JoF, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:28FA4C
SLUTLIG | ||
2011-04-04 | ||
Landsbygdsdepartementet |
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 14 april 2011
1. Godkännande av dagordningen
2. Lagstiftningsöverläggning – (ev.) godkännande av a-punktslistan
(Offentlig överläggning enligt artikel 7 i rådets arbetsordning)
3. Icke lagstiftande verksamhet - (ev.) godkännande av a-punktslistan
Coreperfrågor
FISKE
Icke lagstiftande verksamhet
4. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Granskning av förvaltningen av fiskeansträngningen i de västliga vattnen
- Diskussion
Dokumentbeteckning
16257/10 PECHE 281
8111/11 PECHE 81
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Förvaltningen av fiskeansträngningen för västliga vatten inrättades 1995, i syfte att bland annat undvika en ökning av gemenskapens fiskeansträngning i samband med den slutgiltiga integreringen av Spanien och Portugal i den gemensamma fiskeripolitiken. Förvaltningen reviderades 2003, och fiskeansträngningen för berörda medlemsländer begränsades då ytterligare. Resultaten av den nu aktuella översynen kommer att användas som underlag i den fortsatta processen om framtida reglering av fiskeansträngningen i Västliga vatten. Den framtida regleringen kommer att bero på den politiska inriktningen i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, som äger rum 2012. Sverige har inga fiskeintressen i de berörda områdena.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är generellt positiv till reglering av fiskeansträngning. Rätt utformad är det ett viktigt komplement till i första hand kvotreglering, eftersom det reglerar den tid fiskebåtarna tillåts vara till havs. Detta kan i sin tur minska fiskets negativa effekter på habitat, samt på icke reglerade kommersiella arter och icke-kommersiella bifångster.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
JORDBRUK
5. Förslag till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att förlänga införandet av karbendazim som verksamt ämne
- Antagande
Dokumentbeteckning
5974/11 AGRILEG 12
Rättslig grund
Rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (växtskyddsmedelsdirektivet) är baserat på artikel 43 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt. Enligt artikel 6.1 i direktivet ska beslut om att ta upp ett verksamt ämne i bilaga I fastställas genom kommittéförfarande i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, SKLD (föreskrivande kommitté).
Kommissionen ska förelägga kommittén ett förslag. Kommittén ska sedan yttra sig över förslaget med kvalificerad majoritet. Kommissionen kan anta åtgärderna om de är förenliga med kommitténs yttrande. Om åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges (om kommittén varken kan stödja eller motsätta sig förslaget med kvalificerad majoritet) ska kommissionen överlämna förslaget till rådet.
Då kommissionen har överlämnat sitt förslag till rådet kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Genom växtskyddsmedelsdirektivet (direktiv 91/414/EEG) infördes ett harmoniserat system för godkännande och utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Verksamma ämnen avsedda att användas som växtskyddsmedel bedöms och godkänns på EU-nivå och förtecknas därefter i bilaga I till det direktivet. Enskilda växtskyddsmedel som innehåller verksamma ämnen bedöms och godkänns av medlemsstaterna enligt de harmoniserade reglerna.
Ämnet karbendazim är kontroversiellt på grund av dess toxiska egenskaper (arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande), och därför har införandet i bilaga I varit mycket restriktivt och tidsbegränsat (tre år istället för den normala perioden på tio år). När den nya förordningen om växtskyddsmedel (förordning (EG) nr 1107/2009) börjar tillämpas kan inte denna typ av ämnen längre godkännas. Det anmälande företaget har begärt förlängning på grundval av den nu gällande lagstiftningen.
Karbendazim ingår inte i några godkända medel i Sverige (förbjöds 1998). Ämnet används mot svampangrepp i stråsäd, oljeväxter, majs och sockerbetor.
Granskningsrapporten och utkastet till direktiv lades fram för SKLD den 23 november 2010. Sverige motsatte sig ett upptag med motiveringen att det finns tillräckligt stöd i nuvarande direktiv att inte förnya upptaget, då en användning inte kan utesluta oacceptabla risker för konsumenter, användare och miljön. Ytterligare ett argument var att ämnet inte kommer att kunna godkännas under den nya förordningen om växtskyddsmedel (förordning (EG) nr 1107/2009) då karbendazim som nämndes ovan är klassificerat som arvsmassepåverkande (mutagent kategori 2), och fortplantningsstörande (reprotoxiskt).
Kommittén kunde inte avge ett yttrande med kvalificerad majoritet om det utkast som kommissionen lagt fram.
Enligt artikel 19 i växtskyddsmedelsdirektivet (direktiv 91/414/EEG) och i överensstämmelse med artikel 5 i rådets beslut 1999/468/EG ska kommissionen därför lägga fram ett förslag för rådet om de åtgärder som ska vidtas.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det finns tillräckligt stöd i nuvarande direktiv för att inte förnya upptaget, då en användning inte kan utesluta oacceptabla risker för konsumenter, användare och miljön. Sverige bör därför vid en omröstning rösta nej till kommissionens förslag till upptag av karbendazim i bilaga I till växtskyddsmedelsdirektivet.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
Punkter för SJK
6. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter
- Diskussion
Dokumentbeteckning
17672/10 AGRI 543 CODEC 1492
Rättslig grund
Artikel 43.2 respektive 118.1 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Bakgrund
Hösten 2008 presenterade kommissionen en så kallad grönbok som behandlade några av de områden inom EU:s jordbrukspolitik som är knutna till livsmedelskvalitet. Svaren som inkom på grönboken sammanfattades i ett meddelande till rådet och Europaparlamentet i maj 2009. Frågan behandlades sedan vid Jordbruks- och fiskerådet i juni 2009, då rådslutsatser antogs. På Jordbruks- och fiskerådet i december 2010 presenterade kommissionen kvalitetspaketet vilket är en anpassning av nu gällande regelverk.
Lagstiftningspaketet om livsmedelskvalitet – ”kvalitetspaketet” - har tagits fram i syfte att skapa bättre förutsättningar för primär- och livsmedelsproducenter i EU att marknadsföra sina varor och tydligare kommunicera deras fördelar, som till exempel hög kvalitet; att produkten kommer från ett visst geografiskt område; eller har tillverkats med en traditionell metod. Detta ska enligt kommissionen komma konsumenterna till godo genom att det blir lättare för dem att göra medvetna val. Konsumenterna ska också kunna känna sig trygga i att det är livsmedel av godkänd kvalitet som de köper. Kvalitetspaketet är dessutom ett led i regelförenklingsarbetet som bedrivs inom EU i syfte att minska företagares administrativa bördor.
Kvalitetspaketet omfattar dels handelsnormer för livsmedel, där bland annat märkning med produktionsplats ingår, och dels de olika formerna för skyddade beteckningar, samt frivillig märkning.
Uppgift finns om att ordförandeskapet vid rådsmötet önskar diskutera frivillig märkning av produkter från bergsområden, samt av lokalproducerade varor som säljs direkt till konsument.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens utgångspunkt är att frivilliga begrepp bör definieras på annat sätt än i lagstiftning, till exempel genom frivilliga branschregler. Definitioner av frivilliga begrepp riskerar att begränsa möjligheterna för producenter att marknadsföra sina produkter. Restriktivitet bör därför råda vad gäller definition av allmänt hållna begrepp, som till exempel att en produkt kommer från bergsområden eller är lokalt producerad. Regeringen anser att det kan vara svårt och administrativt kostsamt att definiera sådana begrepp på EU-nivå och kontrollera att de används på rätt sätt.
EU-nämnden och MJU
Då grönboken (KOM (2008) 641) presenterades den 15 oktober 2008 skrevs en faktapromemoria (2008/09: FPM38 Grönbok om jordbruksprodukters kvalitet) som skickades till riksdagen. Frågan var föremål för information i MJU och samråd i EUN inför Jordbruks- och fiskerådet i juni 2009, då rådslutsatser antogs. Förutom inför Jordbruks- och fiskerådet i december var frågan uppe för överläggning med MJU den 10 mars.
7. Övriga frågor
Gemensam deklaration från Österrike, Tjeckien, Ungern, Luxemburg och Slovakien om den framtida rollen för vattenbruk i sötvatten och inlandsfiske inom ramen för CFP-reformen
- Information från den tjeckiska delegationen, med stöd från den österrikiska, ungerska, luxemburgska och slovakiska delegationen
Dokumentbeteckning
808/11 PECHE 80 ENV 230
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Mot bakgrund av att vattenbruk är viktigt för att de europeiska konsumenterna ska få tillgång till färsk fisk av god kvalitet från vattenbruk och att potentialen för vattenbruk i sötvatten inom EU kan utnyttjas bättre, så har ovan nämnda så kallade landlåsta länder skrivit en gemensam deklaration. Dokumentet innehåller en rad prioriteringar, avsedda att på olika sätt främja vattenbruk inom ramen för reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP).
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är generellt positiv till en ökning och förbättring av vattenbruk i sötvatten, liksom inlandsfiske generellt. Regeringen anser att det nationella beslutsutrymmet är viktigt, men diskuterar gärna förbättringsmöjligheter på detta område inom ramen för reformen av den gemensamma fiskeripolitiken.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
Ministerlunch på temat "Innovationens roll för att ge förnyad livskraft åt den traditionella livsstilen i landsbygdsområden"
Det är ännu oklart om ordförandeskapet kommer att skicka ut frågor för medlemsländerna att svara på för att underlätta diskussionen. Sverige har tidigare framfört sitt stöd till kommissionen avseende ett ökat fokus på innovation. Regeringen anser att satsningar på innovation är särskilt viktiga för att stärka konkurrenskraften i jordbruket och för en hållbar förvaltning av naturresurser.