JoF, Kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23DF4A)

PAGE 14


Kommenterad dagordning
rådet SLUTLIG
2010-06-17

Jordbruksdepartementet

EUI-sekretariatet

Kommenterad dagordning inför jordbruks- och fiskerådet den 29 juni 2010

1. Godkännande av dagordningen

2.a) Lagstiftningsöverläggning (offentlig överläggning enligt med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
(ev.) Godkännande av A-punktslistan

(b) Icke lagstiftande verksamhet
(ev.) Godkännande av A-punktslistan

SJK-punkter

3) Förenkling av jordbrukslagstiftningen

- Föredragning av kommissionen och diskussion

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Kommissionen bedriver ett fortlöpande arbete med att förenkla regelverken på jordbruks- och livsmedelsområdet. I mars 2009 presenterades meddelandet ”En förenklad jordbrukspolitik i allas intresse”, i vilket kommissionen redovisar de framsteg som har uppnåtts genom deras program för enklare och bättre lagstiftning på jordbrukspolitikens område. I samband med att meddelandet behandlades i Jordbruks- och fiskerådet maj 2009 lade ett antal medlemsstater gemensamt fram en lista med 39 konkreta förslag till förenkling av jordbrukspolitiken. I de rådsslutsatser som antogs i maj 2009 uppmanades kommissionen att utvärdera dessa förslag och att redovisa resultatet för Rådet. Kommissionens bedömning av de 39 förenklingsförslagen presenterades vid Jordbruks- och fiskerådet i december 2009. Drygt hälften av medlemsstaternas förslag avsåg kommissionen att följa upp ytterligare. Vid Jordbruks- och fiskerådets möte i juni förväntas kommissionen att presentera denna uppföljning.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige anser att kommissionen beaktat de förenklingsförslag som inkommit från medlemsstaterna på ett ambitiöst sätt och välkomnar den uppföljningsrapport som väntas presenteras på Jordbruks- och fiskerådet i juni.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför Jordbruks- och fiskerådet i december 2009.

4) Utkast till rådets slutsatser om den europeiska jordbruks- och livsmedelsmodellens internationella konkurrenskraft

- Eventuell a-punkt

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Frankrike lyfte under sitt ordförandeskap upp frågan om att EU:s standarder på bl.a. djurskydds- och miljöområdet leder till konkurrensnackdelar för den europeiska jordbruksproduktionen eftersom samma krav inte ställs på importerade jordbruksprodukter. Rådet beställde i december 2008 en analys av kommissionen om eventuella skillnader i standarder jämfört med tredjeland samt om dessa påverkar det europeiska jordbrukets konkurrenskraft. Studien väntas i december 2010. Det spanska ordförandeskapet har prioriterat frågan och redan påbörjat diskussionen i olika fora. Standarder på olika områden som kan påverka konkurrenskraften och som Spanien tidigare har lyft fram är: djurskydd, djurhälsa, miljökrav, GMO och växtskydd. Den spanska utgångspunkten är att EU:s standarder påverkar konkurrenskraften på ett negativt sätt. Ordförandeskapet eftersträvar nu att rådet ska enas kring rådsslutsatser och ambitionen från ordförandeskapet är att slutsatserna ska kunna antas utan någon diskussion på rådsmötet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige värnar en öppen handel vilket gynnar tillväxt och utveckling. Olika produktionsförutsättningar i olika länder gör jämförelser svåra. Det finns inga analyser som visar på att EU-regelverken utgör hinder för de europeiska jordbrukarnas konkurrenskraft. Analyserna visar istället att de största kostnadsskillnaderna härrör från kostnader för arbete, mark, byggnader och i förekommande fall foder.

I det här sammanhanget bör man också ha i åtanke att många länder utanför EU anser att den gemensamma jordbrukspolitiken ger europeiska lantbrukare otillbörliga konkurrensfördelar i form av omfattande stöd och tullskydd. Sverige förespråkar kraftigt en fortsatt reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Frågan om det europeiska jordbrukets konkurrenskraft är viktig och Sverige ser fram emot den studie som kommissionen ska presentera senare i år.

Vad gäller rådsslutsatserna är det viktigt för Sverige att dessa bl.a. inte föregriper diskussionen/beslutet om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken.

EU-nämnden

Frågan var senast uppe för samråd i EU-nämnden inför Jordbruks- och fiskerådet i maj 2010.

5) (ev.) Kvartalsrapport om mjölkmarknaden

- Föredragning av kommissionen

Dokumentbeteckning

11015/10 AGRIORG 15

Rättslig grund

Bakgrund

På grund av den kraftiga volatilitet som noterats på mjölkmarknaden under de senaste åren beslutade kommissionen 2009 att kvartalsvis för Rådet presentera en analys av den senaste marknadsutvecklingen. Sedan kommissionens första rapport som presenterades på mötet i Jordbruks- och fiskerådet den 22 – 23 juni 2009 har en kraftig uppgång skett av mjölkpriserna på den europeiska marknaden. Jordbruksdepartementet har ännu inte tagit del av kommissionens kvartalsrapport för juni 2010, men antar att den kommer att visa på en stabilisering av priserna. Sedan kommissionens senaste rapport, som presenterades på rådsmötet den 29 mars i år, bedömer Jordbruksdepartementet att priserna ökat något.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar kommissionens rapport.

EU-nämnden

Den nu aktuella kvartalsrapporten har tidigare inte varit föremål för samråd i EU-nämnden. Sakfrågan behandlades dock senast i EU-nämnden inför mötet i Jordbruks- och fiskerådet den 29 mars, då kommissionens senaste kvartalsrapport presenterades.

6) Förslag till rådets beslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507x59122 (DAS-Ø15Ø7-1xDAS-59122-7) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (*) (Rättslig grund: Artikel 35.2 i förordning (EG) 1829/2003 och artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG)

- Antagande

Dokumentbeteckning

10499/10 AGRILEG 66 ENV 365

11006/10 AGRILEG 82, ENV 415

Rättslig grund

Artikel 35.2 i förordning (EG) 1829/2003 och artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG.

Kommissionen ska förelägga kommittén ett förslag. Kommittén ska yttra sig över förslaget med kvalificerad majoritet. Kommissionen kan anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande. Om åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges ska kommissionen överlämna förslaget till rådet.

Då kommissionen har överlämnat sitt förslag till rådet p.g.a. icke-beslut i kommittén kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.

Bakgrund

KOM har lagt fram förslaget för beslut i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Vid omröstningen kunde kommittén inte avge ett yttrande med kvalificerad majoritet varken för eller emot KOM förslag. Förslaget underställs därför Jordbruks- och fiskerådet för beslut.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen 1507x59122 eftersom den har bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som vanlig majs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och berörda svenska myndigheter.

EU-nämnden

Ärenden av den här typen hanteras kontinuerligt på kommittén och av rådet och behandlas därmed regelbundet i EU-nämnden. Just detta ärende har inte behandlats tidigare.

7) Förslag till godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122x1507xNK603 (DAS-59122-7xDAS-Ø15 Ø7xMONØØ6Ø3-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

–Antagande

Dokumentbeteckning

10500/10 AGRILEG 67 ENV 366

11007/10 AGRILEG 83 ENV 416

Rättslig grund

Artikel 35.2 i förordning (EG) 1829/2003 och artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG.

Bakgrund

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen 1507x59122xNK603 eftersom den har bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som vanlig majs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och berörda svenska myndigheter.

EU-nämnden

Ärenden av den här typen hanteras kontinuerligt på kommittén och av rådet och behandlas därmed regelbundet i EU-nämnden. Just detta ärende har inte behandlats tidigare.

8) Förslag till godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 88017xMON810 (MON-88Ø17-3xMON- ØØ81Ø-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

–Antagande

Dokumentbeteckning

10501/10 AGRILEG 68 ENV 367

11005/10 AGRILEG 81 ENV 414

Rättslig grund

Artikel 35.2 i förordning (EG) 1829/2003 och artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG.

Bakgrund

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen MON 88017xMON 810 eftersom den har bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som vanlig majs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och berörda svenska myndigheter.

EU-nämnden

Ärenden av den här typen hanteras kontinuerligt på kommittén och av rådet och behandlas därmed regelbundet i EU-nämnden. Just detta ärende har inte behandlats tidigare.

9) Förslag till rådets beslut om förlängning av godkännandet för fortsatt saluföring av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 (SYN-BTØ11-1), om godkännande av livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller eller består av fodermajs Bt11 (SYN-BTØ11-1) enligt förordning (EG) nr 1829/2003 och om upphävande av kommissionens beslut 2004/657/EG

–Antagande

Dokumentbeteckning

10503/10 AGRILEG 70 ENV 369

11008/10 AGRILEG 84 ENV 417

Rättslig grund

Artikel 35.2 i förordning (EG) 1829/2003 och artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG.

Bakgrund

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen Bt11 eftersom den har bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som vanlig majs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och berörda svenska myndigheter.

EU-nämnden

Ärenden av den här typen hanteras kontinuerligt på kommittén och av rådet och behandlas därmed regelbundet i EU-nämnden. Just detta ärende har inte behandlats tidigare.

10) Förslag till godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11xGA21 (SYN-BTØ11-1xMON-ØØØ21-9) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

–Antagande

Dokumentbeteckning

10505/10 AGRILEG 71 ENV 370

11009/10 AGRILEG 85 ENV 418

Rättslig grund

Artikel 35.2 i förordning (EG) 1829/2003 och artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG.

Bakgrund

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen Bt11xGA21 eftersom den har bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som vanlig majs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och berörda svenska myndigheter.

EU-nämnden

Ärenden av den här typen hanteras kontinuerligt på kommittén och av rådet och behandlas därmed regelbundet i EU-nämnden. Just detta ärende har inte behandlats tidigare.

11) Förslag till godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON89034xNK603 (MON-89Ø34-3xMON-ØØ6Ø3-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

–Antagande

Dokumentbeteckning

10502/10 AGRILEG 69 ENV 368

11010/10 AGRILEG 86 ENV 419

Rättslig grund

Artikel 35.2 i förordning (EG) 1829/2003 och artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG.

Bakgrund

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen MON89034xNK603 eftersom den har bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som vanlig majs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och berörda svenska myndigheter.

EU-nämnden

Ärenden av den här typen hanteras kontinuerligt på kommittén och av rådet och behandlas därmed regelbundet i EU-nämnden. Just detta ärende har inte behandlats tidigare.

Fiske

12. Meddelande från kommissionen: Samråd om fiskemöjligheter 2011

- Presentation av kommissionen och diskussion

Dokumentbeteckning

9888/10 PECHE 109

10913/10 PECHE 132

Rättslig grund

Bakgrund

Varje år fastställer EU fiskemöjligheter, dvs. fiskekvoter samt dagar till havs, för europeiska fiskare i europeiska vatten. Unionens beslut grundas på förslag från kommissionen. Kommissionens policyförklaring för fiskemöjligheterna för 2011 är ett led i framförhållningsarbetet som påbörjades 2006 i syfte att undvika de långdragna fiskeförhandlingarna om kvoter som ägde rum på ministerrådsmötena i december varje år.

Sedan 2006 har kommissionen årligen försökt förankra förslaget om fiskemöjligheter bland fiskeintressenterna i de regionala rådgivande nämnderna (RAC) genom att precisera de tankegångar och principer som ligger till grund för det kommande förslaget om de årliga fiskemöjligheterna.

Kommissionen har bland annat kategoriserat olika bestånd och etablerat principer för TAC-sättning av dessa kategorier. Principerna anger med hur många procent en TAC bör variera i förhållande till föregående år, beroende på risknivån som varje bestånd löper att hamna under säkra biologiska gränser. Främst är principerna tillägnade de bestånd som inte redan omfattas av långsiktiga förvaltningsplaner, eftersom TAC i de fallen ska sättas enligt planen. Kommissionen efterlyser också intressenternas åsikter om den föreslagna metodiken samt en utvärdering från det internationella havsforskningsrådet (ICES) om förslagets förenlighet med försiktighetsprincipen för de bestånd vars tillstånd inte är exakt känt. Kommissionen reserverar sig också för att den allmänna strategi för TAC:er som föreslås i meddelandet kan komma att ändras när de vetenskapliga utlåtandena från ICES och kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté (STECF) finns tillgängliga.

Vid jordbruks- och fiskerådet den 29 juni 2010 kommer kommissionen att presentera meddelandet efterföljt av ett meningsutbyte mellan medlemsstaterna.

För ytterligare information, se bifogad råds-PM i bilaga 1.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer kommissionens politiska viljeyttring, som ligger i linje med regeringens ambitioner om att bidra till ett hållbart fiske. Regeringen stödjer även kommissionens arbete med ökad framförhållning och ambitionen att förenkla och underlätta de årliga besluten om fastställandet av fiskemöjligheter. Regeringen stödjer också att kommissionen begär en utvärdering från ICES om förslagens förenlighet med försiktighetsprincipen för de bestånd vars tillstånd inte är exakt känt.

EU-nämnden

Frågan om fiskemöjligheter för 2011 har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden. Dock sker samråd om kommissionens årliga meddelande om nästa års fiskemöjligheter varje år med EU-nämnden.

13. Reformering av den gemensamma fiskeripolitiken: alternativ för förändringar

- Information från kommissionen

Dokumentbeteckning

10838/10 PECHE 130

Rättslig grund

Bakgrund

I april 2009 antog kommissionen en grönbok inför reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP). Grönboken presenterades vid jordbruks- och fiskerådet den 23 april 2009 och ett första meningsutbyte om innehållet skedde vid jordbruks- och fiskerådet den 25 maj 2009. Vid konsultationsperiodens slut i januari 2010 hade 382 bidrag inkommit till kommissionen.

I det bidrag som den svenska regeringens skickade in till kommissionen som svar på grönboken betonades särskilt behovet av en långsiktighet i förvaltningen och en förvaltning som ser till ekosystemet som helhet. Regeringen lyfte även fram vikten av en beslutsstruktur där beslut fattas på rätt nivå och på ett effektivt vis. Regeringen framhöll också vikten av att anpassa fiskeflottan till den befintliga resursen, samt behovet av att unionen ser över sin externa fiskeripolitik. Även regelförenkling, kostnadseffektivitet och samhällsekonomiska hänsyn, samt samstämmighet med andra politikområden som miljöpolitiken och utvecklingspolitikenlyftes fram.

Reformen skulle ha diskuterats på jordbruks- och fiskerådet den 19 april 2010. Rådet blev dock inställt pga. det isländska askmolnet. Reformen diskuterades istället som planerat på fiskeridirektörernas i La Coruña den 2-3 maj 2010 samt vid det informella fiskeriministermötet i Vigo den 4-5 maj 2010. Diskussionen i La Coruña rörde tre teman: 1) beslutsprocesser och regionalisering, 2) resursförvaltning och flottkapacitet, samt 3) småskaligt fiske.

Diskussionen av dessa tre teman fortsatte sedan vid det informella ministermötet i Vigo, där även den externa fiskeripolitiken diskuterades. I Vigo presenterade kommissionen även den sammanställning som gjorts av de inspel som inkommit angående grönboken (7813/10 PECHE 51). I inspelen finns en mycket stor samsyn om att en reform behövs. Följande punkter som lyftes fram av det stora flertalet i konsultationen:

Beslutsprocesserna inom EU

Problemet med överkapacitet

Småskaligt fiske

Sociala frågor

Hanteringen av EU-medel inom fisket.

Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken kommer att diskuteras på jordbruks- och fiskerådet den 29 juni. Baserad på konsultationsprocessen under hösten 2009, på diskussionerna under våren 2010 och inte minst kommissionens egen grönbok uppmanar ordförandeskapet medlemsstaterna att vid rådet diskutera de olika möjliga alternativ för den framtida gemensamma fiskeripolitiken som har lagts fram under hela samrådsprocessen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige anser att det behövs en genomgripande reform av den gemensamma fiskeripolitiken. Sverige anser vidare att en reformerad fiskeripolitik ska baseras på ekosystemansatsen och en långsiktigt hållbar förvaltning av alla berörda fiskbestånd inom biologiskt säkra gränser. De vetenskapliga rekommendationerna som utfärdas av ICES måste beaktas. Fiskerinäringen ska kunna tillhandahålla ett viktigt livsmedel till unionens konsumenter. Vidare måste hänsyn tas till frågor som rör sysselsättning och lokal utveckling i analysen av eventuella förändringars effekter på det småskaliga kustnära fisket. Fiskeflottans omfattning måste anpassas så att den möjliggör lönsamhet för näringen, vilket i sin tur kan bidra till levande kust- och glesbygder i många delar av EU. Det är också viktigt att det finns en samstämmighet med andra politikområden, såsom EU:s havs-, miljö- och utvecklingspolitik.

Utgifterna för fiskeripolitiken är höga, både på nationell och på gemenskapsnivå. Därför måste en bedömning av vad politiken får kosta göras i samband med utformningen av en ny politik. Detta bör ske med utgångspunkt från samhällsnyttan och den långsiktig hållbarheten. Den svenska ståndpunkten är att kostnaderna ska minska. Handelsstörande element i EU:s fiskeripolitik bör begränsas så att handel i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ske på marknadsmässiga villkor.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet i april 2010, vilket senare blev inställt pga. det isländska askmolnet. Innan detta var frågan föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 25 maj 2009 (samt muntligt inför lunchdiskussionen i samband med jordbruks- och fiskerådet den 20 november 2009).

14. Övriga frågor

14 a) Genomförandet av Europeiska fiskerifonden

- information från kommissionen

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Det är oklart vad kommissionen avser att informera om. Vid ett antal tidigare tillfällen har dock kommissionen uppmanat medlemsstaterna att påskynda och effektivisera sitt genomförande av programmen som finansieras genom den Europeiska fiskerifonden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Genomförandet av det svenska programmet är enligt plan.

EU-nämnden

Frågan har inte varit föremål för samråd i EU-nämnden tidigare.

14b) Konferensen om jordbruk, livsmedelssäkerhet och klimatförändring (Haag den 31 oktober - 5 november 2010)

- information från kommissionen

Dokumentbeteckning

10887/10, AGRI 223

Rättslig grund

Bakgrund

Nederländerna förväntas informera om konferensen ”Agriculture, Food Security and Climate Change” i oktober-november 2010. Enligt Nederländerna behövs en insikt på alla nivåer i det internationella samfundet om att jordbruket utgör en viktig del i av lösningen på hur man ska klara livsmedelsförsörjningen för den ökande befolkningen i världen samtidigt som klimatförändringarna påverkar jordbruksproduktionen och konkurrensen om naturresurserna ökar. Jordbruket är viktigt för att trygga den globala livsmedelsförsörjningen och bör därför utgöra kärnan i alla internationella ansträngningar för en uthållig utveckling. Hänvisningar görs till misslyckandet med att uppfylla det första millenniemålet och till budskapen från mötet med FN:s Kommission för hållbar utveckling i maj 2009 och toppmötet om tryggad livsmedelsförsörjning i Rom i november om att det krävs samordnade insatser av det internationella samfundet för att hantera dessa utmaningar.

Målet för konferensen är att ta fram en vägledning för vilka jordbruksrelaterade investeringar och vilka politiska åtaganden och åtgärder som behövs för en klimatsmart tillväxt. Mer konkret innebär det bl.a. att fastställa vad som behövs inom jordbruket och relaterade mark- och vattenfrågor för att möjliggöra en ökad produktivitet, minskade utsläpp, ökad kolbindning, en miljömässigt hållbar utveckling och förbättrade inkomstmöjligheter samt en tryggad livsmedelsförsörjning.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige välkomnarna diskussionerna i denna fråga och inbjudan till denna konferens.

EU-nämnden

Frågan har ej varit upp i EU-nämnden tidigare.

Nederländerna förväntas informera om konferensen ”Agriculture, Food Security and Climate Change” i oktober-november 2010.

Lunchdiskussion om marknadsordningen för fiskeriprodukter

Dokumentbeteckning

Rättslig grund

Bakgrund

Syftet med marknadsordningen för fiskeriprodukter är att:

- stabilisera marknaden,

- garantera en jämn tillgång på produkter av hög kvalitet,

- tillförsäkra konsumenterna rimliga priser och

- stödja fiskarnas inkomster.

Marknadsordningen regleras i förordning (EG) nr 104/2000 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter och vilar på nedan grundpelare:

Gemensamma saluföringsnormer och konsumentinformation

Stöd till bildandet av producentorganisationer (PO)

Prisstödssystem, s.k. återtag, baserar på intervention vid vissa prisnivåer samt en kompensationsmekanism för tonfisk

Gemensamma bestämmelser för handel med tredjeland.

Enligt marknadsförordningens artikel 41 ska kommissionen överlämna en utvärdering av resultaten av genomförandet av denna förordning senast den 31 december 2005. Kommissionen har mot denna bakgrund sammanställt en rapport baserad på ett frågeformulär utsänt till medlemsstaterna och berörda aktörer inom området och därefter beställt en utvärdering av en extern konsult (Ernst & Young). Tre konsultrapporter som ska ligga till grund för reformeringen av marknadsordningen har beställts. Hittills har de två konsultrapporterna ”Studie av EU:s försörjning med och saluföring av fiskeri- och vattenbruksrapporter” och ”Utvärdering av den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter” presenterats och har offentliggjorts på kommissionens webbplats. Den tredje rapporten har fortfarande inte färdigställts.

Marknadsordningen för fiskeriprodukter kommer att reformeras enligt samma färdplan som reformen av den gemensamma fiskeripolitiken.

Förslag till svensk ståndpunkt

Konsumenternas möjlighet att göra ett aktivt val är av avgörande vikt i strävan mot en hållbar fiskeriförvaltning. I dag är ursprungsmärkningen när det gäller fisk baserad på stora havsområden, vilket kan försvåra för konsumenten att göra ett aktivt val. Kraven på konsumentinformationen om fiskens ursprung bör därför skärpas.

Återtagssystemet ger ett visst skyddsnät för näringen men bör på sikt anpassas till nya förvaltningsmodeller eller skapa incitament för upprättande av kontrakt mellan fiskare och inköpare. På så sätt kan systemet så småningom fasas ut.

EU-nämnden

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför den lunchdiskussionen som planerades i samband med jordbruks- och fiskerådet i april 2010. Jordbruks- och fiskerådet i april 2010 blev dock senare inställt pga. det isländska askmolnet.

Marknadsordningen hanteras dock årligen i EU-nämnden i samband med att ministerrådet ska fastslå återtags- och referenspriser.

Testning av webb-tv

JoF, Kommenterad dagordning