JoF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:24301A
Slutlig | ||
Kommenterad dagordning | ||
Jordbruksdepartementet |
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 26 oktober 2010
1. Godkännande av dagordningen
2. Lagstiftningsöverläggning – (ev.) godkännande av a-punktslistan
(Offentlig överläggning enligt artikel 7 i rådets arbetsordning)
3. Icke lagstiftande verksamhet - (ev.) godkännande av a-punktslistan
FISKE
Icke lagstiftande verksamhet
4. Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2011 av fiskmöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
13619/10 PECHE 197
Rättslig grund
Artikel 43.3 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Fiskemöjligheterna och fördelningen av dessa mellan medlemsstaterna regleras varje år.
Bakgrund
Varje år förhandlas fiskekvoterna för flera bestånd i Östersjön. Kommissionen lägger förslag på kvoterna för nästkommande år för de kommersiellt viktiga arterna torsk (östra och västra bestånden), sill, skarpsill och lax samt rödspätta. Kommissionens förslag fastställs med stöd av biologisk rådgivning från ICES (Internationella Havsforskningsrådet). ICES råd är främst biologiskt vetenskapliga och tar i princip inte hänsyn till fiskeriförvaltningsaspekter om inte en förvaltningsplan föreligger. Kommissionen anlitar den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) för att tolka ICES råd, och ge förslag som tar hänsyn till fiskeriförvaltningsfrågor. Ett årligt meddelande från kommissionen, Samråd om fiskemöjligheter 2011 KOM(2010) 241, definierar den arbetsmetod som kommissionen avser tillämpa för fastställandet av fiskemöjligheterna för EU-fiskare och i EU-vatten. Meddelandet diskuterades vid jordbruks- och fiskerådet i juni 2010. Kommissionen har i meddelandet konstaterat att det kommer bli svårt att hinna uppnå målen för maximal hållbar avkastning, kallad MSY, till 2015 (i linje med världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002). Därför har arbetsmetoden anpassats för att uppnå en utveckling mot MSY.
En fiskeansträngning som ger maximalt hållbar avkastning (Fmsy) är den fiskeansträngning som ger den högsta möjliga avkastningen av ett bestånd på lång sikt utan att beståndets reproduktionskapacitet skadas på kort sikt.
Kommissionen presenterade förslaget avseende fiskemöjligheter i Östersjön för 2011 den 14 september 2010. Förordningsförslaget har diskuterats i rådsarbetsgruppen för fiskefrågor under september och oktober, samt behandlats i Coreper den 13 oktober. Målet är att nå en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet den 26 oktober 2010.
Kommissionens förslag innebär att den långsiktiga planen för torsk följs. Förslaget innebär en ökning med +15 % vad gäller torskfiskekvoten för östra beståndet och +6 % i västra beståndet. Förordningsförslaget reglerar också fiskeansträngningen som mäts i antalet fiskedagar eller antalet dagar ute ur hamn. I torskplanen för Östersjön anges att fiskeansträngningen ska minskas successivt. Beträffande antalet tillåtna fiskedagar med redskap som fångar torsk föreslår kommissionen en minskning med - 10 % (från 181 till 163 dagar) i det västra området medan de föreslår oförändrat antal dagar (160) i det östra området, i enlighet med de gällande reglerna i torskplanen.
Vidare så innebär förslaget
en reduktion av TAC för sill i västra området (område 22-24) med - 30 %
en reduktion av TAC för sill i egentliga Östersjön (område 25-29, 32) med - 28 %
en reduktion av TAC för sill i Rigabukten (område 28.1) med
- 10 %
en reduktion av TAC för sill i Bottenhavet och Bottenviken (område 30-31) med - 12 %.
en reduktion av TAC för skarpsill (område 22-32) med - 30 %.
en reduktion av lax i hela Östersjön (område 22-31) med - 15 %, förutom i Finska viken (område 32) där kommissionen föreslår en oförändrad TAC.
Förslaget avseende rödspätta innebär att TAC för detta bestånd är oförändrat jämfört med 2010.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. För att nå detta är det viktigt att beakta den vetenskapliga rådgivningen, samrådsdokumentet om fiskemöjligheter och följa existerande förvaltnings- och återhämtningsplaner.
Regeringen stödjer såväl kommissionens kvotförslag för torsk, som förslagen om fiskeansträngning, vilka är i enlighet med de gällande reglerna i torskplanen.
För övriga arter har regeringen inga invändningar mot kommissionens förslag, som bygger på den vetenskapliga rådgivningen och policydokumentets ansats mot en maximalt hållbar avkastning. Dock vill vi med kraft trycka på att de långsiktiga planerna för de arter som ännu inte har någon plan, bör prioriteras.
EU-nämnden
Förordningsförslaget har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden eller information i MJU.
5. EU/Norge: Årlig konsultation för 2011
Dokumentbeteckning
Dokument saknas.
Rättslig grund
Avseende förhandlingsersultatet med Norge: artikel 218 i EUF-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande. Vad gäller fastställandet av kvoter: artikel 43.3 i EUF-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
EU förhandlar årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. De årliga förhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge och förhandlingsresultaten förs in i EU:s kvotförordning som fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december. Dagordningspunkten på rådet avser ett inledande meningsutbyte om kommande förhandlingar. Inför årets förhandlingsomgång har kommissionen ställt frågor till rådet för att få vägledning i förhandlingarna. Frågorna rör lämpliga fångstmängder samt förhandlingsupplägg för att balansera utbytet av fiskemöjligheter i avtalet. Då avtalet med Norge bl.a. rör fisket på viktiga gemensamma bestånd i Nordsjön med omgivande vatten är det väsentligt att de kan slutföras i god tid innan beslutet i rådet i december om 2011 års TAC:er och kvoter.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är viktigt för EU att komma överens med Norge om en gemensam, hållbar förvaltning av bestånden i Nordsjön eftersom man delar ansvaret för dessa bestånd.
EU-nämnden
Frågan var senast föremål för samråd i EU-nämnden och information i MJU den 13 november 2009, under 2009 års årliga förhandlingar med Norge.
6. ICCAT: Årligt möte (Paris den 17–27 november 2010)
– Diskussion
Dokumentbeteckning
Dokument saknas
Rättslig grund
Avseende resultatet av årsmötet: artikel 218 i EUF-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande. För fastställandet av kvoter gäller artikel 20 i rådets förordning (EG) nr. 2371/2002 samt artikel 43.3 i EUF-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Den Internationella kommissionen för bevarande av atlantisk tonfisk (ICCAT) utgör en av de viktigaste regionala fiskeriorganisationerna avseende fångstvärde och medlemskap. Det årliga mötet beslutar dels om administrativa och finansiella angelägenheter, dels om kvoter och andra förvaltningsåtgärder för kommande år för de fiskbestånd som omfattas av konventionen, främst tonfisk och tonfiskliknande arter men även bl. a. hajar och svärdfisk.
Den blåfenade tonfisken, som utgör mindre än en procent av ICCAT-fångsterna, har rönt internationell uppmärksamhet beroende på sitt höga pris och prekära beståndsläge under en längre tid. EU står för den största andelen av kvoten och har kritiserats för bristande efterlevnad av regelverket.
Ett förslag att förbjuda internationell handel med den blåfenade ton-fisken 2010 stöddes av Sverige och övriga EU. Det fick dock inte tillräckligt stöd av medlemsländerna i CITES ( den internationella konventionen om handel med utrotningshotade djur och växter), främst med argumentet att ICCAT borde ha huvudansvar.
Bland annat med kommande listningsdiskussion i CITES i åtanke, beslöt ICCAT:s årsmöte 2009 om ett flertal åtgärder ägnade att återuppbygga beståndet av blåfenad tonfisk, inklusive en kraftig kvotminskning och ett åtagande att upphöra med fiske om det finns vetenskapliga bevis för ”ett allvarligt hot om kollaps för fisket”. Denna bedömning gjordes av ICCAT:s vetenskapliga kommittee 4-8 oktober 2010 och resultatet är ännu inte känt.
Sverige har ingen andel av EU:s kvoter i ICCAT, och har inget intresse av att förvärva någon andel.
Förslag till svensk ståndpunkt
Principerna och reglerna i EU:s gemensamma fiskeripolitik – där tillämpningen av försiktighetsansatsen och användning av bästa tillgängliga vetenskap är centrala inslag - är tillämpliga även för EU:s fiske utanför EU-vatten. Med hänsyn bl. a. till EU:s betydande andel av kvoten för blåfenad tonfisk är det dessutom angeläget att unionen strikt följer de åtaganden som gjordes vid förra årsmötet avseende denna art, dels verkar för nya förvaltningsbeslut med förankring i den vetenskapliga rådgivningen.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
JORDBRUK
SJK-punkter
Lagstiftande verksamhet
7. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
14344/10 AGRI 375 AGRISTR 10 CODEC 941
Rättslig grund
Artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i EUF-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter ordinarie lagstiftningsförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 294 EUF-fördraget.
Bakgrund
Förslaget syftar till att anpassa gällande rådsförordning till de nya förutsättningar som gäller under Lissabonfördraget, bl.a. när det gäller bemyndigande för Kommissionen att besluta i vissa frågor. Förslaget omfattar också förordningsändringar som rör rapportering om genomförandet av landsbygdsprogrammet och sanktioner för mindre brott mot tvärvillkoren och som syftar till att förenkla administrationen av programmen. Förslaget omfattar därutöver justeringar i räckvidd och villkor för åtgärderna för att stödja producentgrupper, rådgivning och åtgärder för att bevara Natura 2000-områden. En nödvändig justering av förordningstexten görs också för att bibehålla det förbud mot retroaktiv stödgivning som hittills har gällt.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige tackar kommissionen för det förslag som har presenterats och kommer att granska detta noggrant i samband med den fortsatta beredningen. Sverige välkomnar särskilt de delar av förslaget som syftar till att förenkla genomförande och administration av landsbygdsprogrammet och ser fram emot att fortsätta att arbeta tillsammans med kommissionen och de andra medlemsstaterna för att åstadkomma ytterligare förenklingar, både för företagare och ansvariga myndigheter.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
8. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
14306/10 AGRI 374 CODEC 938
Rättslig grund
Artiklarna 42 första stycket och 43.2. Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294. Beslutsfattande med kvalificerad majoritet tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används.
Bakgrund
Förslaget gäller anpassningar till Lissabonfördraget i regelverket för direktstöd, artiklarna 290 och 291. Eftersom liknande anpassning till Lissabonfördraget görs i flera olika rådsförordningar pågår det förhandlingar om standardskrivningar kring hur bestämmelser om delegation ska se ut mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet.
Förslaget rör även främst administration kring ansökan. Syftet med dessa förändringar är förenkling.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige tackar kommissionen för det förslag som presenteras och kommer att granska detta noggrant i samband med den fortsatta beredningen. Framförallt måste förslag som syftar till förenkling analyseras så att dessa verkligen leder till konkreta förenklingar för främst jordbrukarna, men även andra berörda inom jordbruksadministrationen.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
Övriga frågor
9. Informellt möte mellan jordbruksministrarna (La Hulpe, 21 september 2010)
- Kortfattat referat från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
Inget dokument, muntlig återrapportering.
Rättslig grund
-
Bakgrund
Det informella jordbruksministermötet 19-21 september hade ”Choosing today for a strong CAP tomorrow” som tema. Det belgiska ordförandeskapet hade inför mötet presenterat ett bakgrundsdokument (13452/10). Få nyheter framfördes på mötet och medlemsstaterna upprepade i stor utsträckning tidigare kända positioner. Kommissionen förklarade att deras meddelande om den gemensamma jordbrukspolitiken skulle presenteras i november. Mötet avslutades med en muntlig summering, inga slutsatser antogs.
Det belgiska ordförandeskapet ska på rådsmötet 26 oktober muntligen återrapportera från det informella ministermötet. Inga inlägg från medlemsstaterna förväntas.
Förslag till svensk ståndpunkt
-
EU-nämnden
Muntlig avrapportering från informella ministermötet skedde till EU-nämnden vid samrådet den 24 september. Skriftlig rapport från mötet översändes till riksdagen den 23 september.
10. Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen (Nafo). Årligt möte i Halifax, Kanada, 20-24 september 2010
- Begäran från den estniska och den lettiska delegationen
Dokument saknas
Rättslig grund
Artikel 218 i EUF-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter Europaparlamentets godkännande.
Bakgrund
Nordostatlantiska fiskeriorganisationens (NAFO:s) årliga möten fastställer bl. a. kvoter och andra förvaltningsregler för kommande års fiske. Enligt rådssekretariatets inofficiella rapport från årsmötet 2010 uttryckte många EU-länder - däribland de baltiska länderna, Portugal och Spanien - missnöje mot kommissionens agerande under förhandlingarna. Missnöjet avsåg i/ att medlemsländernas synpunkter inte beaktats ii/ att tillfällen att tillvarata EU:s intressen inte utnyttjats iii/ att medlemsländerna inte konsulterats och iv/ att andra NAFO-länder än Kanada inte konsulterats. Kommissionen svarade att en exempellös framgång kunnat inregistreras avseende förvaltningsbesluten.
Förslag till svensk ståndpunkt
Frågan föranleder inget agerande från svensk sida (Sverige deltog inte i mötet och saknar annan grund för ett ställningstagande).
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.