få sanktioner på direktstöd och på stöd för miljöåtgärder i pelare II. Rådet har hittills motsatt sig förslaget, men har tagit fram ett kompromissförslag om att istället inkludera ett krav på obligatorisk rådgivning. Europaparlamentet har hittills avvisat rådets kompromissförslag. Ett annat alternativ - att arbetsrätt/sociala villkor i stället skulle inkluderas i målsättningarna för CAP och integreras i den strategiska planens SWOT- analys1, behovsanalys samt åtgärder, med möjlighet för medlemsstaterna att även hänvisa till nationella åtgärder som inte finansieras av CAP, har inte fått stöd vare sig i rådet eller hos Europaparlamentet.

Fördelning av inkomststöd

På Jordbruks- och fiskerådet i mars diskuterades ett kompromisspaket för hur inkomststöden bör riktas. Ordförandeskapet föreslår en kompromiss som skulle innebära att en av åtgärderna takbelopp, nedtrappning av stöd eller omfördelningsstöd blir obligatorisk för medlemslandet att införa.

Omfördelningsstöd innebär att stöd omfördelas från större till mindre och medelstora jordbrukare. Vidare innebär kompromissförslaget att en obligatorisk men enkel och flexibel definition av aktiv/genuin lantbrukare införs. Något textförslag har dock inte presenterats. Europaparlamentet har dock avvisat förslaget och vill se fler åtgärder som obligatoriska. Däremot finns en större enighet mellan institutionerna om att stödet till unga

1Analys av starka och svaga sidor samt möjligheter och hot

3 (14)

tillsammans med andra stöd riktade mot unga, ska utgöra en större andel av inkomststödet.

Kopplade stöd

Europaparlamentet stödjer kommissionens förslag att minska det kopplade stödet till som mest 10 procent av medlemsstaternas anslag för direktstöd med ett tillägg om 2 procentenheter i det fall pengarna används till proteingrödor. Rådets position skulle innebära att nivån blir oförändrad jämfört med idag, det vill säga 13 + 2 procent.

Den nya genomförandemodellen av jordbrukspolitiken inklusive indikatorsystemet

Preliminära kompromisser finns mellan institutionerna när det gäller de grundläggande principerna för den nya genomförandemodellen, uppföljningen av enhetsbelopp för åtgärder som inte är areal- eller djurbaserade samt indikatorsystemet. Ytterligare diskussioner väntas röra flexibiliteten för enhetsbeloppen för direktstöden. Medlemsstaterna har förordat flexibilitet för att undvika oanvända medel medan kommissionen påpekat att en sådan flexibilitet underminerar såväl genomförandemodellen som öronmärkningen för miljö och klimat.

Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av CAP (horisontella förordningen)

Den horisontella förordningen anses i stort som stabil och kompromissförslag har tagits fram på en rad områden. Bland annat finns en preliminär kompromiss om att arealövervakningssystemet, där satellitbilder används för att följa upp CAP, i viss utsträckning ska bli obligatoriskt för medlemsstaterna att använda redan 2023. Jordbruksreserven är en fråga som väntas kräva ytterligare diskussioner. Europaparlamentet vill att reserven blir mer omfattande än vad rådet kommit överens om och föreslår att reserven finansieras med medel som inte kommer från jordbruksfonderna. Även bestämmelser om ett gemensamt datautvinningsverktyg för bedrägeribekämpning väntas kräva ytterligare diskussioner.

Förordningen om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter

Institutionerna börjar efter flera trepartssamtal att närma sig varandra i förhandlingarna om den gemensamma marknadsordningen. Efter det senaste trepartssamtalet har ordförandeskapet tagit fram ett kompromissförslag som innebär att Europaparlamentet släpper flera av sina

4 (14)

ändringsförslag, särskilt vad gäller de som har bedömts som marknadsstörande. Europaparlamentet har till exempel reducerat kravet på offentlig intervention för nya produkter från fyra till en och reducerat kravet på privat lagring för nya produkter från två till en. Europaparlamentet har också backat från den del av förslaget om utbudsreglering som avser avgifter vid ökad produktion. Samtidigt har rådet gjort eftergifter främst vad gäller vin och skyddade beteckningar.

Europaparlamentet har lagt ett kompromissförslag rörande de ändringsförslag som avser tilläggstullar. Vad avser förslaget att kommissionen ska ges mandat att kräva att importerade produkter ska uppfylla EU:s miljö- och hälsostandarder har ordförandeskapet föreslagit att en gemensam deklaration tas fram med syfte att kommissionen presenterar en rapport i frågan och i förekommande fall förslag.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Vägledande principer för regeringen i förhandlingarna om CAP är totalt väsentligt minskade utgifter, marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner, mer fokus på resultat samt förenkling.

Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att nå en överenskommelse och avser att verka konstruktivt i syfte att söka kompromisser som i så stor utsträckning som möjligt är i linje med de svenska vägledande principerna.

Förordningen om strategiska planer

Miljö- och klimatåtgärder i CAP (den gröna arkitekturen)

Regeringen stödjer förslag som innebär en högre öronmärkning för miljö- och klimatåtgärder jämfört med rådets allmänna inriktning, men anser att det samtidigt är viktigt att uppnå ett bra förhandlingsutfall för konditionaliteten och regelverket för miljösystem i pelare 1. Regeringen avser att i förhandlingarna verka för att villkoren i konditionaliteten formuleras på ett sätt som ger förutsättningar för att miljö- och klimatnyttan blir stor i förhållande till de administrativa konsekvenserna samt att kraven kan anpassas till nationella förutsättningar. I det arbetet är rådets allmänna inriktning en god utgångspunkt. Det är även viktigt att motverka ytterligare detaljreglering. Regeringen välkomnar att skogsundantaget lagts in i GAEC 9.

5 (14)

Regeringen anser att riktade åtgärder för miljö- och klimat i båda pelarna är ett effektivt sätt att höja ambitionsnivån. De långsiktiga hållbarhetsmålen bör genomsyra hela reformen för att stärka de finansiella satsningarna på miljö- och klimatåtgärder. Regeringen anser att det även är viktigt att arbeta för regelverk som ger medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet och minimerar risken för medlemsstater att förlora medel.

Vad gäller regelverk för miljösystem i pelare I, förespråkar regeringen att Europaparlamentets förslag om att kunna ge stöd för åtgärder som kan vara en del av nationell lagstiftning för djurvälfärd tas in som en del av en eventuell överenskommelse. Europaparlamentets förslag innebär dock även att principen skulle gälla miljö- och klimat. Regeringen prioriterar fortsatt denna princip för enbart djurvälfärd., men bedömer att det begränsade stödet från kommissionen och andra medlemsstater för parlamentets förslag gör det svårt att nå framgång för den svenska positionen.

Vad gäller uppföljningen av utgifter för klimat och biologisk mångfald förordar regeringen att uppföljningen utformas på ett sätt som inte riskerar leda till ökad administrativ börda.

Sociala dimensionen.

Regeringen anser att det är viktigt med goda arbetsvillkor för anställda i livsmedelskedjan och primärproduktionen i EU. Regeringen anser dock att en eventuell inkludering av arbetsrättsliga frågor och en social dimension i CAP måste vara förenlig med den svenska arbetsmarknadsmodellen och respektera nationell kompetens. Regeringen bedömer att en inkludering av arbetsrätt i konditionaliteten skulle vara svår att förena med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utöver det är konditionaliteten redan alltför komplex och bör därför inte utökas. Regeringen anser att en möjlig kompromiss med parlamentet vore att stödja en inkludering av den sociala dimensionen antingen genom att stödja ordförandeskapets kompromissförslag om att göra det obligatoriskt för medlemsstaterna att tillhandahålla rådgivning om arbetsrätt eller att inkludera den sociala dimensionen i målen för CAP inom ramen för den strategiska planen, SWOT-analys och behovsanalys samt genom åtgärder i den strategiska planen, men med åtgärder som inte ingriper i rättstillämpningen eller den svenska arbetsmarknadsmodellen. Stödet för dessa alternativ från andra medlemsstater och Europaparlamentet är dock lågt.

6 (14)

Fördelningen av inkomststöd

Regeringen avser att verka för att medlemsstaterna får så hög grad av flexibilitet som möjligt när det gäller tillämpningen av åtgärder för att rikta inkomststödet.

Regeringen kan även i huvudsak stödja ordförandeskapets kompromissförslag om fördelning av inkomststöd som innebär att det blir obligatoriskt att välja en av åtgärderna takbelopp, nedtrappning av stöd eller omfördelningsstöd, men anser att en definition av aktiv/genuin lantbrukare bör utformas så att det inte blir administrativt betungande. Regeringen stödjer att stödet till unga utökas.

Regeringen ser positivt på en kompromiss om kopplade stöd om den innebär att nivån sänks men kan också acceptera förslag som innebär att den nuvarande nivå inte ökar.

Den nya genomförandemodellen av jordbrukspolitiken inklusive indikatorsystemet

Regeringen anser det viktigt att förenkla CAP och välkomnar därför kompromissförslaget som innebär att de grundläggande principerna i den nya genomförandemodellen behålls. Likaså välkomnar regeringen att kompromissen innehåller en förenklad uppföljning av enhetsbelopp som inte är areal- eller djurbaserade. Förslaget om indikatorsystemet är i sin helhet acceptabelt även om regeringen fortsatt avser verka för ytterligare förenklingar. När det gäller utformningen av bestämmelserna för enhetsbelopp för direktstöden förespråkar regeringen ett upplägg som gör det möjligt att säkerställa stabila enhetsbelopp för riktade och kvalitativa miljösystem i pelare I.

Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av CAP (horisontella förordningen)

Regeringen förordar starkt att jordbruksreserven inte får en större omfattning än vad rådet kommit överens om. Om det blir nödvändigt att kompromissa vill regeringen i så stor utsträckning som möjligt hålla nere beloppet som reserven kan omfatta totalt sett och verka för att begränsa de områden som Europaparlamentet föreslår att reserven kan användas till.

7 (14)

Förordningen om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter

Regeringen prioriterar en fortsatt marknadsorienterad jordbrukspolitik och avser fortsätta att så långt som möjligt försvara marknadsorienteringen, beakta budgetkonsekvenser och motverka ändringar som kan påverka handeln negativt. Regeringen avser därför att verka mot de förslag som kan ge mest långtgående konsekvenser på marknaden och handeln utan att det går ut över möjligheten att delta konstruktivt i förhandlingarna.

Regeringen kan acceptera Europaparlamentets kompromissförslag om tilläggstullar eftersom det bedöms av kommissionen förenligt med WTO:s jordbruksavtal. I den andra handelsrelaterade frågan om att kommissionen ska ges mandat att kräva att importerade produkter ska uppfylla EU:s miljö- och hälsostandarder menar regeringen att det noggrant behöver avgöras vad som är rätt rättslig grund för Europaparlamentets förslag. Regeringen stödjer ordförandeskapets initiativ till en gemensam deklaration och att frågan på så sätt lyfts ur CAP-förhandlingarna. Regeringen har generellt givit stöd åt kommissionens ambition att främja hållbarhet i det globala perspektivet och regeringen anser att det är positivt att EU:s handelspolitik används för att främja säkra och hållbara livsmedel.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Frågan var senast föremål för överläggning i miljö- och jordbruksutskottet den 22 april 2021 och samråd i EU-nämnden den 23 april 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Kommissionen lade fram förslaget till ändring av den gemensamma marknadsordningen samt förslag till den horisontella förordningen och förordningen om strategiska planer den 1 juni 2018. Rådet nådde en allmän inriktning den 21 oktober 2020 och Europaparlamentet röstade igenom sin position den 23 oktober. Trepartssamtal pågår och det portugisiska ordförandeskapet har målsättningen att nå en överenskommelse under sitt ordförandeskap.

Faktapromemoria: Faktapromemoria 2017/18:FPM 140.

8 (14)

Icke lagstiftande verksamhet

4.Studie om unionens alternativ för att uppdatera den befintliga lagstiftningen om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial

-Diskussion

Ansvarigt statsråd: Jennie Nilsson

Förslagets innehåll:

Kommissionen har presenterat en studie kring behovet av översyn av lagstiftningen för växtförökningsmaterial och skogsodlingsmaterial. Kommissionen konstaterar att den nuvarande lagstiftningen är föråldrad, upplevs som rigid och tillämpas olika i olika medlemsstater. Man pekar på behovet av översyn för att kunna uppnå målen i den Gröna given, anpassning till ändrat klimat och behovet att bidra till ökad biologisk mångfald. Kommissionen skissar på fyra olika förslag på åtgärder, dessa sträcker sig från ingen ny lagstiftning men bättre implementering till fullständig harmonisering och omfattande översyn av regelverken.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen tackar kommissionen för en gedigen studie. Regeringen bedömer att studien ger en bra bild av läget och behovet av ändringar av regelverket. Det är för tidigt att ta ställning till vilket alternativ regeringen föredrar. Regeringen instämmer i att det finns ett behov av översyn av lagstiftningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under den fortsatta behandlingen av frågan.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Studien har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Fortsatt behandling av ärendet: Förslaget kommer fortsatt att diskuteras och därefter kommer kommissionen presentera en konsekvensanalys som skickas ut på en allmän konsultationsrunda till medlemsstater och intressenter. Lagförslag kommer att presenteras i slutet av 2022.

9 (14)

5.Studie om ställningen för nya genomiska metoder

-Diskussion

Ansvarigt statsråd: Jennie Nilsson

Förslagets innehåll:

Rådet bad kommissionen ta fram en studie om ”ställningen för nya genomiska metoder enligt unionsrätten” till den sista april 2021, denna har nu publicerats. Detta mot bakgrunden av domen i EU-domstolens mål C- 528/16 som meddelades i juli 2018. Sverige deltog i förhandlingen i målet.

Studien finner att den nuvarande lagstiftningen från 2001 inte är ändamålsenlig och behöver anpassas till den snabba utvecklingen. Studien menar att det är önskvärt att lagstiftningen utformas så att den håller över tid när tekniken går framåt. Kommissionen konstaterar i studien att produkter framtagna med nya genomiska tekniker har potential att bidra till ett hållbart livsmedelssystem med tåliga växtsorter som står emot klimatförändringarna, har högre näringsvärde och minskat behov av växtskyddsmedel. Kommissionen pekar på att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) analyserat riskerna och konstaterat att växter som producerats med vissa av dessa tekniker är lika säkra som konventionellt förädlade växter.

Kommissionen konstaterar att vissa grupper signalerar oro när det gäller säkerhet och risker för miljöpåverkan, för samexistens med ”GMO-fritt” jordbruk och ekoproduktion samt frågeställningar om märkning och konsumenters rätt till information. Studien innehåller inga lagstiftningsförslag eller andra policyförslag. Kommissionen avser föreslå policy för växter under den kommande processen, medan man inväntar mer vetenskapligt underlag när det gäller djur och mikroorganismer.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar och tackar för en gedigen studie. Regeringen instämmer i att den sammantagna GMO-lagstiftningen behöver ses över när det gäller genomförandet för vissa användningar av nya genomiska tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen och konstruktiva förslag som syftar till att få en lagstiftning som är ändamålsenlig och tar hänsyn till risker på ett proportionerligt sätt och som är flexibel så att den står sig vid teknisk utveckling. Regeringen ser positivt på att man tar mer hänsyn till produktens egenskaper och användning vilket skulle möjliggöra en bättre

10 (14)

analys av produktens säkerhet med avseende på människors och djurs hälsa och miljön. Tekniska framsteg och innovationer bör användas för att påskynda omställningen till ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som säkerhet och risker för påverkan på hälsa och miljö behöver hanteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Studien har inte behandlats av riksdagen tidigare.

Fortsatt behandling av ärendet: Kommissionen kommer efter jordbruks- och fiskerådet att ha en öppen diskussion om policyalternativ för växter som tagits fram med vissa nya genomiska tekniker. En bred förankring av studien kommer göras i närtid. Därefter kommer en inledande konsekvensbedömning initieras, under denna process kommer kommissionen undersöka och utveckla policyförslag. Därefter tas en konsekvensanalys och eventuella lagstiftningsförslag fram.

6.Slutsatser om EU:s prioriteringar inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021

- Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Jennie Nilsson.

Förslagets innehåll:

Dagordningspunkten avser beslut om att anta EU:s rådsslutsatser inför toppmötet om livsmedelsystem, Food Systems Summit. Toppmötet ska äga rum i september 2021, varav ett förmöte i Rom kommer hållas i juli. Inför toppmötet har EU:s 27 medlemsstater tagit fram en gemensam EU-position genom rådsslutsatser.

I rådsslutsatserna visar EU sitt fulla engagemang för Agenda 2030 och vikten av att nå de 17 globala målen för hållbar utveckling. Då livsmedelssystem spelar en avgörande roll för möjligheterna att nå Agenda 2030, välkomnar EU initiativet från FN:s generalsekreterare att sammankalla ett toppmöte i syfte att förändra våra livsmedelssystem. EU stödjer en inkluderande process inför toppmötet. Vägledande för EU:s arbete är att toppmötet når ett ambitiöst resultat med effektiva uppföljningsåtgärder.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar det fortsatta arbetet inför toppmötet om

11 (14)

livsmedelssystem. Regeringen stödjer likaså EU:s rådsslutsatser. Regeringen står bakom ambitionen att ta ett samlat grepp om livsmedelsfrågorna som inbegriper alla tre dimensioner av hållbarhet: ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara livsmedelssystem.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Frågan har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Fortsatt behandling av ärende: FN:s toppmöte om livsmedelssystem kommer att äga rum i september 2021.

7.Ekologiskt jordbruk – handlingsplan för utveckling av den ekologiska produktionen i EU

-Diskussion

Ansvarigt statsråd: Jennie Nilsson

Förslagets innehåll:

Kommissionen har presenterat en ny handlingsplan som syftar till att hjälpa ekologiska lantbrukare, producenter och handlare att hantera framtida utmaningar i den ekologiska sektorn. I den Gröna given framhålls vikten av en övergång till ett mer hållbart livsmedelssystem för klimatomställning, att värna miljön och bevara biologisk mångfald. Handlingsplanen om ekologisk produktion baserar sig på Jord till bord-strategin och Biodiversitetsstrategin. Handlingsplanen ska bidra till ökad produktion och konsumtion av ekologiska produkter. Syftet är bland annat att nå målet om att 25 procent av jordbruksmarken i unionen ska brukas ekologiskt år 2030 i enlighet med ovannämnda strategier. Handlingsplanen ska underlätta för lantbrukare att ställa om till ekologiskt jordbruk och bidra till en ökad ekologisk vattenbruksproduktion.

Vidare är handlingsplanen en uppföljning av kommissionens tidigare handlingsplan för perioden 2014-2020. Handlingsplanen innehåller 54 åtgärder, fördelade inom tre områden; främja konsumtionen, öka produktionen och ytterligare förbättra hållbarheten i sektorn. Handlingsplanen innehåller till största delen initiativ som kommissionen ansvarar för. De åtgärder som berör medlemsstaterna och olika aktörer bygger mestadels på frivillighet och rekommendationer.

12 (14)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar meddelandet som syftar till att hjälpa ekologiska jordbrukare, producenter och handlare att hantera framtida utmaningar samt öka den ekologiska produktionen inom EU. Regeringen stödjer kommissionens intentioner att göra det lättare för jordbrukare att gå över till ekologiskt jordbruk. Samtidigt vill regeringen att handlingsplanen bygger på frivillighet om hur enskilda medlemsstater kan bidra till målen om ekologisk produktion och konsumtion under den Gröna given, och inte innehåller specifik öronmärkning för ekologisk produktion, särskilt vad gäller satsningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Frågan har inte behandlats i riksdagen.

Fortsatt behandling av ärendet: Frågan kommer fortsatt att behandlas under det inkommande slovenska ordförandeskapet. Under hösten väntas rådsslutsatser antas för handlingsplanen.

Faktapromemoria: Faktapromemoria 2020/21:FPM 99 Kommissionens handlingsplan för ekologisk produktion.

Övriga frågor

8.a) Gemensam förklaring från jordbruksministrarna i Visegradgruppen (Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien) samt Bulgarien, Kroatien och Rumänien om lantbrukares möjligheter och utmaningar till följd av Från jord till bord-strategin

-Information från den polska delegationen

Ansvarigt statsråd: Jennie Nilsson

Förslagets innehåll:

Polen kommer vid rådsmötet att presentera en gemensam förklaring från åtta medlemsstater som handlar om utmaningar och möjligheter för lantbrukare utifrån Från jord till bord-strategin. Man har mellan dessa länder tidigare enats om en deklaration som uttryckt att bördan för att uppnå de ambitiösa målen i Från jord till bord-strategin måste fördelas jämnt mellan alla i kedjan för livsmedelsförsörjning, och inte bara vara ett ansvar för

13 (14)

producenterna, särskilt de små och medelstora. Där påpekas också att strategin publicerades utan en miljömässig, social och ekonomisk konsekvensbedömning. Därför uppmanas kommissionen att lämna in en lämplig konsekvensbedömning av strategin innan en genomförandefas inleds. I deklarationen stödjer dessa länder också många delar av strategin.

14 (14)