JoF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B63DC
120917
SLUTLIG
JoF
Kommenterad dagordning
Landsbygdsdepartementet
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24-25 september 2012
1. Godkännande av dagordningen
Icke lagstiftande verksamhet
2. Godkännande av A-punktslistan
Lagstiftningsöverläggningar
3. (ev) Godkännande av A-punktslistan
JORDBRUK
SJK-punkter
4. Områden med naturliga begränsningar inom Landsbygdsförordningen
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
15425/11 AGRISTR 57 CODEC 1665+REV1
10878/12 REV 1 AGRI 381, AGRISTR 81 CODEC 1552
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. Rådet tar beslut med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Kommissionens förslag till landsbygdsförordning innebär att en översyn ska göras av stödordningen för områden med naturliga och särskilda begränsningar. Förslaget innefattar bl.a. nya kriterier för avgränsning av områden med väsentliga naturliga begränsningar, villkor för avgränsningen, stödbelopp och övergångsbestämmelser för områden som inte längre är avgränsade såsom områden med naturliga begränsningar (artiklarna 32-33 , bilaga I 32.3 och bilaga II)
Europeiska revisionsrätten kritiserade 2003 den nuvarande avgränsningen av områden med väsentliga naturliga begränsningar. Orsaken till kritiken var bl.a. att medlemsländerna använde sig av vitt skilda kriterier för avgränsning. I kommissionens meddelande ”Mot bättre riktat stöd till jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter KOM (2009) 161 slutlig” anges principerna för den översyn som nu ingår i förordningsförslaget. Rådslutsatser antogs 22-23 juni 2009.
I danska ordförandeskapets reviderade text för artiklarna 32-33 i förslaget till landsbygdsförordningen har bl.a. ändring gjorts som innebär att även lägre geografisk nivå än kommunnivå kan användas för avgränsning av områden med naturliga begränsningar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är överlag positiv till översynen men anser att vissa modifieringar bör göras. Regeringen är därför positiv till de ändringar som föreslagits av danska ordförandeskapet och särskilt att avgränsningen kan göras på en lägre geografisk nivå än kommun (LAU2).
EU-nämnden och MJU
Frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet 22-23 juni 2009. Frågan då gällde rådslutsatserna.
5. Den samlande marknadsordningen för jordbruksprodukter
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
15397/2/11 REV 2
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. I rådet tas beslut med kvalificerad majoritet.
Artikel 43.3 i EUF vad gäller fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter, rådet fattar beslut.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken där den samlade marknadsordningen ingår. Den huvudsakliga strukturen för marknadsinstrumenten är i stort oförändrad jämfört med nuvarande lagstiftning. Stödåtgärderna för intervention, privat lagring, särskilda stöd för vissa områden (skolfrukt, skolmjölk, driftsfond för frukt och grönt, programstöd för olivolja och programstöd för vin) samt reglerad handel via tullar, exportbidrag och licenser kvarstår med mindre förändringar. Kommissionen föreslår att sockerkvoterna avvecklas till 2015. Förslaget till generell handelsnorm, som lades fram inom kvalitetspaketet, läggs fram igen. Utökade regler som styr producentorganisationernas verksamhet finns också med i det nya lagförslaget.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter och ökad marknadsorientering. Regeringens främsta målsättning är att minska utgifterna inom såväl pelare I som pelare II. Regeringen ska vara en konstruktiv förhandlingspart i syfte att få så stort inflytande som möjligt över slutresultatet. Regeringen anser att GJP ska förbli ett gemensamt politikområde och utformas i linje med principerna om subsidiaritet, proportionalitet och en sund ekonomisk förvaltning. Jordbrukspolitiken ska vara förenlig med politiken för global utveckling och ta hänsyn till utvecklingsländernas förutsättningar att förbättra tillväxten i jordbruket genom att bland annat bedriva handel och konkurrera på internationella marknader.
Regeringen bör i första hand argumentera för att marknadsstöden bör avskaffas senast 2013. Om en stor majoritet i rådet stödjer att marknadsstöden blir kvar bör regeringen verka för att en tidtabell fastställs för hur stöden ska avskaffas inkl. att användningen blir så restriktiv och begränsad som möjligt samt att exportbidragen fasas ut. Vad gäller de senare finns dessutom ett åtagande från WTO:s ministerkonferens i Hongkong 2005 om att exportbidrag ska fasas ut senast till 2013. Instrumenten får inte fungera som en permanent möjlighet till avsättning utan får bara användas för tidsbegränsade åtgärder vid kraftiga prisfall. Om instrumenten tillämpas, ska det finnas kvantitativa tak som begränsar åtgärdens omfattning. Sådana tak bör sättas så lågt som möjligt och de sektorer som omfattas av möjligheten till stöd bör begränsas till vad som kan anses vara absolut nödvändigt. Regeringen anser vidare att bestämmelserna om hur intervention och privat lagring ska användas (inledande av uppköp, tidsperioder, kvantitetsgränser, interventionspriser) ska förenklas och harmoniseras så långt det är möjligt.
Regeringen stödjer kommissionens förslag om att avveckla sockerkvoterna till 2015.
I förslaget ingår även ett förslag till generell handelsnorm som kommissionen tidigare föreslagit inom kvalitetspaketet. Regeringen är, tillsammans med ett flertal medlemsstater, kritisk till införandet av en generell handelsnorm och anser inte att diskussionerna ska börja om inom GJP-förhandlingarna.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i den 16 juli 2012.
FISKE
6. Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
17870/11 PECHE 368 CADREFIN 162 CODEC 2255 + ADD 1-2
11687/1/12 REV 1 PECHE 240 CADREFIN 327 CODEC 1733
13289/12 PECHE 316 CADREFIN 375 CODEC 2033
Rättslig grund
Artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 53.3, 55, 188, 192.1, 194.2 och 195.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i medbeslutande med parlamentet (ordinarie beslutsförfarande).
Bakgrund
En tredje riktlinjedebatt om kommissionens förslag till ny Europeisk havs- och fiskerifond, EHFF, ska hållas vid Jordbruks- och fiskerådet den 24-25 september. Den första hölls vid rådsmötet 19-20 mars och den andra vid rådsmötet den 14-15 maj. Vid de två tidigare tillfällena framkom i korthet följande:
Många frågor ställdes om fördelningskriterierna mellan medlemsstaterna och de belopp som fördelats till de olika åtgärderna. Särskilt ställdes frågor om fördelningen av medel för kontroll och datainsamling, hållbar utveckling, socioekonomiska åtgärder samt för åtgärder inom ramen för den direkta förvaltningen och kommissionen ombads att förklara skälen till den föreslagna fördelningen.
Flera delegationer kommenterade fondens begränsade tillämpningsområde och efterlyste ytterligare åtgärder för att omstrukturera fiskeflottan, såsom skrotningsbidrag, stöd för tillfälligt stillaliggande samt investeringar ombord.
Ordförandeskapet har skickat ut följande frågor för att vägleda diskussionen:
1) I vilken utsträckning behövs mer flexibilitet i fråga om överföringar mellan de olika åtgärderna inom den delade förvaltningen för att samtidigt kunna säkerställa miniminivåer för finansiering av datainsamling och kontroll?
2) Borde ytterligare åtgärder övervägas i syfte att främja ett hållbart och resurseffektivt fiske, t.ex. stöd för kostnadseffektiv skrotning av fartyg, tillfälligt stillaliggande, investeringar ombord och motorbyten (utan att öka fiskekapaciteten)? Om ja, hur bör tillämpningsområdet och villkoren för sådana åtgärder se ut?
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen bedömer att kommissionens förslag innehåller just en sådan flexibilitet att omfördela medel mellan de olika åtgärderna som efterfrågas.
Den enda begränsningen som framkommit vid beredningen av förslaget gäller det belopp som fördelats till lagringsstöd, som enligt kommissionen har öronmärkts för denna åtgärd och inte får användas till andra åtgärder. Regeringen anser att den förutsedda fördelningen inom den delade förvaltningen är tillräckligt balanserad men att lagringsstödet borde slopas.
Som svar på fråga 1) anser regeringen att det vore önskvärt att de medlemsstater som inte tillämpar lagringsstöd i stället kan använda de för detta ändamål fördelade medlen till andra åtgärder inom den delade förvaltningen, t.ex. datainsamling och kontroll. I övrigt bedömer regeringen att det i kommissionens förslag finns flexibilitet för medlemsstaterna att välja hur de fördelade medlen bäst ska användas inom den delade förvaltningen.
Beträffande fråga 2) anser regeringen, som tidigare framförts, att det inte är lämpligt att ytterligare stödja investeringar ombord och motorbyten. Sådana stöd leder normalt till att fartygens förmåga att fånga fisk ökar, trots att fartygens kapacitet kanske inte påverkas. Det är inte heller lämpligt att stödja tillfälligt stillaliggande, då detta bidrar till att vidmakthålla en överkapacitet i flottan. Såväl ökad förmåga att fånga fisk som ökad kapacitet är drivande faktorer bakom överfisket och därför effekter som bör undvikas om ett långsiktigt uthålligt fiske ska kunna åstadkommas. I fråga om stöd för skrotning så har Sverige varit tydligt med att det inte är en effektiv åtgärd för att åstadkomma en minskning av flottans kapacitet. Ett bättre sätt att åstadkomma detta är genom införandet av överlåtbara fiskenyttjanderätter (TFC).
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruksrådet 14-15 maj 2012.
Övriga frågor
7 a) Ractopamin – beslut av Codex Alimentarius i Rom
-På begäran av Frankrike
Dokumentbeteckning
ST 13764/12
Bakgrund
Codex är FAO/WHO:s organ för att utarbeta standarder för säkra livsmedel vid internationell handel. Vid organisationens beslutande organ, Codexkommissionen (CAC), möte i Rom i början av juli 2012 beslutades vid en sluten omröstning med minsta möjliga marginal (69 röster för, 67 röster emot) att anta ett gränsvärde för det tillväxtbefrämjande preparatet Ractopamin. Ractopamin är en substans som tillsätts bl.a. grisfoder för att öka tillväxten. EU och ett antal andra länder bl.a. Kina och Ryssland har starkt motsatt sig att gränsvärden ska antas. Inom EU är man inte beredd att acceptera import av kött som behandlats med ractopamin eftersom det finns utestående frågor kring säkerheten.
Från EU:s sida är man vidare besviken på att beslutet togs genom omröstning och att man därmed frångick huvudprincipen om att standarder ska beslutas genom konsensus.
Frågan har tagits upp till diskussion i Coreper på begäran av Frankrike. Coreper gav mandat till rådsarbetsgruppen Codex Alimentarius att ta fram konkreta förslag till åtgärder som ministerrådet i oktober kan ta ställning till beträffande ractopaminbeslutet. Ordförandeskapet och kommissionen kommer att informera om frågan vid ministerrådet i september.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU
b) Asiatisk långhorning
-På begäran av Nederländerna
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Det senaste året har ett antal utbrott av den asiatiska långhorningen (Anoplophora glabripennis), en skalbagge, ägt rum i EU, i Nederländerna, Storbritannien och Österrike. Den sannolika spridningsvägen är träemballage från Kina. Ett antal fynd av den asiatiska långhorningen har gjorts vid importkontroll av träemballagen, vilket innebär att kraven i den internationella normen för träemballage inte uppfylls. En annan spridningsväg kan vara handel med stora plantor som är angripna med larver inuti veden.
I Europa är bedömningen att lönn, björk, hästkastanj och poppel är de främsta värdväxterna för den asiatiska långhorningen. Jordbruksverkets bedömning är att den kan överleva vintrarna i södra Sverige. Honorna lägger ägg under barken och när larverna utvecklas blir det stora larvgångar som kan leda till stora skador och träddöd. Enligt EU:s växtskyddslagstiftning är därför den asiatiska långhorningen listad som en skadegörare som inte får tas in och spridas i EU. Om den påträffas ska den utrotas. Om utrotning misslyckas ska åtgärder vidtas för att hindra vidare spridning. Kostsam utrotning av den asiatiska långhorningen pågår nu i flera medlemsstater. Den är svår att utrota och bekämpningsarbete måste ofta pågå under många år.
Enligt internationella normer är det avsändarlandet som är ansvarigt för att se till att importlandets krav är uppfyllda. EU-kommissionen och flera medlemsstater i EU har därför skrivit brev till kinesiska myndigheter och uppmanat dem att vidta åtgärder för att förbättra situationen. De kinesiska myndigheterna har inte svarat. Mot denna bakgrund uppmanar Nederländerna kommissionen att insistera starkt på att kinesiska myndigheter förbättrar situationen på kortast möjliga tid. Om det ändå inte blir någon förbättring vill Nederländerna att kommissionen i samråd med medlemsstaterna överväger vilka åtgärder som kan vidtas för att minska riskerna.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
c) Partnerskapsavtal om fiske mellan EU och Mauretanien
-På begäran av Spanien
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Nuvarande protokoll under EU:s fiskepartnerskapsavtal med Mauretanien löpte t.o.m. den 31 juli 2012. Rådet fattade beslut den 14 mars 2011 om ett mandat till kommissionen att inleda förhandlingar om ett nytt protokoll. Förhandlingarna påbörjas redan i april 2011 och det har sedan dess hållits flera förhandlingsrundor. Vid den sjunde förhandlingsrundan den 27 juli 2012 kom parterna överens om ett nytt protokoll.
I rådets arbetsgrupp för externa och interna fiskefrågor presenterade kommissionen den 6 september resultatet av förhandlingarna. Det nya protokollet föreslås gälla under två år med provisorisk tillämpning. Den årliga EU-finansieringen uppgår till 70 miljoner Euro. Enligt kommissionen är den överenskomna nivån för fiskemöjligheterna i linje med det som medlemsstaterna begärt, förutom när det gäller bläckfisk, vars bestånd är fullt utnyttjat. Flera medlemsstater har uttryckt missnöje med det nya protokollet. De menar att de nya tekniska villkoren inte gör det lönsamt att bedriva fiske i Mauretanien.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
d) Makrill
-Information från kommissionen.
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Kommissionens har under en längre tid strävat efter att få till stånd ett kuststatsavtal om makrill mellan EU, Norge, Färöarna och Island. Detta har dock hittills varit resultatlöst. Sedan det i juni i år stod klart att förhandlingarna på tjänstemannanivå nått vägs ände, inleddes istället ett försök att hitta en lösning på politisk nivå. Flera möten har sedan dess hållits mellan fiskekommissionären och de ansvariga ministrarna i Norge, Island och Färöarna, men inga framsteg har skett.
Kommissionen har nu för avsikt att vid rådsmötet informera medlemsstaterna närmare om den senaste tidens diskussioner i frågan.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU. Däremot har frågan om handelssanktioner i relation till länder som inte ingriper mot icke-hållbart fiske varit föremål för information i både EUN och MJU i samband med att det var en övrig fråga på rådet i mars.
e) Torka och bevattning
-På begäran av Ungern
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Under sommaren 2012 har Ungern drabbats av höga temperaturer samtidigt som nederbörden i stort varit mycket låg. Detta har lett till vattenbrist och torka och därmed negativ påverkan på skörden.
Bristen på vatten har också minskat möjligheterna till tillräcklig bevattning för att erhålla en optimal skörd.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden
eller information i MJU
f) Situationen på mjölkmarknaden
På begäran av Spanien (med stöd av Polen och Litauen)
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Lönsamheten i mjölksektorn har varit pressad under 2012, med låga avräkningspriser och höga foderpriser. Detta har föranlett politiskt intresse för frågan som behandlats upprepat på rådsmöten under 2012. [Beslut om marknadsåtgärder inom gällande lagstiftning hanteras genom ett förvaltningskommittéförfarande, där KOM lämnar förslag till åtgärder.]
EU-nämnden och MJU
Situationen på mjölkmarknaden var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juli 2012.
g) Krissituation i animaliesektorn på grund av foderpriserna och den ekonomiska krisen
- på begäran av Grekland
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
På grund av problematiska väderförhållanden på flera håll i världen har foderpriserna stigit till höga nivåer. Då efterfrågan på animalieprodukter är relativt låg på grund av det generella ekonomiska läget befinner sig många animalieproducenter i en svår ekonomisk situation. [Marknadsfrågor inklusive beslut om marknadsåtgärder inom gällande lagstiftning hanteras generellt genom ett förvaltningskommittéförfarande, där KOM lämnar förslag till åtgärder.]
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU
SLUTLIG
JoF
Kommenterad dagordning
Landsbygdsdepartementet
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24-25 september 2012
1. Godkännande av dagordningen
Icke lagstiftande verksamhet
2. Godkännande av A-punktslistan
Lagstiftningsöverläggningar
3. (ev) Godkännande av A-punktslistan
JORDBRUK
SJK-punkter
4. Områden med naturliga begränsningar inom Landsbygdsförordningen
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
15425/11 AGRISTR 57 CODEC 1665+REV1
10878/12 REV 1 AGRI 381, AGRISTR 81 CODEC 1552
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. Rådet tar beslut med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Kommissionens förslag till landsbygdsförordning innebär att en översyn ska göras av stödordningen för områden med naturliga och särskilda begränsningar. Förslaget innefattar bl.a. nya kriterier för avgränsning av områden med väsentliga naturliga begränsningar, villkor för avgränsningen, stödbelopp och övergångsbestämmelser för områden som inte längre är avgränsade såsom områden med naturliga begränsningar (artiklarna 32-33 , bilaga I 32.3 och bilaga II)
Europeiska revisionsrätten kritiserade 2003 den nuvarande avgränsningen av områden med väsentliga naturliga begränsningar. Orsaken till kritiken var bl.a. att medlemsländerna använde sig av vitt skilda kriterier för avgränsning. I kommissionens meddelande ”Mot bättre riktat stöd till jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter KOM (2009) 161 slutlig” anges principerna för den översyn som nu ingår i förordningsförslaget. Rådslutsatser antogs 22-23 juni 2009.
I danska ordförandeskapets reviderade text för artiklarna 32-33 i förslaget till landsbygdsförordningen har bl.a. ändring gjorts som innebär att även lägre geografisk nivå än kommunnivå kan användas för avgränsning av områden med naturliga begränsningar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är överlag positiv till översynen men anser att vissa modifieringar bör göras. Regeringen är därför positiv till de ändringar som föreslagits av danska ordförandeskapet och särskilt att avgränsningen kan göras på en lägre geografisk nivå än kommun (LAU2).
EU-nämnden och MJU
Frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet 22-23 juni 2009. Frågan då gällde rådslutsatserna.
5. Den samlande marknadsordningen för jordbruksprodukter
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
15397/2/11 REV 2
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. I rådet tas beslut med kvalificerad majoritet.
Artikel 43.3 i EUF vad gäller fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter, rådet fattar beslut.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken där den samlade marknadsordningen ingår. Den huvudsakliga strukturen för marknadsinstrumenten är i stort oförändrad jämfört med nuvarande lagstiftning. Stödåtgärderna för intervention, privat lagring, särskilda stöd för vissa områden (skolfrukt, skolmjölk, driftsfond för frukt och grönt, programstöd för olivolja och programstöd för vin) samt reglerad handel via tullar, exportbidrag och licenser kvarstår med mindre förändringar. Kommissionen föreslår att sockerkvoterna avvecklas till 2015. Förslaget till generell handelsnorm, som lades fram inom kvalitetspaketet, läggs fram igen. Utökade regler som styr producentorganisationernas verksamhet finns också med i det nya lagförslaget.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter och ökad marknadsorientering. Regeringens främsta målsättning är att minska utgifterna inom såväl pelare I som pelare II. Regeringen ska vara en konstruktiv förhandlingspart i syfte att få så stort inflytande som möjligt över slutresultatet. Regeringen anser att GJP ska förbli ett gemensamt politikområde och utformas i linje med principerna om subsidiaritet, proportionalitet och en sund ekonomisk förvaltning. Jordbrukspolitiken ska vara förenlig med politiken för global utveckling och ta hänsyn till utvecklingsländernas förutsättningar att förbättra tillväxten i jordbruket genom att bland annat bedriva handel och konkurrera på internationella marknader.
Regeringen bör i första hand argumentera för att marknadsstöden bör avskaffas senast 2013. Om en stor majoritet i rådet stödjer att marknadsstöden blir kvar bör regeringen verka för att en tidtabell fastställs för hur stöden ska avskaffas inkl. att användningen blir så restriktiv och begränsad som möjligt samt att exportbidragen fasas ut. Vad gäller de senare finns dessutom ett åtagande från WTO:s ministerkonferens i Hongkong 2005 om att exportbidrag ska fasas ut senast till 2013. Instrumenten får inte fungera som en permanent möjlighet till avsättning utan får bara användas för tidsbegränsade åtgärder vid kraftiga prisfall. Om instrumenten tillämpas, ska det finnas kvantitativa tak som begränsar åtgärdens omfattning. Sådana tak bör sättas så lågt som möjligt och de sektorer som omfattas av möjligheten till stöd bör begränsas till vad som kan anses vara absolut nödvändigt. Regeringen anser vidare att bestämmelserna om hur intervention och privat lagring ska användas (inledande av uppköp, tidsperioder, kvantitetsgränser, interventionspriser) ska förenklas och harmoniseras så långt det är möjligt.
Regeringen stödjer kommissionens förslag om att avveckla sockerkvoterna till 2015.
I förslaget ingår även ett förslag till generell handelsnorm som kommissionen tidigare föreslagit inom kvalitetspaketet. Regeringen är, tillsammans med ett flertal medlemsstater, kritisk till införandet av en generell handelsnorm och anser inte att diskussionerna ska börja om inom GJP-förhandlingarna.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i den 16 juli 2012.
FISKE
6. Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
17870/11 PECHE 368 CADREFIN 162 CODEC 2255 + ADD 1-2
11687/1/12 REV 1 PECHE 240 CADREFIN 327 CODEC 1733
13289/12 PECHE 316 CADREFIN 375 CODEC 2033
Rättslig grund
Artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 53.3, 55, 188, 192.1, 194.2 och 195.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i medbeslutande med parlamentet (ordinarie beslutsförfarande).
Bakgrund
En tredje riktlinjedebatt om kommissionens förslag till ny Europeisk havs- och fiskerifond, EHFF, ska hållas vid Jordbruks- och fiskerådet den 24-25 september. Den första hölls vid rådsmötet 19-20 mars och den andra vid rådsmötet den 14-15 maj. Vid de två tidigare tillfällena framkom i korthet följande:
Många frågor ställdes om fördelningskriterierna mellan medlemsstaterna och de belopp som fördelats till de olika åtgärderna. Särskilt ställdes frågor om fördelningen av medel för kontroll och datainsamling, hållbar utveckling, socioekonomiska åtgärder samt för åtgärder inom ramen för den direkta förvaltningen och kommissionen ombads att förklara skälen till den föreslagna fördelningen.
Flera delegationer kommenterade fondens begränsade tillämpningsområde och efterlyste ytterligare åtgärder för att omstrukturera fiskeflottan, såsom skrotningsbidrag, stöd för tillfälligt stillaliggande samt investeringar ombord.
Ordförandeskapet har skickat ut följande frågor för att vägleda diskussionen:
1) I vilken utsträckning behövs mer flexibilitet i fråga om överföringar mellan de olika åtgärderna inom den delade förvaltningen för att samtidigt kunna säkerställa miniminivåer för finansiering av datainsamling och kontroll?
2) Borde ytterligare åtgärder övervägas i syfte att främja ett hållbart och resurseffektivt fiske, t.ex. stöd för kostnadseffektiv skrotning av fartyg, tillfälligt stillaliggande, investeringar ombord och motorbyten (utan att öka fiskekapaciteten)? Om ja, hur bör tillämpningsområdet och villkoren för sådana åtgärder se ut?
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen bedömer att kommissionens förslag innehåller just en sådan flexibilitet att omfördela medel mellan de olika åtgärderna som efterfrågas.
Den enda begränsningen som framkommit vid beredningen av förslaget gäller det belopp som fördelats till lagringsstöd, som enligt kommissionen har öronmärkts för denna åtgärd och inte får användas till andra åtgärder. Regeringen anser att den förutsedda fördelningen inom den delade förvaltningen är tillräckligt balanserad men att lagringsstödet borde slopas.
Som svar på fråga 1) anser regeringen att det vore önskvärt att de medlemsstater som inte tillämpar lagringsstöd i stället kan använda de för detta ändamål fördelade medlen till andra åtgärder inom den delade förvaltningen, t.ex. datainsamling och kontroll. I övrigt bedömer regeringen att det i kommissionens förslag finns flexibilitet för medlemsstaterna att välja hur de fördelade medlen bäst ska användas inom den delade förvaltningen.
Beträffande fråga 2) anser regeringen, som tidigare framförts, att det inte är lämpligt att ytterligare stödja investeringar ombord och motorbyten. Sådana stöd leder normalt till att fartygens förmåga att fånga fisk ökar, trots att fartygens kapacitet kanske inte påverkas. Det är inte heller lämpligt att stödja tillfälligt stillaliggande, då detta bidrar till att vidmakthålla en överkapacitet i flottan. Såväl ökad förmåga att fånga fisk som ökad kapacitet är drivande faktorer bakom överfisket och därför effekter som bör undvikas om ett långsiktigt uthålligt fiske ska kunna åstadkommas. I fråga om stöd för skrotning så har Sverige varit tydligt med att det inte är en effektiv åtgärd för att åstadkomma en minskning av flottans kapacitet. Ett bättre sätt att åstadkomma detta är genom införandet av överlåtbara fiskenyttjanderätter (TFC).
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruksrådet 14-15 maj 2012.
Övriga frågor
7 a) Ractopamin – beslut av Codex Alimentarius i Rom
-På begäran av Frankrike
Dokumentbeteckning
ST 13764/12
Bakgrund
Codex är FAO/WHO:s organ för att utarbeta standarder för säkra livsmedel vid internationell handel. Vid organisationens beslutande organ, Codexkommissionen (CAC), möte i Rom i början av juli 2012 beslutades vid en sluten omröstning med minsta möjliga marginal (69 röster för, 67 röster emot) att anta ett gränsvärde för det tillväxtbefrämjande preparatet Ractopamin. Ractopamin är en substans som tillsätts bl.a. grisfoder för att öka tillväxten. EU och ett antal andra länder bl.a. Kina och Ryssland har starkt motsatt sig att gränsvärden ska antas. Inom EU är man inte beredd att acceptera import av kött som behandlats med ractopamin eftersom det finns utestående frågor kring säkerheten.
Från EU:s sida är man vidare besviken på att beslutet togs genom omröstning och att man därmed frångick huvudprincipen om att standarder ska beslutas genom konsensus.
Frågan har tagits upp till diskussion i Coreper på begäran av Frankrike. Coreper gav mandat till rådsarbetsgruppen Codex Alimentarius att ta fram konkreta förslag till åtgärder som ministerrådet i oktober kan ta ställning till beträffande ractopaminbeslutet. Ordförandeskapet och kommissionen kommer att informera om frågan vid ministerrådet i september.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU
b) Asiatisk långhorning
-På begäran av Nederländerna
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Det senaste året har ett antal utbrott av den asiatiska långhorningen (Anoplophora glabripennis), en skalbagge, ägt rum i EU, i Nederländerna, Storbritannien och Österrike. Den sannolika spridningsvägen är träemballage från Kina. Ett antal fynd av den asiatiska långhorningen har gjorts vid importkontroll av träemballagen, vilket innebär att kraven i den internationella normen för träemballage inte uppfylls. En annan spridningsväg kan vara handel med stora plantor som är angripna med larver inuti veden.
I Europa är bedömningen att lönn, björk, hästkastanj och poppel är de främsta värdväxterna för den asiatiska långhorningen. Jordbruksverkets bedömning är att den kan överleva vintrarna i södra Sverige. Honorna lägger ägg under barken och när larverna utvecklas blir det stora larvgångar som kan leda till stora skador och träddöd. Enligt EU:s växtskyddslagstiftning är därför den asiatiska långhorningen listad som en skadegörare som inte får tas in och spridas i EU. Om den påträffas ska den utrotas. Om utrotning misslyckas ska åtgärder vidtas för att hindra vidare spridning. Kostsam utrotning av den asiatiska långhorningen pågår nu i flera medlemsstater. Den är svår att utrota och bekämpningsarbete måste ofta pågå under många år.
Enligt internationella normer är det avsändarlandet som är ansvarigt för att se till att importlandets krav är uppfyllda. EU-kommissionen och flera medlemsstater i EU har därför skrivit brev till kinesiska myndigheter och uppmanat dem att vidta åtgärder för att förbättra situationen. De kinesiska myndigheterna har inte svarat. Mot denna bakgrund uppmanar Nederländerna kommissionen att insistera starkt på att kinesiska myndigheter förbättrar situationen på kortast möjliga tid. Om det ändå inte blir någon förbättring vill Nederländerna att kommissionen i samråd med medlemsstaterna överväger vilka åtgärder som kan vidtas för att minska riskerna.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
c) Partnerskapsavtal om fiske mellan EU och Mauretanien
-På begäran av Spanien
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Nuvarande protokoll under EU:s fiskepartnerskapsavtal med Mauretanien löpte t.o.m. den 31 juli 2012. Rådet fattade beslut den 14 mars 2011 om ett mandat till kommissionen att inleda förhandlingar om ett nytt protokoll. Förhandlingarna påbörjas redan i april 2011 och det har sedan dess hållits flera förhandlingsrundor. Vid den sjunde förhandlingsrundan den 27 juli 2012 kom parterna överens om ett nytt protokoll.
I rådets arbetsgrupp för externa och interna fiskefrågor presenterade kommissionen den 6 september resultatet av förhandlingarna. Det nya protokollet föreslås gälla under två år med provisorisk tillämpning. Den årliga EU-finansieringen uppgår till 70 miljoner Euro. Enligt kommissionen är den överenskomna nivån för fiskemöjligheterna i linje med det som medlemsstaterna begärt, förutom när det gäller bläckfisk, vars bestånd är fullt utnyttjat. Flera medlemsstater har uttryckt missnöje med det nya protokollet. De menar att de nya tekniska villkoren inte gör det lönsamt att bedriva fiske i Mauretanien.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
d) Makrill
-Information från kommissionen.
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Kommissionens har under en längre tid strävat efter att få till stånd ett kuststatsavtal om makrill mellan EU, Norge, Färöarna och Island. Detta har dock hittills varit resultatlöst. Sedan det i juni i år stod klart att förhandlingarna på tjänstemannanivå nått vägs ände, inleddes istället ett försök att hitta en lösning på politisk nivå. Flera möten har sedan dess hållits mellan fiskekommissionären och de ansvariga ministrarna i Norge, Island och Färöarna, men inga framsteg har skett.
Kommissionen har nu för avsikt att vid rådsmötet informera medlemsstaterna närmare om den senaste tidens diskussioner i frågan.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU. Däremot har frågan om handelssanktioner i relation till länder som inte ingriper mot icke-hållbart fiske varit föremål för information i både EUN och MJU i samband med att det var en övrig fråga på rådet i mars.
e) Torka och bevattning
-På begäran av Ungern
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Under sommaren 2012 har Ungern drabbats av höga temperaturer samtidigt som nederbörden i stort varit mycket låg. Detta har lett till vattenbrist och torka och därmed negativ påverkan på skörden.
Bristen på vatten har också minskat möjligheterna till tillräcklig bevattning för att erhålla en optimal skörd.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden
eller information i MJU
f) Situationen på mjölkmarknaden
På begäran av Spanien (med stöd av Polen och Litauen)
Dokumentbeteckning
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
Lönsamheten i mjölksektorn har varit pressad under 2012, med låga avräkningspriser och höga foderpriser. Detta har föranlett politiskt intresse för frågan som behandlats upprepat på rådsmöten under 2012. [Beslut om marknadsåtgärder inom gällande lagstiftning hanteras genom ett förvaltningskommittéförfarande, där KOM lämnar förslag till åtgärder.]
EU-nämnden och MJU
Situationen på mjölkmarknaden var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juli 2012.
g) Krissituation i animaliesektorn på grund av foderpriserna och den ekonomiska krisen
- på begäran av Grekland
Inget dokument har distribuerats.
Bakgrund
På grund av problematiska väderförhållanden på flera håll i världen har foderpriserna stigit till höga nivåer. Då efterfrågan på animalieprodukter är relativt låg på grund av det generella ekonomiska läget befinner sig många animalieproducenter i en svår ekonomisk situation. [Marknadsfrågor inklusive beslut om marknadsåtgärder inom gällande lagstiftning hanteras generellt genom ett förvaltningskommittéförfarande, där KOM lämnar förslag till åtgärder.]
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU