JoF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2AEE3A
SLUTLIG
121015
Kommenterad dagordning
Landsbygdsdepartementet
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 22-23 oktober 2012
1. Godkännande av dagordningen
Icke lagstiftande verksamhet
2. Godkännande av A-punktslistan
Lagstiftningsöverläggningar
3. Ractopamin
-antagande av rådsslutsatser
Dokumentbeteckning
Ännu inte tillgängligt.
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Codex är FAO/WHO:s organ för att utarbeta standarder för säkra livsmedel vid internationell handel. Vid organisationens beslutande organs, Codexkommissionen (CAC), möte i Rom i början av juli 2012 beslutades vid en sluten omröstning med minsta möjliga marginal (69 röster för, 67 röster emot) att anta ett gränsvärde för det tillväxtbefrämjande preparatet Ractopamin. Ractopamin är en s.k. beta-agonist som tillsätts bl.a. grisfoder för att öka tillväxten. EU och ett antal andra länder bl.a. Kina och Ryssland har starkt motsatt sig att gränsvärden ska antas. EU:s gemensamma syn är att inte acceptera import av kött som behandlats med ractopamin eftersom det finns utestående frågor kring säkerheten. EU:s bedömning är vidare att det är olyckligt att beslutet togs genom omröstning och att huvudprincipen om att standarder ska beslutas genom konsensus därmed frångicks.
Ordförandeskapet informerade om frågan vid Ministerrådet den 24-25 september. EU:s medlemsstater och kommissionen kom då överens om att förbudet mot tillväxtbefrämjare ska bibehållas i EU och gälla även kött som kommer in i EU.
Slutlig version av rådsslutsatser har ännu inte presenterats men innebär i stort att EU:s medlemsstater beklagar att Codex beslutade om ractopamin och att standarden antogs efter en mycket jämn omröstning och inte antogs genom konsensus som är huvudprincipen inom Codex. Det förklaras vidare att EU:s förbudmot beta-agonisten ractopamin kommer att vidhållas eftersom det finns utestående frågor kring säkerheten. Det föreslås även åtgärder för konsensusskapande och att avbryta arbetet med standarder som det inte är möjligt att enas kring internationellt. Det klargörs även att arbetet med att skapa bra relationer med likasinnade tredje länder bör fortsätta och utbildningsinsatser för nya medlemsstater inom Codex bör stödjas.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan preliminärt stödja rådsslutsatserna.
I övrigt kan nämnas att en av regeringens övergripande ståndpunkter är att ovanstående situation inte ska leda till överreaktion och ogenomtänkta krav på införandet av ytterligare kontrollåtgärder för kött som kommer från tredje land . I stället bör det noga reflekteras över hur liknande situationer kan undvikas i framtiden.
Regeringen kan också stödja slutsatser om att konsensus även fortsättningsvis bör vara huvudalternativet vid beslutsfattande inom Codex och regeringen beklagar att detta frångicks i fallet med ractopamin.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet den 24-25 september 2012.
4. Förslag till ny direktstödsförordning: Utjämning inom medlemsstaterna
- Inriktningsdebatt
Dokumentbeteckning
Ej angivet.
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(TFEU), ordinarie lagstiftningsförfarande. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i medbeslutande med Europaparlamentet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Sedan dess har förordningen diskuterats utförligt, bland annat vid ett flertal rådsmöten.
Kommissionen föreslår en utjämning av direktstödet inom medlemsstaterna (MS) där huvudregeln är att alla stödrätter för grundstödet inom ett land eller en region ska ha samma värde redan år 2014 eller senast 2019. För svensk del innebär detta att de tilläggsbelopp som idag tillämpas utjämnas.
Några MS motsätter sig principen om utjämning helt och hållet, medan andra motsätter sig takten och/ eller att konsekvenserna för den enskilda brukaren tillåts bli så stora. Ett fåtal MS stödjer principen men tycks vara öppna för mer flexibilitet vad gäller genomförandet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter och ökad marknadsorientering. Sverige ska vara en konstruktiv förhandlingspart i syfte att få så stort inflytande som möjligt över slutresultatet.
Avseende direktstöd anser regeringen att dessa ska frikopplas helt från produktionen och utjämnas genom att de högsta stöden sänks och på sikt fasas ut.
Regeringen är generellt positiv till kommissionens förslag om utjämning. Regeringen anser samtidigt att utjämningen bör ske på ett så smidigt sätt som möjligt och under socialt acceptabla former. Det är också viktigt för regeringen att utjämningen inte uppnås till priset av fler kopplade stöd. Regeringen kan dock acceptera en viss grad av flexibilitet när det gäller implementeringen av utjämningen.
EU-nämnden och MJU
Frågan om utjämning av direktstödet inom MS var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i april 2012
5.
Ändring av kommissionens förslag COM(2011) 628 final/2 till europaparlamentets och rådets förordning för finansiering, förvaltning och övervakning av GJP (den horisontella förordningen)
-Presentation av kommissionen
Dokumentbeteckning
14314/12 AGRI 629 AGRIORG 159 AGRISTR 129 AGRIFIN 176
CODEC 2249
Rättslig grund
Artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(FEUF). Beslut fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 294 EUF-fördraget).
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 en rad lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, däribland det aktuella förslaget till horisontell förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av GJP. Förutom finansieringsbestämmelser innehåller den horisontella förordningen även vissa regler som gäller för samtliga instrument, som bestämmelser om tvärvillkor, kontroller, påföljder och avslutande av räkenskaperna. Ändringarna av förslaget till horisontell förordning omfattar dels Kroatiens (HR) anslutning till EU samt nytt förslag till publicering av stödmottagare.
Medlemsstaterna (MS) var tidigare skyldiga att publicera alla mottagare av stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Publiceringen på webben, som gäller den offentliga publiceringen av utbetalt belopp per stödmottagare, har dock prövats i Europeiska Domstolen där det har fastställts att fysiska personers stöd inte får publiceras på webben, utan enbart juridiska personers. Med omedelbar verkan uppmanades MS att ta bort publiceringen av enskilda personer och undersöka om det vore administrativt och tekniskt möjligt att enbart publicera juridiska personer. Kommissionen har undersökt möjligheten att inom ramen för domen inkludera fysiska personer i de register som ska publiceras. Förslaget inkluderas som ett nytt kapitel i förslaget till ny horisontell förordning inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Förslaget innebär att MS ska publicera alla stödmottagare (såväl fysiska som juridiska personer) med namn och kommuntillhörighet på Internet. Det stöd som mottas ska även specificeras med belopp och tillhörande åtgärd. MS ska dock inte publicera namnet på de lantbrukare som mottar stöd motsvarande eller lägre än det belopp som MS fastställt för det särskilda stödet till småbrukare som föreslås i artikel 49 i förslag till ny direktstödsförordning. Kommissionen föreslår istället att MS ska publicera övrig information tillsammans med en särskild identifieringskod för mottagare av småbrukarstöd.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget men ställer sig frågande till varför kommissionen, mot bakgrund av domstolens utlåtande, anser att ett tröskelvärde är nödvändigt.
Regeringen noterar att kommissionen föreslår att medlemsstaterna ska publicera mer detaljerade uppgifter än vad som tidigare skett, dvs att den åtgärd som motsvarar det utbetalade beloppet också ska publiceras.
Eftersom detta är nytt så befarar regeringen att systemet för publicering kommer att behöva uppdateras. Det behöver utredas hur mycket tid som kommer att krävas för denna uppdatering.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
6. (ev.) Förslag till europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
Ej angivet.
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. I rådet tas beslut med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 en rad lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, däribland det aktuella förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av GJP.
Förutom finansieringsbestämmelser innehåller den horisontella förordningen även bestämmelser om tvärvillkor, kontroller, påföljder och avslutande av räkenskaperna. Syftet är enligt kommissionen att anpassa finansieringsreglerna utifrån den erfarenhet som finns idag; att strömlinjeforma och stärka tvärvillkoren; samt att stärka systemet för jordbruksrådgivning. Förordningen skapar även en grund för en gemensam övervaknings- och utvärderingsram för att bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens prestanda under nästa period.
Reglerna för förvaltning och kontroller är tänkta att anpassas mellan den gemensamma jordbrukspolitikens två pelare för att åstadkomma rättslig tydlighet och harmoniserade förfaranden.
Vilken del av den horisontella förordningen som diskussionen vid rådsmötet kommer att handla om är i skrivande stund inte känt.
Förslag till svensk ståndpunkt
Den allmänna svenska linjen är att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter, en ökad marknadsorientering och ett ökat relativt fokus på politiken för landsbygdsutveckling. Kommissionens förslag lever inte upp till detta. Regeringen förespråkar även en hög ambitionsnivå för förenklingar av jordbrukspolitiken. Systemet är komplext och svårbegripligt redan i nuläget och detta utgör en börda för jordbrukarna. Regeringens bedömning är att kommissionens förslag ökar den administrativa bördan och att flera delar därför behöver förändras för att göra systemet enklare.
Regeringens övergripande ståndpunkt vad gäller förhandlingarna om den horisontella förordningen är att förenklingar krävs för både lantbrukare och myndigheter. Denna ståndpunkt gäller för flera delar av förordningen. Regeringens anser även att den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara kostnadseffektiv.
EU-nämnden och MJU
Den horisontella förordningen var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i april 2012 i samband med diskussion om förenklingar av GJP.
7.
Förordningen om en samlad marknadsordning
Dokumentbeteckning
Ej angivet
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF. Ordinarie beslutsförfarande. I rådet tas beslut med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 en rad lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, där den samlade marknadsordningen ingår. Den huvudsakliga strukturen för marknadsinstrumenten är i stort sett oförändrad jämfört med nuvarande lagstiftning (1234/07). Stödåtgärderna för intervention, privat lagring, särskilda stöd för vissa områden (skolfrukt, skolmjölk, driftsfond för frukt och grönt, programstöd för olivolja och programstöd för vin) samt reglerad handel via tullar, exportbidrag och licenser kvarstår med mindre förändringar.
Kommissionen föreslår att sockerkvoterna avvecklas till 2015. Förslaget till generell handelsnorm, som lades fram inom kvalitetspaketet, läggs fram igen. Utökade regler som styr producentorganisationernas verksamhet finns också med i det nya lagförslaget. Medlemsstaterna ska enligt förslaget erkänna producentorganisationer inom alla sektorer vars produkter regleras i förordningen. Kommissionen föreslår även att en särskild reserv för kriser inom jordbrukssektorn ska inrättas.
Förslag till svensk ståndpunkt
Den övergripande svenska linjen är att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter och ökad marknadsorientering. Regeringens främsta målsättning är att minska utgifterna inom såväl pelare I som pelare II. Sverige bör vara en konstruktiv förhandlingspart i syfte att få så stort inflytande som möjligt över slutresultatet. Regeringen anser att GJP ska förbli ett gemensamt politikområde och utformas i linje med principerna om subsidiaritet, proportionalitet och en sund ekonomisk förvaltning. Jordbrukspolitiken ska vara förenlig med politiken för global utveckling och ta hänsyn till utvecklingsländernas förutsättningar att förbättra tillväxten i jordbruket genom att bland annat bedriva handel och konkurrera på internationella marknader.
Regeringen anser att Sverige i första hand bör argumentera för att marknadsstöden bör avskaffas senast år 2013. Om en stor majoritet i rådet stödjer att marknadsstöden blir kvar bör Sverige verka för att en tidtabell fastställs för hur stöden ska avskaffas; att användningen blir så restriktiv och begränsad som möjligt, samt att exportbidragen fasas ut. Vad gäller de senare finns dessutom ett åtagande från WTO:s ministerkonferens i Hongkong 2005 om att exportbidrag ska fasas ut senast till år 2013. Instrumenten får inte fungera som en permanent möjlighet till avsättning utan får bara användas för tidsbegränsade åtgärder vid kraftiga prisfall. Om instrumenten tillämpas, ska det finnas kvantitativa tak som begränsar åtgärdens omfattning.
Sådana tak bör sättas så lågt som möjligt och de sektorer som omfattas av möjligheten till stöd bör begränsas till vad som kan anses vara absolut nödvändigt.
Regeringen anser vidare att de administrativa bestämmelserna om hur intervention och privat lagring ska användas (inledande av uppköp, tidsperioder, kvantitetsgränser, interventionspriser) ska förenklas och harmoniseras så långt det är möjligt. Anbudsberoende bidrag bör förordas framför fasta bidrag, och privat lagring framför offentlig intervention. Strukturen i dessa delar av förordningen är något enklare jämfört med den tidigare förordningen.
Regeringen stödjer kommissionens förslag om att avveckla sockerkvoterna till 2015. Sverige har, tillsammans med likasinnade länder, motsatt sig kommissionens förslag om att producentorganisationer ska inrättas inom samtliga områden och istället förespråkat frivillighet. I det danska ordförandeskapets förslag innebär den nya lydelsen sådan frivillighet. I förslaget ingår även en generell handelsnorm, vilket kommissionen tidigare föreslagit inom det så kallade kvalitetspaketet. Sverige är, tillsammans med en stark majoritet av övriga medlemsstater, kritiskt till införandet av en generell handelsnorm och anser inte att sådana diskussioner ska föras om inom ramen för GJP-förhandlingarna.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet den 24-25 september 2012.
FISKE
8. Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
- Delvis allmän inriktning
Dokumentbeteckning
17870/11 PECHE 368 CADREFIN 162 CODEC 2255 + ADD 1-2
Rättslig grund
Artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 53.3, 55, 188, 192.1, 194.2 och 195.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ordinarie beslutsförfarande och beslut fattas i rådet med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Sedan kommissionen presenterade sitt förslag till förordning om en Europeisk havs- och fiskerifond (dok. 17870/11) i december i fjol har förslaget återkommande diskuterats i rådet. Det cypriotiska ordförandeskapet planerar att medlemsstaterna vid rådet den 22-23 oktober ska enas om en s.k. delvis allmän inriktning av förslaget. Denna överenskommelse ska gälla artiklarna 1-95 i kommissionens förslag, dvs. de artiklar som reglerar bland annat unionens prioriteringar för havs- och fiskerifonden, utformningen av ett nationellt program, samt vilka åtgärder fonden ska kunna finansiera. Överenskommelsen kommer inte att omfatta definitioner eller frågan om delegerade akter och genomförandeakter.
Ett flertal medlemsstater har under förhandlingarna hittills tydligt efterlyst att havs- och fiskerifonden ska finansiera skrotning av fartyg, tillfälligt stillaliggande, fler investeringar ombord, fler investeringar i vattenbruket och beredningsindustrin samt även nybyggnation, inköp av fiskefartyg, bränslesubventioner och kustbevakning. Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag som underlag för förhandlingarna vid rådet den 22-23 oktober.
Förslaget speglar det som framkommit under årets förhandlingar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande handlingslinje är att verka för att:
stöd som kan ha kapacitetsdrivande eller marknadsstörande effekter ska undvikas (exempelvis generella investeringsstöd, lagringsstöd, skrotningsstöd och motorbyten).
stöd som kompletterar eller understödjer såväl CFP-reformen och den integrerade havspolitiken (därigenom havsmiljödirektivet och havsplanering) som den svenska regeringens politik i fråga om bland annat minskat krångel; småskalighet; vattenbruk; jobbskapande; utveckling på landsbygden och en sund konkurrens, ska främjas.
Regeringens målsättning inför rådsmötet är att rådet ska anta en överenskommelse som går i den övergripande riktning som regeringen driver. Det är centralt att Sverige fortsatt aktivt kan delta i förhandlingarna av en ny havs- och fiskerifond. Detta är särskilt viktigt då Sveriges aktiva deltagande är den tydligaste motvikten mot att stöd som bidrar till att vidmakthålla överkapacitet i flottan och snedvridningar av konkurrensen behålls eller till och med utökas jämfört med nuvarande regelverk.
Inför beslutet om en delvis allmän inriktning på oktoberrådet måste regeringen emellertid vara beredd på att göra vissa eftergifter. Detta innebär att Sverige till exempel bör vara berett att acceptera ett skrotningsstöd under förutsättning att det utformas med tydliga villkor och blir mer kostnadseffektivt än nuvarande system. Utgångspunkten ska vara att få till stånd en fond som är bättre och inte sämre än den nuvarande.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruksrådet 24-25 september 2012.
Icke lagstiftande verksamhet
Fiske
9. Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2013 av fiskemöjlig- heter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
KOM(2012) 458 slutlig
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget, och i enlighet med artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Kommissionen föreslår en förordning som reglerar TAC: er (Total Allowable Catch; maximal tillåten fångst) för de kommersiellt viktiga arterna torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta i Östersjön. Varje år bestämmer man TAC: er och kvoter för nästkommande år. Kommissionens förslag fastställs med stöd av vetenskaplig rådgivning från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Kommissionen anlitar den Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) för att tolka ICES råd, och ge förslag som tar hänsyn till den praktiska fiskeriförvaltningen.
I sitt årliga meddelande om fiskemöjligheter för nästkommande år definierar kommissionen den arbetsmetod som tillämpas för fastställandet av fiskemöjligheterna i EU-vatten. Meddelandet som gäller 2013 års fiskemöjligheter diskuterades vid jordbruks- och fiskerådet i juli 2012.
Kommissionens angreppssätt för fiskemöjligheter för 2013 är i korthet att förvaltningsplaner ska följas och TAC: er ska fastställas utifrån MSY-råd när sådana finns. En gradvis tillnärmning av MSY till 2015 kan dock vara acceptabel. Om det inte finns exakt vetenskaplig rådgivning men vägledande vetenskapliga rekommendationer som bygger på kvalitativa analyser av tillgänglig information ska dessa användas som underlag för TAC-beslut. När det inte finns vetenskaplig rådgivning, eller beståndsstatus är okänd, ska försiktighetsprincipen följas.
Kommissionens förslag till fiskemöjligheter i Östersjön 2013 presenterades den 17 augusti 2012. Förordningsförslaget har diskuterats i rådsarbetsgruppen för fiskefrågor under september och oktober, och behandlats i Coreper i oktober. Målet är att nå en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet den 22–23 oktober 2012.
Kommissionens förslag innebär att den långsiktiga planen för torsk följs. Förslaget innebär en minskning med -9 % vad gäller torskfiskekvoten för östra beståndet och -2 % i västra beståndet. Förordningsförslaget reglerar också fiskeriansträngningen, som mäts i antalet fiskedagar eller antalet dagar ute ur hamn. Beträffande antalet tillåtna fiskedagar med redskap som fångar torsk föreslår kommissionen ett oförändrat antal dagar (160 i det östra området och 163 i det västra).
För övriga arter i Östersjön saknas ännu förvaltningsplaner. För dessa arter/bestånd innebär förslaget:
en minskning av TAC för lax i hela Östersjön (område 22-31) med -11 %, och en oförändrad TAC i Finska viken (område 32),
en ökning av TAC för sill i västra området (område 22–24) med + 23 %,
en ökning av TAC för sill i egentliga Östersjön (område 25–29, 32) med +9 %,
en minskning av TAC för sill i Rigabukten (område 28.1) med -10 %
en minskning av TAC för sill i Bottenhavet och Bottenviken (område 30–31) med -7 %,
en ökning av TAC för skarpsill (område 22–32) med +11 %,
en ökning av TAC för rödspätta med +18 %.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande.
Regeringen instämmer i målet att uppnå MSY till 2015 och att detta i tillägg till förvaltningsplaner bör vara det övergripande målet för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter.
Regeringen har utifrån detta inga invändningar mot kommissionens förslag. En sänkning av laxkvoten i Östersjön är särskilt viktig för att få en positiv utveckling för de vilda laxbestånden.
Även om regeringen kan stödja kommissionens förlag gällande torskkvoten för det västra beståndet, vore en större sänkning önskvärd. Detta mot bakgrund av att målen i den fleråriga förvaltningsplanen för torsk har uppnåtts och att en ytterligare sänkning av kvoten skulle innebära en ökad möjlighet att nå MSY-målet.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i oktober 2011, då innevarande års TAC- och kvoter för Östersjön diskuterades.
10. Årliga konsultationer med Norge inför 2013
- Åsiktsutbyte
Dokumentbeteckning
14502/12 PECHE 386 N 11
Rättslig grund
Avseende förhandlingsresultatet med Norge: artikel 218 i EUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande. Vad gäller fastställandet av fiskemöjligheter artikel 43.3 i EUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Vad gäller kontroll och tekniska regleringar artikel 43.2 i EUF, ordinarie beslutsförfarande.
Bakgrund
EU förhandlar årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. De årliga förhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. Förhandlingsresultaten förs in i EU:s kvotförordning som fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december. Dagordningspunkten på rådet avser ett meningsutbyte inför årets förhandlingar. Liksom tidigare år ber kommissionen om vägledning från rådet vad gäller TAC: er och associerade åtgärder för de delade bestånden, samt beträffande möjliga arter för kvotutbyte (bytesbalansen) i avtalet. De årliga förhandlingarna är planerade att äga rum vid två tillfällen, i Bryssel den 19-23 november samt i Bergen den 3 - 7 december.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att målsättningen att uppnå MSY till 2015 samt gällande förvaltningsplaner bör vara de övergripande prioriteringarna för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter mellan EU och Norge.
Beträffande kvotnivåer och associerade åtgärder anser regeringen att förvaltningsplaner ska följas, alternativt revideras, och att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grunden för kvoterna.
Regeringen kan även lyfta fram att sillen i Skagerrak/Kattegatt, som är av centralt svenskt intresse, bör få en kvot som inte avviker väsentligt från ICES råd i förhållande till kvotnivåerna för de två övriga ingående bestånden (vårlekande Östersjösill och höstlekande Nordsjösill).
Beträffande utbyte av fiskemöjligheter kan regeringen liksom tidigare år understryka att EU inte bör acceptera mer arktisk torsk än man kan kompensera för utan att det blir orimliga bördor för de medlemsstater som inte får del av den värdefulla torsken. Regeringen kan också understryka att enligt EES-avtalet ska huvuddelen av kvoterna sökas utanför Nordsjön. Regeringen menar att EU bör försöka lösa balansen vid förhandlingarna i höst och inte ta upp diskussionerna igen under våren, då det är viktigt för medlemsstaterna och dess fiskare att kunna planera fiskeåret enligt klara förutsättningar.
EU-nämnden och MJU
Frågan behandlades senast i samband med förra årets förhandlingar med Norge inför rådsmötena 21-22 oktober samt den 14 november 2011.
11. ICCAT:s årsmöte
- Diskussion
Dokumentbeteckning
Dokument har ännu ej distribuerats.
Rättslig grund
Avseende resultatet av årsmötet: artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.
För fastställandet av kvoter gäller artikel 20 i rådets förordning (EG) nr. 2371/2002 samt artikel 43.3 i FEUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Den Internationella kommissionen för bevarande av atlantisk tonfisk (ICCAT) är en av de viktigaste regionala fiskeriorganisationerna avseende fångstvärde och medlemskap. Det årliga mötet beslutar dels om administrativa och finansiella angelägenheter, dels om kommande års kvoter och andra förvaltningsåtgärder för de fiskbestånd som omfattas av kommissions verksamhet: främst tonfisk och tonfiskliknande arter men även bl. a. hajar och svärdfisk.
Den blåfenade tonfisken, som utgör mindre än en procent av ICCAT-fångsterna, har under en längre tid rönt internationell uppmärksamhet beroende på artens höga pris och prekära beståndsläge. EU, som står för den största andelen av kvoten, har kritiserats för bristande efterlevnad av regelverket.
Vid ICCAT:s årsmöte år 2009 beslöt medlemsländerna om ett flertal åtgärder ägnade att återuppbygga beståndet av blåfenad tonfisk, inklusive en kraftig kvotminskning och ett åtagande att upphöra med fiske om det finns vetenskapliga bevis för ”ett allvarligt hot om kollaps för fisket”. Man enades även om en treårig återhämtningsplan som med 60 procents sannolikhet leder till maximalt hållbar avkastning till år 2022.
Planen skärptes ytterligare vid årsmötet 2010, som även beslöt om en sänkt kvot för 2011 och 2012 i linje med den vetenskapliga rådgivningen. En ny översyn av planen kommer att bli en viktig fråga vid årsmötet 2012. Den vetenskapliga rådgivningen förväntas bli tillgänglig i dagarna. Därefter kan en seriös diskussion av förvaltningsåtgärderna inledas.
EU:s förberedelseprocess har hittills bl. a. visat att beståndet av blåfenad tonfisk sannolikt är uppåtgående och att EU:s efterlevnad av ICCAT:s regelverk, bl.a. avseende notifiering av data, har ökat.
EU:s allmänt hållna förhandlingsmandat gällande ICCAT:s årsmöten antogs 2008 och är giltigt till 2013, med undantag för en bilaga om förvaltningen av den blåfenade tonfisken som fastställs årligen.
Sverige har ingen andel av EU:s kvoter i ICCAT, och har inget intresse av att förvärva någon andel.
Förslag till svensk ståndpunkt
Alla bestånd som fiskas av EU - oberoende av storlek, värde och inter-nationell uppmärksamhet - bör förvaltas enligt principerna för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Enligt dessa principer är tillämpningen av försiktighetsansatsen och användandet av bästa tillgängliga vetenskap centrala inslag, liksom etablerade förvaltningsplaner. Sådana planer bör upprättas snarast för fisken som för närvarande saknar planer, och existerande planer bör skärpas om de vetenskapliga bedömningarna visar på en sämre effektivitet än den avsedda.
Förvaltningen av den blåfenade tonfisken i ICCAT är av särskild betydelse för EU, som har en betydande andel (56%) av kvoten och som under tidigare år kritiserats för bristande efterlevnad av regelverket.
Därför är det är rimligt att EU dels är berett att skärpa förvaltningsplanen om det finns vetenskapliga tecken på att återhämtningen av beståndet inte motsvarar den förväntade, dels verkar för nya förvaltningsbeslut avseende stängda områden, kapacitet m.m. med förankring i den vetenskapliga rådgivningen.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för information i MJU och samråd med EUN i oktober 2010, inför ICCAT:s förra årsmöte.
Övriga frågor
12. 32:a konferensen för EU:s utbetalande myndigheter 11-13/9 Pafos
- (möjlig) information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
Inget dokument har inkommit
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
En gång per halvår hålls en konferens för generaldirektörerna för EU:s utbetalande myndigheter arrangerad av aktuellt ordförandeskap. Den 11-14 september hölls konferensen i Pafos på Cypern. Från Sverige deltog Jordbruksverket. Konferensen behandlade bland annat administrativa effekter av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Vid rådsmötet den 22-23 oktober avser ordförandeskapet eventuellt att rapportera från mötet.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
Förslag till särskilt småbrukarstöd innebär att MS själva fastställer ett stödbelopp mellan 500 € och 1000 €, småbrukarstödet ersätter alla andra stödformer. I SE är det cirka 7700 lantbrukare som har direktstöd under 1000 €. Dessa skulle därmed (beroende på vilken nivå stödet läggs på) undantas från publicering. Eftersom jordbrukssektorns struktur varierar mellan MS (dvs vissa MS har större andel småbrukare) skulle offentlig publicering av stödmottagare ha olika omfattning i EU.
121015
Kommenterad dagordning
Landsbygdsdepartementet
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 22-23 oktober 2012
1. Godkännande av dagordningen
Icke lagstiftande verksamhet
2. Godkännande av A-punktslistan
Lagstiftningsöverläggningar
3. Ractopamin
-antagande av rådsslutsatser
Dokumentbeteckning
Ännu inte tillgängligt.
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Codex är FAO/WHO:s organ för att utarbeta standarder för säkra livsmedel vid internationell handel. Vid organisationens beslutande organs, Codexkommissionen (CAC), möte i Rom i början av juli 2012 beslutades vid en sluten omröstning med minsta möjliga marginal (69 röster för, 67 röster emot) att anta ett gränsvärde för det tillväxtbefrämjande preparatet Ractopamin. Ractopamin är en s.k. beta-agonist som tillsätts bl.a. grisfoder för att öka tillväxten. EU och ett antal andra länder bl.a. Kina och Ryssland har starkt motsatt sig att gränsvärden ska antas. EU:s gemensamma syn är att inte acceptera import av kött som behandlats med ractopamin eftersom det finns utestående frågor kring säkerheten. EU:s bedömning är vidare att det är olyckligt att beslutet togs genom omröstning och att huvudprincipen om att standarder ska beslutas genom konsensus därmed frångicks.
Ordförandeskapet informerade om frågan vid Ministerrådet den 24-25 september. EU:s medlemsstater och kommissionen kom då överens om att förbudet mot tillväxtbefrämjare ska bibehållas i EU och gälla även kött som kommer in i EU.
Slutlig version av rådsslutsatser har ännu inte presenterats men innebär i stort att EU:s medlemsstater beklagar att Codex beslutade om ractopamin och att standarden antogs efter en mycket jämn omröstning och inte antogs genom konsensus som är huvudprincipen inom Codex. Det förklaras vidare att EU:s förbudmot beta-agonisten ractopamin kommer att vidhållas eftersom det finns utestående frågor kring säkerheten. Det föreslås även åtgärder för konsensusskapande och att avbryta arbetet med standarder som det inte är möjligt att enas kring internationellt. Det klargörs även att arbetet med att skapa bra relationer med likasinnade tredje länder bör fortsätta och utbildningsinsatser för nya medlemsstater inom Codex bör stödjas.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan preliminärt stödja rådsslutsatserna.
I övrigt kan nämnas att en av regeringens övergripande ståndpunkter är att ovanstående situation inte ska leda till överreaktion och ogenomtänkta krav på införandet av ytterligare kontrollåtgärder för kött som kommer från tredje land . I stället bör det noga reflekteras över hur liknande situationer kan undvikas i framtiden.
Regeringen kan också stödja slutsatser om att konsensus även fortsättningsvis bör vara huvudalternativet vid beslutsfattande inom Codex och regeringen beklagar att detta frångicks i fallet med ractopamin.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet den 24-25 september 2012.
4. Förslag till ny direktstödsförordning: Utjämning inom medlemsstaterna
- Inriktningsdebatt
Dokumentbeteckning
Ej angivet.
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(TFEU), ordinarie lagstiftningsförfarande. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i medbeslutande med Europaparlamentet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Sedan dess har förordningen diskuterats utförligt, bland annat vid ett flertal rådsmöten.
Kommissionen föreslår en utjämning av direktstödet inom medlemsstaterna (MS) där huvudregeln är att alla stödrätter för grundstödet inom ett land eller en region ska ha samma värde redan år 2014 eller senast 2019. För svensk del innebär detta att de tilläggsbelopp som idag tillämpas utjämnas.
Några MS motsätter sig principen om utjämning helt och hållet, medan andra motsätter sig takten och/ eller att konsekvenserna för den enskilda brukaren tillåts bli så stora. Ett fåtal MS stödjer principen men tycks vara öppna för mer flexibilitet vad gäller genomförandet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter och ökad marknadsorientering. Sverige ska vara en konstruktiv förhandlingspart i syfte att få så stort inflytande som möjligt över slutresultatet.
Avseende direktstöd anser regeringen att dessa ska frikopplas helt från produktionen och utjämnas genom att de högsta stöden sänks och på sikt fasas ut.
Regeringen är generellt positiv till kommissionens förslag om utjämning. Regeringen anser samtidigt att utjämningen bör ske på ett så smidigt sätt som möjligt och under socialt acceptabla former. Det är också viktigt för regeringen att utjämningen inte uppnås till priset av fler kopplade stöd. Regeringen kan dock acceptera en viss grad av flexibilitet när det gäller implementeringen av utjämningen.
EU-nämnden och MJU
Frågan om utjämning av direktstödet inom MS var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i april 2012
5.
Ändring av kommissionens förslag COM(2011) 628 final/2 till europaparlamentets och rådets förordning för finansiering, förvaltning och övervakning av GJP (den horisontella förordningen)
-Presentation av kommissionen
Dokumentbeteckning
14314/12 AGRI 629 AGRIORG 159 AGRISTR 129 AGRIFIN 176
CODEC 2249
Rättslig grund
Artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(FEUF). Beslut fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 294 EUF-fördraget).
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 en rad lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, däribland det aktuella förslaget till horisontell förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av GJP. Förutom finansieringsbestämmelser innehåller den horisontella förordningen även vissa regler som gäller för samtliga instrument, som bestämmelser om tvärvillkor, kontroller, påföljder och avslutande av räkenskaperna. Ändringarna av förslaget till horisontell förordning omfattar dels Kroatiens (HR) anslutning till EU samt nytt förslag till publicering av stödmottagare.
Medlemsstaterna (MS) var tidigare skyldiga att publicera alla mottagare av stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Publiceringen på webben, som gäller den offentliga publiceringen av utbetalt belopp per stödmottagare, har dock prövats i Europeiska Domstolen där det har fastställts att fysiska personers stöd inte får publiceras på webben, utan enbart juridiska personers. Med omedelbar verkan uppmanades MS att ta bort publiceringen av enskilda personer och undersöka om det vore administrativt och tekniskt möjligt att enbart publicera juridiska personer. Kommissionen har undersökt möjligheten att inom ramen för domen inkludera fysiska personer i de register som ska publiceras. Förslaget inkluderas som ett nytt kapitel i förslaget till ny horisontell förordning inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Förslaget innebär att MS ska publicera alla stödmottagare (såväl fysiska som juridiska personer) med namn och kommuntillhörighet på Internet. Det stöd som mottas ska även specificeras med belopp och tillhörande åtgärd. MS ska dock inte publicera namnet på de lantbrukare som mottar stöd motsvarande eller lägre än det belopp som MS fastställt för det särskilda stödet till småbrukare som föreslås i artikel 49 i förslag till ny direktstödsförordning. Kommissionen föreslår istället att MS ska publicera övrig information tillsammans med en särskild identifieringskod för mottagare av småbrukarstöd.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget men ställer sig frågande till varför kommissionen, mot bakgrund av domstolens utlåtande, anser att ett tröskelvärde är nödvändigt.
Regeringen noterar att kommissionen föreslår att medlemsstaterna ska publicera mer detaljerade uppgifter än vad som tidigare skett, dvs att den åtgärd som motsvarar det utbetalade beloppet också ska publiceras.
Eftersom detta är nytt så befarar regeringen att systemet för publicering kommer att behöva uppdateras. Det behöver utredas hur mycket tid som kommer att krävas för denna uppdatering.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
6. (ev.) Förslag till europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
Ej angivet.
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. I rådet tas beslut med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 en rad lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, däribland det aktuella förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av GJP.
Förutom finansieringsbestämmelser innehåller den horisontella förordningen även bestämmelser om tvärvillkor, kontroller, påföljder och avslutande av räkenskaperna. Syftet är enligt kommissionen att anpassa finansieringsreglerna utifrån den erfarenhet som finns idag; att strömlinjeforma och stärka tvärvillkoren; samt att stärka systemet för jordbruksrådgivning. Förordningen skapar även en grund för en gemensam övervaknings- och utvärderingsram för att bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens prestanda under nästa period.
Reglerna för förvaltning och kontroller är tänkta att anpassas mellan den gemensamma jordbrukspolitikens två pelare för att åstadkomma rättslig tydlighet och harmoniserade förfaranden.
Vilken del av den horisontella förordningen som diskussionen vid rådsmötet kommer att handla om är i skrivande stund inte känt.
Förslag till svensk ståndpunkt
Den allmänna svenska linjen är att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter, en ökad marknadsorientering och ett ökat relativt fokus på politiken för landsbygdsutveckling. Kommissionens förslag lever inte upp till detta. Regeringen förespråkar även en hög ambitionsnivå för förenklingar av jordbrukspolitiken. Systemet är komplext och svårbegripligt redan i nuläget och detta utgör en börda för jordbrukarna. Regeringens bedömning är att kommissionens förslag ökar den administrativa bördan och att flera delar därför behöver förändras för att göra systemet enklare.
Regeringens övergripande ståndpunkt vad gäller förhandlingarna om den horisontella förordningen är att förenklingar krävs för både lantbrukare och myndigheter. Denna ståndpunkt gäller för flera delar av förordningen. Regeringens anser även att den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara kostnadseffektiv.
EU-nämnden och MJU
Den horisontella förordningen var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i april 2012 i samband med diskussion om förenklingar av GJP.
7.
Förordningen om en samlad marknadsordning
Dokumentbeteckning
Ej angivet
Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF. Ordinarie beslutsförfarande. I rådet tas beslut med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 en rad lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, där den samlade marknadsordningen ingår. Den huvudsakliga strukturen för marknadsinstrumenten är i stort sett oförändrad jämfört med nuvarande lagstiftning (1234/07). Stödåtgärderna för intervention, privat lagring, särskilda stöd för vissa områden (skolfrukt, skolmjölk, driftsfond för frukt och grönt, programstöd för olivolja och programstöd för vin) samt reglerad handel via tullar, exportbidrag och licenser kvarstår med mindre förändringar.
Kommissionen föreslår att sockerkvoterna avvecklas till 2015. Förslaget till generell handelsnorm, som lades fram inom kvalitetspaketet, läggs fram igen. Utökade regler som styr producentorganisationernas verksamhet finns också med i det nya lagförslaget. Medlemsstaterna ska enligt förslaget erkänna producentorganisationer inom alla sektorer vars produkter regleras i förordningen. Kommissionen föreslår även att en särskild reserv för kriser inom jordbrukssektorn ska inrättas.
Förslag till svensk ståndpunkt
Den övergripande svenska linjen är att det krävs fortsatt kraftfulla reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som leder till väsentligt lägre utgifter och ökad marknadsorientering. Regeringens främsta målsättning är att minska utgifterna inom såväl pelare I som pelare II. Sverige bör vara en konstruktiv förhandlingspart i syfte att få så stort inflytande som möjligt över slutresultatet. Regeringen anser att GJP ska förbli ett gemensamt politikområde och utformas i linje med principerna om subsidiaritet, proportionalitet och en sund ekonomisk förvaltning. Jordbrukspolitiken ska vara förenlig med politiken för global utveckling och ta hänsyn till utvecklingsländernas förutsättningar att förbättra tillväxten i jordbruket genom att bland annat bedriva handel och konkurrera på internationella marknader.
Regeringen anser att Sverige i första hand bör argumentera för att marknadsstöden bör avskaffas senast år 2013. Om en stor majoritet i rådet stödjer att marknadsstöden blir kvar bör Sverige verka för att en tidtabell fastställs för hur stöden ska avskaffas; att användningen blir så restriktiv och begränsad som möjligt, samt att exportbidragen fasas ut. Vad gäller de senare finns dessutom ett åtagande från WTO:s ministerkonferens i Hongkong 2005 om att exportbidrag ska fasas ut senast till år 2013. Instrumenten får inte fungera som en permanent möjlighet till avsättning utan får bara användas för tidsbegränsade åtgärder vid kraftiga prisfall. Om instrumenten tillämpas, ska det finnas kvantitativa tak som begränsar åtgärdens omfattning.
Sådana tak bör sättas så lågt som möjligt och de sektorer som omfattas av möjligheten till stöd bör begränsas till vad som kan anses vara absolut nödvändigt.
Regeringen anser vidare att de administrativa bestämmelserna om hur intervention och privat lagring ska användas (inledande av uppköp, tidsperioder, kvantitetsgränser, interventionspriser) ska förenklas och harmoniseras så långt det är möjligt. Anbudsberoende bidrag bör förordas framför fasta bidrag, och privat lagring framför offentlig intervention. Strukturen i dessa delar av förordningen är något enklare jämfört med den tidigare förordningen.
Regeringen stödjer kommissionens förslag om att avveckla sockerkvoterna till 2015. Sverige har, tillsammans med likasinnade länder, motsatt sig kommissionens förslag om att producentorganisationer ska inrättas inom samtliga områden och istället förespråkat frivillighet. I det danska ordförandeskapets förslag innebär den nya lydelsen sådan frivillighet. I förslaget ingår även en generell handelsnorm, vilket kommissionen tidigare föreslagit inom det så kallade kvalitetspaketet. Sverige är, tillsammans med en stark majoritet av övriga medlemsstater, kritiskt till införandet av en generell handelsnorm och anser inte att sådana diskussioner ska föras om inom ramen för GJP-förhandlingarna.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet den 24-25 september 2012.
FISKE
8. Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
- Delvis allmän inriktning
Dokumentbeteckning
17870/11 PECHE 368 CADREFIN 162 CODEC 2255 + ADD 1-2
Rättslig grund
Artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 53.3, 55, 188, 192.1, 194.2 och 195.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ordinarie beslutsförfarande och beslut fattas i rådet med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Sedan kommissionen presenterade sitt förslag till förordning om en Europeisk havs- och fiskerifond (dok. 17870/11) i december i fjol har förslaget återkommande diskuterats i rådet. Det cypriotiska ordförandeskapet planerar att medlemsstaterna vid rådet den 22-23 oktober ska enas om en s.k. delvis allmän inriktning av förslaget. Denna överenskommelse ska gälla artiklarna 1-95 i kommissionens förslag, dvs. de artiklar som reglerar bland annat unionens prioriteringar för havs- och fiskerifonden, utformningen av ett nationellt program, samt vilka åtgärder fonden ska kunna finansiera. Överenskommelsen kommer inte att omfatta definitioner eller frågan om delegerade akter och genomförandeakter.
Ett flertal medlemsstater har under förhandlingarna hittills tydligt efterlyst att havs- och fiskerifonden ska finansiera skrotning av fartyg, tillfälligt stillaliggande, fler investeringar ombord, fler investeringar i vattenbruket och beredningsindustrin samt även nybyggnation, inköp av fiskefartyg, bränslesubventioner och kustbevakning. Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag som underlag för förhandlingarna vid rådet den 22-23 oktober.
Förslaget speglar det som framkommit under årets förhandlingar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande handlingslinje är att verka för att:
stöd som kan ha kapacitetsdrivande eller marknadsstörande effekter ska undvikas (exempelvis generella investeringsstöd, lagringsstöd, skrotningsstöd och motorbyten).
stöd som kompletterar eller understödjer såväl CFP-reformen och den integrerade havspolitiken (därigenom havsmiljödirektivet och havsplanering) som den svenska regeringens politik i fråga om bland annat minskat krångel; småskalighet; vattenbruk; jobbskapande; utveckling på landsbygden och en sund konkurrens, ska främjas.
Regeringens målsättning inför rådsmötet är att rådet ska anta en överenskommelse som går i den övergripande riktning som regeringen driver. Det är centralt att Sverige fortsatt aktivt kan delta i förhandlingarna av en ny havs- och fiskerifond. Detta är särskilt viktigt då Sveriges aktiva deltagande är den tydligaste motvikten mot att stöd som bidrar till att vidmakthålla överkapacitet i flottan och snedvridningar av konkurrensen behålls eller till och med utökas jämfört med nuvarande regelverk.
Inför beslutet om en delvis allmän inriktning på oktoberrådet måste regeringen emellertid vara beredd på att göra vissa eftergifter. Detta innebär att Sverige till exempel bör vara berett att acceptera ett skrotningsstöd under förutsättning att det utformas med tydliga villkor och blir mer kostnadseffektivt än nuvarande system. Utgångspunkten ska vara att få till stånd en fond som är bättre och inte sämre än den nuvarande.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruksrådet 24-25 september 2012.
Icke lagstiftande verksamhet
Fiske
9. Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2013 av fiskemöjlig- heter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
KOM(2012) 458 slutlig
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget, och i enlighet med artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Kommissionen föreslår en förordning som reglerar TAC: er (Total Allowable Catch; maximal tillåten fångst) för de kommersiellt viktiga arterna torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta i Östersjön. Varje år bestämmer man TAC: er och kvoter för nästkommande år. Kommissionens förslag fastställs med stöd av vetenskaplig rådgivning från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Kommissionen anlitar den Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) för att tolka ICES råd, och ge förslag som tar hänsyn till den praktiska fiskeriförvaltningen.
I sitt årliga meddelande om fiskemöjligheter för nästkommande år definierar kommissionen den arbetsmetod som tillämpas för fastställandet av fiskemöjligheterna i EU-vatten. Meddelandet som gäller 2013 års fiskemöjligheter diskuterades vid jordbruks- och fiskerådet i juli 2012.
Kommissionens angreppssätt för fiskemöjligheter för 2013 är i korthet att förvaltningsplaner ska följas och TAC: er ska fastställas utifrån MSY-råd när sådana finns. En gradvis tillnärmning av MSY till 2015 kan dock vara acceptabel. Om det inte finns exakt vetenskaplig rådgivning men vägledande vetenskapliga rekommendationer som bygger på kvalitativa analyser av tillgänglig information ska dessa användas som underlag för TAC-beslut. När det inte finns vetenskaplig rådgivning, eller beståndsstatus är okänd, ska försiktighetsprincipen följas.
Kommissionens förslag till fiskemöjligheter i Östersjön 2013 presenterades den 17 augusti 2012. Förordningsförslaget har diskuterats i rådsarbetsgruppen för fiskefrågor under september och oktober, och behandlats i Coreper i oktober. Målet är att nå en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet den 22–23 oktober 2012.
Kommissionens förslag innebär att den långsiktiga planen för torsk följs. Förslaget innebär en minskning med -9 % vad gäller torskfiskekvoten för östra beståndet och -2 % i västra beståndet. Förordningsförslaget reglerar också fiskeriansträngningen, som mäts i antalet fiskedagar eller antalet dagar ute ur hamn. Beträffande antalet tillåtna fiskedagar med redskap som fångar torsk föreslår kommissionen ett oförändrat antal dagar (160 i det östra området och 163 i det västra).
För övriga arter i Östersjön saknas ännu förvaltningsplaner. För dessa arter/bestånd innebär förslaget:
en minskning av TAC för lax i hela Östersjön (område 22-31) med -11 %, och en oförändrad TAC i Finska viken (område 32),
en ökning av TAC för sill i västra området (område 22–24) med + 23 %,
en ökning av TAC för sill i egentliga Östersjön (område 25–29, 32) med +9 %,
en minskning av TAC för sill i Rigabukten (område 28.1) med -10 %
en minskning av TAC för sill i Bottenhavet och Bottenviken (område 30–31) med -7 %,
en ökning av TAC för skarpsill (område 22–32) med +11 %,
en ökning av TAC för rödspätta med +18 %.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande.
Regeringen instämmer i målet att uppnå MSY till 2015 och att detta i tillägg till förvaltningsplaner bör vara det övergripande målet för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter.
Regeringen har utifrån detta inga invändningar mot kommissionens förslag. En sänkning av laxkvoten i Östersjön är särskilt viktig för att få en positiv utveckling för de vilda laxbestånden.
Även om regeringen kan stödja kommissionens förlag gällande torskkvoten för det västra beståndet, vore en större sänkning önskvärd. Detta mot bakgrund av att målen i den fleråriga förvaltningsplanen för torsk har uppnåtts och att en ytterligare sänkning av kvoten skulle innebära en ökad möjlighet att nå MSY-målet.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i oktober 2011, då innevarande års TAC- och kvoter för Östersjön diskuterades.
10. Årliga konsultationer med Norge inför 2013
- Åsiktsutbyte
Dokumentbeteckning
14502/12 PECHE 386 N 11
Rättslig grund
Avseende förhandlingsresultatet med Norge: artikel 218 i EUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande. Vad gäller fastställandet av fiskemöjligheter artikel 43.3 i EUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Vad gäller kontroll och tekniska regleringar artikel 43.2 i EUF, ordinarie beslutsförfarande.
Bakgrund
EU förhandlar årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. De årliga förhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. Förhandlingsresultaten förs in i EU:s kvotförordning som fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december. Dagordningspunkten på rådet avser ett meningsutbyte inför årets förhandlingar. Liksom tidigare år ber kommissionen om vägledning från rådet vad gäller TAC: er och associerade åtgärder för de delade bestånden, samt beträffande möjliga arter för kvotutbyte (bytesbalansen) i avtalet. De årliga förhandlingarna är planerade att äga rum vid två tillfällen, i Bryssel den 19-23 november samt i Bergen den 3 - 7 december.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att målsättningen att uppnå MSY till 2015 samt gällande förvaltningsplaner bör vara de övergripande prioriteringarna för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter mellan EU och Norge.
Beträffande kvotnivåer och associerade åtgärder anser regeringen att förvaltningsplaner ska följas, alternativt revideras, och att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grunden för kvoterna.
Regeringen kan även lyfta fram att sillen i Skagerrak/Kattegatt, som är av centralt svenskt intresse, bör få en kvot som inte avviker väsentligt från ICES råd i förhållande till kvotnivåerna för de två övriga ingående bestånden (vårlekande Östersjösill och höstlekande Nordsjösill).
Beträffande utbyte av fiskemöjligheter kan regeringen liksom tidigare år understryka att EU inte bör acceptera mer arktisk torsk än man kan kompensera för utan att det blir orimliga bördor för de medlemsstater som inte får del av den värdefulla torsken. Regeringen kan också understryka att enligt EES-avtalet ska huvuddelen av kvoterna sökas utanför Nordsjön. Regeringen menar att EU bör försöka lösa balansen vid förhandlingarna i höst och inte ta upp diskussionerna igen under våren, då det är viktigt för medlemsstaterna och dess fiskare att kunna planera fiskeåret enligt klara förutsättningar.
EU-nämnden och MJU
Frågan behandlades senast i samband med förra årets förhandlingar med Norge inför rådsmötena 21-22 oktober samt den 14 november 2011.
11. ICCAT:s årsmöte
- Diskussion
Dokumentbeteckning
Dokument har ännu ej distribuerats.
Rättslig grund
Avseende resultatet av årsmötet: artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.
För fastställandet av kvoter gäller artikel 20 i rådets förordning (EG) nr. 2371/2002 samt artikel 43.3 i FEUF. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Den Internationella kommissionen för bevarande av atlantisk tonfisk (ICCAT) är en av de viktigaste regionala fiskeriorganisationerna avseende fångstvärde och medlemskap. Det årliga mötet beslutar dels om administrativa och finansiella angelägenheter, dels om kommande års kvoter och andra förvaltningsåtgärder för de fiskbestånd som omfattas av kommissions verksamhet: främst tonfisk och tonfiskliknande arter men även bl. a. hajar och svärdfisk.
Den blåfenade tonfisken, som utgör mindre än en procent av ICCAT-fångsterna, har under en längre tid rönt internationell uppmärksamhet beroende på artens höga pris och prekära beståndsläge. EU, som står för den största andelen av kvoten, har kritiserats för bristande efterlevnad av regelverket.
Vid ICCAT:s årsmöte år 2009 beslöt medlemsländerna om ett flertal åtgärder ägnade att återuppbygga beståndet av blåfenad tonfisk, inklusive en kraftig kvotminskning och ett åtagande att upphöra med fiske om det finns vetenskapliga bevis för ”ett allvarligt hot om kollaps för fisket”. Man enades även om en treårig återhämtningsplan som med 60 procents sannolikhet leder till maximalt hållbar avkastning till år 2022.
Planen skärptes ytterligare vid årsmötet 2010, som även beslöt om en sänkt kvot för 2011 och 2012 i linje med den vetenskapliga rådgivningen. En ny översyn av planen kommer att bli en viktig fråga vid årsmötet 2012. Den vetenskapliga rådgivningen förväntas bli tillgänglig i dagarna. Därefter kan en seriös diskussion av förvaltningsåtgärderna inledas.
EU:s förberedelseprocess har hittills bl. a. visat att beståndet av blåfenad tonfisk sannolikt är uppåtgående och att EU:s efterlevnad av ICCAT:s regelverk, bl.a. avseende notifiering av data, har ökat.
EU:s allmänt hållna förhandlingsmandat gällande ICCAT:s årsmöten antogs 2008 och är giltigt till 2013, med undantag för en bilaga om förvaltningen av den blåfenade tonfisken som fastställs årligen.
Sverige har ingen andel av EU:s kvoter i ICCAT, och har inget intresse av att förvärva någon andel.
Förslag till svensk ståndpunkt
Alla bestånd som fiskas av EU - oberoende av storlek, värde och inter-nationell uppmärksamhet - bör förvaltas enligt principerna för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Enligt dessa principer är tillämpningen av försiktighetsansatsen och användandet av bästa tillgängliga vetenskap centrala inslag, liksom etablerade förvaltningsplaner. Sådana planer bör upprättas snarast för fisken som för närvarande saknar planer, och existerande planer bör skärpas om de vetenskapliga bedömningarna visar på en sämre effektivitet än den avsedda.
Förvaltningen av den blåfenade tonfisken i ICCAT är av särskild betydelse för EU, som har en betydande andel (56%) av kvoten och som under tidigare år kritiserats för bristande efterlevnad av regelverket.
Därför är det är rimligt att EU dels är berett att skärpa förvaltningsplanen om det finns vetenskapliga tecken på att återhämtningen av beståndet inte motsvarar den förväntade, dels verkar för nya förvaltningsbeslut avseende stängda områden, kapacitet m.m. med förankring i den vetenskapliga rådgivningen.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för information i MJU och samråd med EUN i oktober 2010, inför ICCAT:s förra årsmöte.
Övriga frågor
12. 32:a konferensen för EU:s utbetalande myndigheter 11-13/9 Pafos
- (möjlig) information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
Inget dokument har inkommit
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
En gång per halvår hålls en konferens för generaldirektörerna för EU:s utbetalande myndigheter arrangerad av aktuellt ordförandeskap. Den 11-14 september hölls konferensen i Pafos på Cypern. Från Sverige deltog Jordbruksverket. Konferensen behandlade bland annat administrativa effekter av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Vid rådsmötet den 22-23 oktober avser ordförandeskapet eventuellt att rapportera från mötet.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
Förslag till särskilt småbrukarstöd innebär att MS själva fastställer ett stödbelopp mellan 500 € och 1000 €, småbrukarstödet ersätter alla andra stödformer. I SE är det cirka 7700 lantbrukare som har direktstöd under 1000 €. Dessa skulle därmed (beroende på vilken nivå stödet läggs på) undantas från publicering. Eftersom jordbrukssektorns struktur varierar mellan MS (dvs vissa MS har större andel småbrukare) skulle offentlig publicering av stödmottagare ha olika omfattning i EU.