JoF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23508E
Slutlig
Kommenterad dagordning
rådet
2009-10-12
Jordbruksdepartementet
Kommenterad dagordning till Jordbruks- och fiskerådet den 19-20 oktober 2009
1. Godkännande av dagordningen
2. Godkännande av a-punktslistan
3. Mjölkmarknaden
a) Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter ("enda förordningen om den gemensamma organisationerna av marknaden")
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.
Bakgrund
Situationen på mjölkmarknaden har under 2009 varit ett återkommande ämne på jordbruks- och fiskerådet. Orsaken är det kraftiga fall som producentpriserna på mjölkmarknaden har genomgått sedan toppnoteringen 2008. Kommissionen har nu lagt fram förslag till ändringar av den samlade marknadsordningen. Den ena ändringen innebär att medlemsstaterna kan köpa upp kvoter från producenter utan att dessa kvoter tillförs den nationella kvotreserven. Medlemsstaten får på så vis ökad möjlighet att ta ut straffavgifter vid överproduktion. En del av de medel som avgifterna genererar ska medlemsstaten kunna använda för att finansiera omstrukturering av mjölksektorn. Åtgärden är frivillig. Syftet är att underlätta omstruktureringen av mjölksektorn.
Kommissionen har idag befogenheter att vidta åtgärder för att hantera marknadsstörningar när priserna på gemenskapsmarknaden ökar eller minskar väsentligt för produktsektorer som t.ex. socker och nötkött. Kommissionen föreslås nu få den befogenheten även för mjölksektorn.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kan acceptera kommissionens förslag om ändring av den samlade marknadsordningen. Förslaget innebär inte några grundläggande politiska omprövningar, och förväntas inte leda till åtgärder som stör handeln med tredje land. Sverige stödjer kommissionens uppfattning att hälsokontrollen måste respekteras och att inriktningen på reformprocessen ska kvarstå, samt står fast vid att de ordinarie marknadsinstrumenten (offentlig lagring och subventionerad export m.m.) ska avskaffas senast 2013.
EU-nämnden
EU-nämnden har behandlat sakfrågan flera gånger tidigare, senast inför mötet i jordbruks- och fiskerådet den 7 september då kommissionens meddelande om situationen på mjölkmarknaden var uppe som en informationspunkt. Kommissionens förslag till ändring av den samlade marknadsordningen har dock inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
b) Kvartalsrapport från kommissionen om mejerisektorn
-Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Till följd av krisen på mjölkmarknaden beslutade kommissionen att kvartalsvis framställa en analys om den senaste utvecklingen på marknaden. Den rapport som väntas presenteras vid jordbruks- och fiskerådet den 19 - 20 oktober är tidigarelagd och var ursprungligen avsedd att presenteras i november.
Regeringen har ännu inte getts kännedom om rapportens innehåll eller slutsatser, men gör bedömningen att rapporten kommer att visa på en viss stabilisering av marknaden.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar kommissionens rapport.
EU-nämnden
EU-nämnden har behandlat sakfrågan flera gånger tidigare, senast inför mötet i jordbruks- och fiskerådet den 7 september då kommissionens meddelande om situationen på mjölkmarknaden var uppe som en informationspunkt.
4 Genetiskt modifierade organismer i jordbruket
a) Förslag till rådets beslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 88017 (MON-88Ø17-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder särskilt artiklarna 7.3 och 19.3 och artikel 5 i rådets beslut 1998/468/EG. Beslut fattas genom kommittéförfarande (föreskrivande kommitté).
Kommissionen ska förelägga kommittén ett förslag. Kommittén ska yttra sig över förslaget med kvalificerad majoritet. Kommissionen kan anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande. Om åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges (kommissionen kan varken stödja eller motsätta sig förslaget med kvalificerad majoritet) ska kommissionen överlämna förslaget till rådet.
Då kommittén har överlämnat sitt förslag till rådet p.g.a. icke-beslut i kommittén kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Företaget Monsanto har ansökt om tillstånd för att släppa ut en den genetiskt modifierade majsen MON 88017 på marknaden. Ansökan gäller användning av majsen i livsmedel och foder och för tekniskt bruk. Majsen är genetiskt modifierad för att vara tolerant mot ogräsmedlet glyfosat och resistent mot en skadeinsekt som finns i majsodlingar.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har yttrat sig om den genetiskt modifierade majsen MON 88017 och bedömer att den är lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet. Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk delar EFSA:s bedömning.
Kommissionen har lagt fram förslaget för beslut i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Vid omröstningen kunde kommittén inte avge ett yttrande med kvalificerad majoritet varken för eller emot kommissionens förslag. Förslaget underställs därför Jordbruks- och fiskerådet för beslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen MON 88017 eftersom den bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet.
EU-nämnden
Denna typ av ärenden hänskjuts ofta till rådet, eftersom resultatet av behandlingen i kommissionsarbetsgruppen ofta blir ett icke-beslut. När dessa frågor hänskjuts till rådet kommer de även upp i EU-nämnden. Just detta ärende har dock inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
b) Förslag till rådets beslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 (MON-89Ø34-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder särskilt artiklarna 7.3 och 19.3 och artikel 5 i rådets beslut 1998/468/EG. Beslut fattas genom kommittéförfarande (föreskrivande kommitté).
Kommissionen ska förelägga kommittén ett förslag. Kommittén ska yttra sig över förslaget med kvalificerad majoritet. Kommissionen kan anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande. Om åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges (kommissionen kan varken stödja eller motsätta sig förslaget med kvalificerad majoritet) ska kommissionen överlämna förslaget till rådet.
Då kommittén har överlämnat sitt förslag till rådet p.g.a. icke-beslut i kommittén kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Företaget Monsanto har ansökt om tillstånd för att släppa ut en den genetiskt modifierade majsen MON 89034 på marknaden. Ansökan gäller användning av majsen i livsmedel och foder och för tekniskt bruk. Majsen är genetiskt modifierad för att vara resistent mot en skadeinsekt som finns i majsodlingar.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har yttrat sig om den genetiskt modifierade majsen MON 89034 och bedömer att den är lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet. Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk delar EFSA:s bedömning.
Kommissionen har lagt fram förslaget för beslut i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Vid omröstningen kunde kommittén inte avge ett yttrande med kvalificerad majoritet varken för eller emot kommissionens förslag. Förslaget underställs därför Jordbruks- och fiskerådet för beslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 eftersom den bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet.
EU-nämnden
Denna typ av ärenden hänskjuts ofta till rådet, eftersom resultatet av behandlingen i kommissionsarbetsgruppen ofta blir ett icke-beslut. När dessa frågor hänskjuts till rådet kommer de även upp i EU-nämnden. Just detta ärende har dock inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
c) Förslag till rådets beslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122xNK603 (DAS-59122-7xMON-ØØ6Ø3-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder särskilt artiklarna 7.3 och 19.3 och artikel 5 i rådets beslut 1998/468/EG. Beslut fattas genom kommittéförfarande (föreskrivande kommitté).
Kommissionen ska förelägga kommittén ett förslag. Kommittén ska yttra sig över förslaget med kvalificerad majoritet. Kommissionen kan anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande. Om åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges (kommissionen kan varken stödja eller motsätta sig förslaget med kvalificerad majoritet) ska kommissionen överlämna förslaget till rådet.
Då kommittén har överlämnat sitt förslag till rådet p.g.a. icke-beslut i kommittén kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Företaget Pioneer Hi-bred har ansökt om tillstånd för att släppa ut en den genetiskt modifierade majsen 59122xNK603 på marknaden.
Ansökan gäller användning av majsen i livsmedel och foder och för tekniskt bruk. Majsen är genetiskt modifierad för att vara tolerant mot ogräsmedlet glufosinat och glyfosat samt resistent mot en skadeinsekt som finns i majsodlingar.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har yttrat sig om den genetiskt modifierade majsen 59122xNK603 och bedömer att den är lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet. Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk delar EFSA:s bedömning.
Kommissionen har lagt fram förslaget för beslut i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Vid omröstningen kunde kommittén inte avge ett yttrande med kvalificerad majoritet varken för eller emot kommissionens förslag. Förslaget underställs därför Jordbruks- och fiskerådet för beslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen 59122xNK603 eftersom den bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet.
EU-nämnden
Denna typ av ärenden hänskjuts ofta till rådet, eftersom resultatet av behandlingen i kommissionsarbetsgruppen ofta blir ett icke-beslut. När dessa frågor hänskjuts till rådet kommer de även upp i EU-nämnden. Just detta ärende har dock inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
5. EU/Norge: Årlig konsultation för 2010
- Diskussion
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och särskilt utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 20. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
EG förhandlar årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. De årliga förhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EG och Norge och förhandlingsresultaten förs in i EU:s kvotförordning som fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december. Dagordningspunkten på rådet avser ett inledande meningsutbyte där ministrarna ges möjlighet att presentera sina prioriteringar inför förhandlingarna som äger rum vid två tillfällen, i Bergen 16-20 november samt i Bryssel den 30 november – 4 december. Frågan kommer därför även upp på jordbruks- och fiskerådet i november för att ge ministrarna ytterligare möjlighet att lämna kommentarer t.ex. avseende fångstmängder och andra bevarandeåtgärder, förhandlingsupplägg för att balansera avtalet samt möjlig förvaltning av gemensamma men inte gemensamt förvaltade bestånd. Då avtalet med Norge bl.a.
rör fisket på viktiga gemensamma bestånd i Nordsjön med omgivande vatten är det väsentligt att de kan slutföras i god tid innan beslutet i rådet i december om 2010 års TAC:er och kvoter.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige anser att det är viktigt att komma överens med Norge om en gemensam hållbar förvaltning av bestånden i Nordsjön eftersom man delar ansvaret. Sveriges övergripande målsättning är att tillse att den gemensamma fiskeripolitikens målsättning och principer om försiktighetsansatsens tillämpning baserat på välgrundade vetenskapliga råd följs och att den utgår ifrån ekosystemansatsen. ICES rådgivning ska således vara vägledande för förvaltningsbesluten. Långsiktiga förvaltnings- och återuppbyggnadsplaner bör noga följas alternativt snarast upprättas i enlighet med försiktighetsprincipen.
EU-nämnden
Frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden den 24 oktober 2008 och den 14 november 2008 inför förra årets årliga förhandlingar med Norge.
6. Förslag till rådets förordning om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
15694/08 PECHE 312
Rättslig grund
Artikel 37 i fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att yttrande från Europaparlamentet inhämtats.
Bakgrund
Kommissionens förslag till rådets förordningen om ett nytt kontrollsystem för fisket presenterades den 14 november 2008.
För att den gemensamma fiskeripolitiken ska fungera fordras ett effektivt kontrollsystem. Åtgärderna i denna förordning syftar till att skapa ett gemenskapssystem för inspektioner, övervakning, kontroller och tillsyn med ett övergripande och integrerat synsätt, för att se till att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs och därmed möjliggör ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser.
Ministrarna förde en inledande diskussion vid jordbruks- och fiskerådet i november 2008 och en politisk diskussion vid rådet den 23-24 juni 2009. Europaparlamentet och övriga institutioner lämnade sina yttranden under våren 2009. Rådsarbetsgruppen för fiskefrågor avslutade sitt arbete under september 2009.
Under processen har det för många medlemsländer nåtts överenskommelser i positiv riktning bl.a. gällande förenklingar avseende inspektioner i utsedda hamnar, reglering av fritidsfisket, omfattning av inspektioner, krav på dataverifikationer, analyser och sekretessbestämmelser. En antal utestående frågor kvarstår dock och dessa rör bl.a. omfattningen av förordningen, toleransmarginaler, fritidsfiske, sanktioner och poängsystem, indragande av stöd och ikraftträdande av förslaget. Målsättningen är att nå en politisk överenskommelse vid ministerrådsmötet den 19-20 oktober 2009.
Kommissionen har angett att förslaget inte ska ha ekonomiska konsekvenser på EU-budgeten.
Kostnader kommer att uppstå för medlemsstaterna nationellt i och med att kontrollkraven ökas men samtidigt kan användning av ny teknik och riskbaserad kontroll på sikt innebära att förenklingar kan ske.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige är i grunden positiv till förslaget och ändringar som har skett under behandlingen av förslaget. Sverige anser att det är centralt att förordningen leder till en förbättrad fiskerikontroll. Vidare att förändringar som förordningen innebär är kostnadseffektiva och strävar efter att minska den administrativa bördan. I detta är riskbaserade kontrollåtgärder och användning av modern teknik väsentliga.
EU-nämnden
Frågan var föremål för samråd i EU-nämnden den 14 november 2008 samt den 18 juni 2009. Frågan har även varit föremål för samråd i Miljö- och Jordbruksutskottet vid särskild överläggning under mars 2009.
7. Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2010 av fiskmöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
12882/09 PECHE 207
Rättslig grund
Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002, särskilt artikel 20, och rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996, särskilt artikel 2. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Fiskemöjligheterna och fördelningen av dessa mellan medlemsstaterna regleras varje år.
Bakgrund
Varje år förhandlas fiskekvoterna för bestånden i Östersjön. Kommissionen lägger förslag på kvoterna för nästkommande år för de kommersiellt viktiga arterna torsk (östra och västra bestånden), sill, skarpsill och lax samt rödspätta. Kommissionens förslag fastställs med stöd av biologisk rådgivning från bl a ICES (Internationella Havsforskningsrådet). ICES råd är främst biologiskt vetenskapliga och tar i princip inte hänsyn till fiskeriförvaltningsaspekter om inte en förvaltningsplan föreligger. Kommissionen anlitar den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) för att tolka ICES råd, och ge förslag som tar hänsyn till fiskeriförvaltningsfrågor. I samband med kvotförhandlingar kan eventuellt revideringar av gällande förvaltningsplaner, tekniska regleringar och gemensamma kontrollregler genomföras.
Förslag till förordning avseende Östersjön kom den 3 september. Förordningsförslaget har diskuterats i rådsarbetsgruppen för fiskefrågor och behandlades i Coreper den 7 oktober. Målet är att nå en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet den 19-20 oktober 2009.
Kommissionens förslag har samma inriktning som ICES biologiska råd.
Man följer den policy i torskplanen som innebär att man ogärna överskrider en minskning eller ökning på mer än 15 % jämfört med kvoten året innan. Förslaget innebär en ökning med +15% vad gäller torskfiskekvoten för östra beståndet och +8,6% i västra beståndet. Vidare så innebär förslaget en reduktion av sill i västra området (område 22-24) med -21%, -15% reduktion av sill i Egentliga Östersjön och en ökning av sill i Rigabukten med +4% och +25% i Bottenhavet och Bottenviken. Kommissionen anser att skarpsillen ska minskas med -15%, liksom lax i hela Östersjön utom Finska viken som är oförändrad.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sveriges grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande och utgå ifrån ekosystemansatsen. För att nå detta är det viktigt att beakta den vetenskapliga rådgivningen samt följa existerande förvaltnings- och återhämtningsplaner. Torsken i Östersjön har visat på en förbättring därför stöder Sverige kommissionens förslag, som enligt ICES rådgivning ska ökas med +15% och +8,6% i östra respektive västra bestånden. Situationen för sillen i västra Östersjön är oroande därför stöder Sverige en tydlig reduktion. Det är viktigt att en förvaltningsplan tas fram snarast möjligt för de pelagiska arterna i Östersjön. Sverige stöder att uppgradering (high grading) av fångster förbjuds. Utkast (discard) i torskfisket bör förbjudas men att det är viktigt att det sker i samband med att andra åtgärder genomförs, inklusive en förbättrad selektivitet i trålredskapen. En ökad selektivitet bör införas redan under 2010.
EU-nämnden
Detta förordningsförslag har inte varit föremål för samråd i EU-nämnden tidigare. Dock var fiskekvoterna för år 2009 för bestånden i Östersjön föremål för samråd i EU-nämnden den 24 oktober förra året.
Övriga frågor
8. Förnyelse av fiskeflottan inom regelverket för Europeiska fiskerifonden
– begäran från den litauiska delegationen
Dokumentbeteckning
14015/09 PECHE 258
Rättslig grund
-
Bakgrund
Litauen önskar att stöd enligt Europeiska fiskerifonden (EFF) ska kunna beviljas till inköp av nya fartyg. Fartygen ska vara mindre än 40 meter i längd, motorstyrkan minst dubbel så stor som för det gamla fartyget, och medlemsstater måste åta sig att fiskekapaciteten inte ökar landets referensnivå för fiskeflottan (mäts i motorstyrka, kW, och bruttotonnage, BT).
De skäl Litauen anför är att deras fiskeflotta är ålderstigen med gamla motorer och låg motorstyrka. Om modernisering sker enligt nuvarande EFF-regler krävs att motorstyrkan ska minska, vilket medför att fisket inte kan bedrivas effektivt.
Dessutom är det svårt att försäkra säkerhet och arbetsmiljö på en rimlig nivå i dessa gamla fartyg. Utöver detta innebär också äldre motorer att det är omöjligt att minska bränslekostnaden, vilket slår extra hårt i dagens ekonomiska situation och har en negativ miljöpåverkan.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige motsätter sig att nya stödmöjligheter införs som innebär att offentliga medel bidrar till ett mer effektivt fiske.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
9. Statligt stöd
– begäran från den polska delegationen
Dokumentbeteckning
13962/09 AGRI 407
Rättslig grund
Art. 88.2 tredje stycket i fördraget.
Bakgrund
Polen har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark i syfte att starta eller utöka jordbruksföretag som drivs som familjeföretag med upp till 300 ha. Stödordningen är tidsbegränsad till tiden från 1 januari 2010 till 31 december 2013. Polen har redan i dag ett stöd vid inköp av jordbruksmark. Enligt kommissionens riktlinjer för statligt stöd till jordbruksektorn ska emellertid sådana stöd fasas ut senast den 31 december 2009. Normalt prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Rådet kan dock enhälligt besluta att godkänna stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. Polen åberopar som exceptionella omständigheter bl.a. att de politiska och ekonomiska förhållandena i Polen före anslutningen till EU har resulterat i ogynnsam arrondering med många mycket små lantbruk och begränsade finansiella resurser för lantbrukare. Detta i kombination med att polska lantbrukare får en mindre andel i direktstöd än lantbrukare i EU-15, låga inkomster och höga kostnader inom lantbruket samt problem med finansiering i den ekonomiska krisen gör att polska lantbrukare inte har möjlighet att köpa mark för att få ett lönsamt lantbruk. Dessutom finns det risk för att jordbruksmark köps upp i spekulativt syfte av andra än lantbrukare. Stöd lämnas i form av räntesubventioner eller i form av förmånliga avbetalningsvillkor vid köp av jordbruksmark som förvaltas av staten sedan kommunismens fall.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige har tidigare lagt ned sin röst när det gällt statsstöd som varit mer tveksamma ifråga om kriteriet exceptionella omständigheter. Med hänsyn till att Polen haft tid på sig att anpassa sig till det nya regelverket är det tveksamt om det är fråga om exceptionella omständigheter. Stödordningen är dock tidsbegränsad och motiverad av det ogynnsamma läget för polskt lantbruk. Sverige bör därför inte motsätta sig Polens begäran.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
Troliga A-punkter:
10. Kommissionens förslag om ändring av förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna, vad gäller handelsnormerna för fjäderfäkött.
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artikel 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.
Bakgrund
Syftet med förslaget är att utöka handelsnormernas omfattning till att gälla även beredningar och andra produkter av fjäderfäkött för att ta hänsyn till att handeln numera i stor utsträckning sker med beredningar. Den stora tvistefrågan i förslaget har varit att kommissionen vill förbjuda användning av upptinat kött i beredningar (ett förfarande som används i stor utsträckning inom vissa delar av EU). Enligt kommissionen har det dock aldrig varit tillåtet att använda upptinat fågelkött i beredningar.
Det finns en kvalitetsaspekt med att upptinat fågelkött inte ska kunna säljas som färskt, eftersom det ger kortare hållbarhet och att det t.ex. inte bör frysas ytterligare gånger. Kommissionens förslag innebär en konkurrensfördel för färskt fjäderfäkött av EU-ursprung gentemot importerade beredningar av upptinat fjäderfäkött.
Förslag till svensk ståndpunkt
Mot bakgrund av det svenska ordförandeskapet och det breda stödet från andra medlemsstater bör Sverige stödja kommissionens förslag.
EU-nämnden
Kommissionens förslag har varit föremål för behandling i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 7 september.
11. Kommissionens förslag till ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 om direktstöd (uppföljning av ”hälsokontrollen”)
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artikel 37.2 i EG-fördraget. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.
Bakgrund
Efter det att rådet inom ramen för översynen av EU:s jordbrukspolitik, även kallad hälsokontrollen, fattade beslut om en ny förordning om direktstöd har det visat sig att den nya lagtexten innehåller otydligheter. Kommissionen föreslår därför vissa tekniska ändringar för att säkerställa att förordningen tolkas på ett korrekt sätt. Ändringsförslaget avser för det första mekanismen för finansiell disciplin, genom vilken direktstödens nivå ska anpassas om prognoserna visar att EU:s utgiftstak för marknadsåtgärder och direktstöd kan komma att överskridas. Syftet är att klargöra vilka utgiftsposter som ska tas med i beräkningarna.
Vidare föreslås ett förtydligande av det temporära undantag som tillåter Finland och Slovenien att bevilja särskilt stöd för nöt- och kalvköttssektorn i högre grad än vad som är möjligt i övriga medlemsstater. Syftet är att klargöra att undantaget endast avser de fall där de tidigare bestämmelserna om ett ”nationellt kuvert” främst har utnyttjats för stöd till nöt- och kalvköttssektorn.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kan stödja förslaget. De ändringar som föreslås är rent tekniska och har uteslutande till syfte att avhjälpa vissa oklarheter i förordningen om direktstöd.
EU-nämnden
Frågan har tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden inför Jordbruks- och fiskerådet i november 2008.
Kommenterad dagordning
rådet
2009-10-12
Jordbruksdepartementet
Kommenterad dagordning till Jordbruks- och fiskerådet den 19-20 oktober 2009
1. Godkännande av dagordningen
2. Godkännande av a-punktslistan
3. Mjölkmarknaden
a) Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter ("enda förordningen om den gemensamma organisationerna av marknaden")
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.
Bakgrund
Situationen på mjölkmarknaden har under 2009 varit ett återkommande ämne på jordbruks- och fiskerådet. Orsaken är det kraftiga fall som producentpriserna på mjölkmarknaden har genomgått sedan toppnoteringen 2008. Kommissionen har nu lagt fram förslag till ändringar av den samlade marknadsordningen. Den ena ändringen innebär att medlemsstaterna kan köpa upp kvoter från producenter utan att dessa kvoter tillförs den nationella kvotreserven. Medlemsstaten får på så vis ökad möjlighet att ta ut straffavgifter vid överproduktion. En del av de medel som avgifterna genererar ska medlemsstaten kunna använda för att finansiera omstrukturering av mjölksektorn. Åtgärden är frivillig. Syftet är att underlätta omstruktureringen av mjölksektorn.
Kommissionen har idag befogenheter att vidta åtgärder för att hantera marknadsstörningar när priserna på gemenskapsmarknaden ökar eller minskar väsentligt för produktsektorer som t.ex. socker och nötkött. Kommissionen föreslås nu få den befogenheten även för mjölksektorn.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kan acceptera kommissionens förslag om ändring av den samlade marknadsordningen. Förslaget innebär inte några grundläggande politiska omprövningar, och förväntas inte leda till åtgärder som stör handeln med tredje land. Sverige stödjer kommissionens uppfattning att hälsokontrollen måste respekteras och att inriktningen på reformprocessen ska kvarstå, samt står fast vid att de ordinarie marknadsinstrumenten (offentlig lagring och subventionerad export m.m.) ska avskaffas senast 2013.
EU-nämnden
EU-nämnden har behandlat sakfrågan flera gånger tidigare, senast inför mötet i jordbruks- och fiskerådet den 7 september då kommissionens meddelande om situationen på mjölkmarknaden var uppe som en informationspunkt. Kommissionens förslag till ändring av den samlade marknadsordningen har dock inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
b) Kvartalsrapport från kommissionen om mejerisektorn
-Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Till följd av krisen på mjölkmarknaden beslutade kommissionen att kvartalsvis framställa en analys om den senaste utvecklingen på marknaden. Den rapport som väntas presenteras vid jordbruks- och fiskerådet den 19 - 20 oktober är tidigarelagd och var ursprungligen avsedd att presenteras i november.
Regeringen har ännu inte getts kännedom om rapportens innehåll eller slutsatser, men gör bedömningen att rapporten kommer att visa på en viss stabilisering av marknaden.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar kommissionens rapport.
EU-nämnden
EU-nämnden har behandlat sakfrågan flera gånger tidigare, senast inför mötet i jordbruks- och fiskerådet den 7 september då kommissionens meddelande om situationen på mjölkmarknaden var uppe som en informationspunkt.
4 Genetiskt modifierade organismer i jordbruket
a) Förslag till rådets beslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 88017 (MON-88Ø17-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder särskilt artiklarna 7.3 och 19.3 och artikel 5 i rådets beslut 1998/468/EG. Beslut fattas genom kommittéförfarande (föreskrivande kommitté).
Kommissionen ska förelägga kommittén ett förslag. Kommittén ska yttra sig över förslaget med kvalificerad majoritet. Kommissionen kan anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande. Om åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges (kommissionen kan varken stödja eller motsätta sig förslaget med kvalificerad majoritet) ska kommissionen överlämna förslaget till rådet.
Då kommittén har överlämnat sitt förslag till rådet p.g.a. icke-beslut i kommittén kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Företaget Monsanto har ansökt om tillstånd för att släppa ut en den genetiskt modifierade majsen MON 88017 på marknaden. Ansökan gäller användning av majsen i livsmedel och foder och för tekniskt bruk. Majsen är genetiskt modifierad för att vara tolerant mot ogräsmedlet glyfosat och resistent mot en skadeinsekt som finns i majsodlingar.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har yttrat sig om den genetiskt modifierade majsen MON 88017 och bedömer att den är lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet. Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk delar EFSA:s bedömning.
Kommissionen har lagt fram förslaget för beslut i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Vid omröstningen kunde kommittén inte avge ett yttrande med kvalificerad majoritet varken för eller emot kommissionens förslag. Förslaget underställs därför Jordbruks- och fiskerådet för beslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen MON 88017 eftersom den bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet.
EU-nämnden
Denna typ av ärenden hänskjuts ofta till rådet, eftersom resultatet av behandlingen i kommissionsarbetsgruppen ofta blir ett icke-beslut. När dessa frågor hänskjuts till rådet kommer de även upp i EU-nämnden. Just detta ärende har dock inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
b) Förslag till rådets beslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 (MON-89Ø34-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder särskilt artiklarna 7.3 och 19.3 och artikel 5 i rådets beslut 1998/468/EG. Beslut fattas genom kommittéförfarande (föreskrivande kommitté).
Kommissionen ska förelägga kommittén ett förslag. Kommittén ska yttra sig över förslaget med kvalificerad majoritet. Kommissionen kan anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande. Om åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges (kommissionen kan varken stödja eller motsätta sig förslaget med kvalificerad majoritet) ska kommissionen överlämna förslaget till rådet.
Då kommittén har överlämnat sitt förslag till rådet p.g.a. icke-beslut i kommittén kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Företaget Monsanto har ansökt om tillstånd för att släppa ut en den genetiskt modifierade majsen MON 89034 på marknaden. Ansökan gäller användning av majsen i livsmedel och foder och för tekniskt bruk. Majsen är genetiskt modifierad för att vara resistent mot en skadeinsekt som finns i majsodlingar.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har yttrat sig om den genetiskt modifierade majsen MON 89034 och bedömer att den är lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet. Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk delar EFSA:s bedömning.
Kommissionen har lagt fram förslaget för beslut i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Vid omröstningen kunde kommittén inte avge ett yttrande med kvalificerad majoritet varken för eller emot kommissionens förslag. Förslaget underställs därför Jordbruks- och fiskerådet för beslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 eftersom den bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet.
EU-nämnden
Denna typ av ärenden hänskjuts ofta till rådet, eftersom resultatet av behandlingen i kommissionsarbetsgruppen ofta blir ett icke-beslut. När dessa frågor hänskjuts till rådet kommer de även upp i EU-nämnden. Just detta ärende har dock inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
c) Förslag till rådets beslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122xNK603 (DAS-59122-7xMON-ØØ6Ø3-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder särskilt artiklarna 7.3 och 19.3 och artikel 5 i rådets beslut 1998/468/EG. Beslut fattas genom kommittéförfarande (föreskrivande kommitté).
Kommissionen ska förelägga kommittén ett förslag. Kommittén ska yttra sig över förslaget med kvalificerad majoritet. Kommissionen kan anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande. Om åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges (kommissionen kan varken stödja eller motsätta sig förslaget med kvalificerad majoritet) ska kommissionen överlämna förslaget till rådet.
Då kommittén har överlämnat sitt förslag till rådet p.g.a. icke-beslut i kommittén kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Företaget Pioneer Hi-bred har ansökt om tillstånd för att släppa ut en den genetiskt modifierade majsen 59122xNK603 på marknaden.
Ansökan gäller användning av majsen i livsmedel och foder och för tekniskt bruk. Majsen är genetiskt modifierad för att vara tolerant mot ogräsmedlet glufosinat och glyfosat samt resistent mot en skadeinsekt som finns i majsodlingar.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har yttrat sig om den genetiskt modifierade majsen 59122xNK603 och bedömer att den är lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet. Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk delar EFSA:s bedömning.
Kommissionen har lagt fram förslaget för beslut i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Vid omröstningen kunde kommittén inte avge ett yttrande med kvalificerad majoritet varken för eller emot kommissionens förslag. Förslaget underställs därför Jordbruks- och fiskerådet för beslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige ska rösta för ett godkännande av produkter framställda av den genetiskt modifierade majsen 59122xNK603 eftersom den bedömts som lika säker för människa, djur och miljö som sin konventionella motsvarighet.
EU-nämnden
Denna typ av ärenden hänskjuts ofta till rådet, eftersom resultatet av behandlingen i kommissionsarbetsgruppen ofta blir ett icke-beslut. När dessa frågor hänskjuts till rådet kommer de även upp i EU-nämnden. Just detta ärende har dock inte behandlats i EU-nämnden tidigare.
5. EU/Norge: Årlig konsultation för 2010
- Diskussion
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och särskilt utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 20. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
EG förhandlar årligen med Norge om fiskekvoter och övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. De årliga förhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EG och Norge och förhandlingsresultaten förs in i EU:s kvotförordning som fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december. Dagordningspunkten på rådet avser ett inledande meningsutbyte där ministrarna ges möjlighet att presentera sina prioriteringar inför förhandlingarna som äger rum vid två tillfällen, i Bergen 16-20 november samt i Bryssel den 30 november – 4 december. Frågan kommer därför även upp på jordbruks- och fiskerådet i november för att ge ministrarna ytterligare möjlighet att lämna kommentarer t.ex. avseende fångstmängder och andra bevarandeåtgärder, förhandlingsupplägg för att balansera avtalet samt möjlig förvaltning av gemensamma men inte gemensamt förvaltade bestånd. Då avtalet med Norge bl.a.
rör fisket på viktiga gemensamma bestånd i Nordsjön med omgivande vatten är det väsentligt att de kan slutföras i god tid innan beslutet i rådet i december om 2010 års TAC:er och kvoter.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige anser att det är viktigt att komma överens med Norge om en gemensam hållbar förvaltning av bestånden i Nordsjön eftersom man delar ansvaret. Sveriges övergripande målsättning är att tillse att den gemensamma fiskeripolitikens målsättning och principer om försiktighetsansatsens tillämpning baserat på välgrundade vetenskapliga råd följs och att den utgår ifrån ekosystemansatsen. ICES rådgivning ska således vara vägledande för förvaltningsbesluten. Långsiktiga förvaltnings- och återuppbyggnadsplaner bör noga följas alternativt snarast upprättas i enlighet med försiktighetsprincipen.
EU-nämnden
Frågan har varit föremål för samråd i EU-nämnden den 24 oktober 2008 och den 14 november 2008 inför förra årets årliga förhandlingar med Norge.
6. Förslag till rådets förordning om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
15694/08 PECHE 312
Rättslig grund
Artikel 37 i fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att yttrande från Europaparlamentet inhämtats.
Bakgrund
Kommissionens förslag till rådets förordningen om ett nytt kontrollsystem för fisket presenterades den 14 november 2008.
För att den gemensamma fiskeripolitiken ska fungera fordras ett effektivt kontrollsystem. Åtgärderna i denna förordning syftar till att skapa ett gemenskapssystem för inspektioner, övervakning, kontroller och tillsyn med ett övergripande och integrerat synsätt, för att se till att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs och därmed möjliggör ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser.
Ministrarna förde en inledande diskussion vid jordbruks- och fiskerådet i november 2008 och en politisk diskussion vid rådet den 23-24 juni 2009. Europaparlamentet och övriga institutioner lämnade sina yttranden under våren 2009. Rådsarbetsgruppen för fiskefrågor avslutade sitt arbete under september 2009.
Under processen har det för många medlemsländer nåtts överenskommelser i positiv riktning bl.a. gällande förenklingar avseende inspektioner i utsedda hamnar, reglering av fritidsfisket, omfattning av inspektioner, krav på dataverifikationer, analyser och sekretessbestämmelser. En antal utestående frågor kvarstår dock och dessa rör bl.a. omfattningen av förordningen, toleransmarginaler, fritidsfiske, sanktioner och poängsystem, indragande av stöd och ikraftträdande av förslaget. Målsättningen är att nå en politisk överenskommelse vid ministerrådsmötet den 19-20 oktober 2009.
Kommissionen har angett att förslaget inte ska ha ekonomiska konsekvenser på EU-budgeten.
Kostnader kommer att uppstå för medlemsstaterna nationellt i och med att kontrollkraven ökas men samtidigt kan användning av ny teknik och riskbaserad kontroll på sikt innebära att förenklingar kan ske.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige är i grunden positiv till förslaget och ändringar som har skett under behandlingen av förslaget. Sverige anser att det är centralt att förordningen leder till en förbättrad fiskerikontroll. Vidare att förändringar som förordningen innebär är kostnadseffektiva och strävar efter att minska den administrativa bördan. I detta är riskbaserade kontrollåtgärder och användning av modern teknik väsentliga.
EU-nämnden
Frågan var föremål för samråd i EU-nämnden den 14 november 2008 samt den 18 juni 2009. Frågan har även varit föremål för samråd i Miljö- och Jordbruksutskottet vid särskild överläggning under mars 2009.
7. Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2010 av fiskmöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
12882/09 PECHE 207
Rättslig grund
Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002, särskilt artikel 20, och rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996, särskilt artikel 2. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Fiskemöjligheterna och fördelningen av dessa mellan medlemsstaterna regleras varje år.
Bakgrund
Varje år förhandlas fiskekvoterna för bestånden i Östersjön. Kommissionen lägger förslag på kvoterna för nästkommande år för de kommersiellt viktiga arterna torsk (östra och västra bestånden), sill, skarpsill och lax samt rödspätta. Kommissionens förslag fastställs med stöd av biologisk rådgivning från bl a ICES (Internationella Havsforskningsrådet). ICES råd är främst biologiskt vetenskapliga och tar i princip inte hänsyn till fiskeriförvaltningsaspekter om inte en förvaltningsplan föreligger. Kommissionen anlitar den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) för att tolka ICES råd, och ge förslag som tar hänsyn till fiskeriförvaltningsfrågor. I samband med kvotförhandlingar kan eventuellt revideringar av gällande förvaltningsplaner, tekniska regleringar och gemensamma kontrollregler genomföras.
Förslag till förordning avseende Östersjön kom den 3 september. Förordningsförslaget har diskuterats i rådsarbetsgruppen för fiskefrågor och behandlades i Coreper den 7 oktober. Målet är att nå en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet den 19-20 oktober 2009.
Kommissionens förslag har samma inriktning som ICES biologiska råd.
Man följer den policy i torskplanen som innebär att man ogärna överskrider en minskning eller ökning på mer än 15 % jämfört med kvoten året innan. Förslaget innebär en ökning med +15% vad gäller torskfiskekvoten för östra beståndet och +8,6% i västra beståndet. Vidare så innebär förslaget en reduktion av sill i västra området (område 22-24) med -21%, -15% reduktion av sill i Egentliga Östersjön och en ökning av sill i Rigabukten med +4% och +25% i Bottenhavet och Bottenviken. Kommissionen anser att skarpsillen ska minskas med -15%, liksom lax i hela Östersjön utom Finska viken som är oförändrad.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sveriges grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande och utgå ifrån ekosystemansatsen. För att nå detta är det viktigt att beakta den vetenskapliga rådgivningen samt följa existerande förvaltnings- och återhämtningsplaner. Torsken i Östersjön har visat på en förbättring därför stöder Sverige kommissionens förslag, som enligt ICES rådgivning ska ökas med +15% och +8,6% i östra respektive västra bestånden. Situationen för sillen i västra Östersjön är oroande därför stöder Sverige en tydlig reduktion. Det är viktigt att en förvaltningsplan tas fram snarast möjligt för de pelagiska arterna i Östersjön. Sverige stöder att uppgradering (high grading) av fångster förbjuds. Utkast (discard) i torskfisket bör förbjudas men att det är viktigt att det sker i samband med att andra åtgärder genomförs, inklusive en förbättrad selektivitet i trålredskapen. En ökad selektivitet bör införas redan under 2010.
EU-nämnden
Detta förordningsförslag har inte varit föremål för samråd i EU-nämnden tidigare. Dock var fiskekvoterna för år 2009 för bestånden i Östersjön föremål för samråd i EU-nämnden den 24 oktober förra året.
Övriga frågor
8. Förnyelse av fiskeflottan inom regelverket för Europeiska fiskerifonden
– begäran från den litauiska delegationen
Dokumentbeteckning
14015/09 PECHE 258
Rättslig grund
-
Bakgrund
Litauen önskar att stöd enligt Europeiska fiskerifonden (EFF) ska kunna beviljas till inköp av nya fartyg. Fartygen ska vara mindre än 40 meter i längd, motorstyrkan minst dubbel så stor som för det gamla fartyget, och medlemsstater måste åta sig att fiskekapaciteten inte ökar landets referensnivå för fiskeflottan (mäts i motorstyrka, kW, och bruttotonnage, BT).
De skäl Litauen anför är att deras fiskeflotta är ålderstigen med gamla motorer och låg motorstyrka. Om modernisering sker enligt nuvarande EFF-regler krävs att motorstyrkan ska minska, vilket medför att fisket inte kan bedrivas effektivt.
Dessutom är det svårt att försäkra säkerhet och arbetsmiljö på en rimlig nivå i dessa gamla fartyg. Utöver detta innebär också äldre motorer att det är omöjligt att minska bränslekostnaden, vilket slår extra hårt i dagens ekonomiska situation och har en negativ miljöpåverkan.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige motsätter sig att nya stödmöjligheter införs som innebär att offentliga medel bidrar till ett mer effektivt fiske.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
9. Statligt stöd
– begäran från den polska delegationen
Dokumentbeteckning
13962/09 AGRI 407
Rättslig grund
Art. 88.2 tredje stycket i fördraget.
Bakgrund
Polen har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark i syfte att starta eller utöka jordbruksföretag som drivs som familjeföretag med upp till 300 ha. Stödordningen är tidsbegränsad till tiden från 1 januari 2010 till 31 december 2013. Polen har redan i dag ett stöd vid inköp av jordbruksmark. Enligt kommissionens riktlinjer för statligt stöd till jordbruksektorn ska emellertid sådana stöd fasas ut senast den 31 december 2009. Normalt prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Rådet kan dock enhälligt besluta att godkänna stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. Polen åberopar som exceptionella omständigheter bl.a. att de politiska och ekonomiska förhållandena i Polen före anslutningen till EU har resulterat i ogynnsam arrondering med många mycket små lantbruk och begränsade finansiella resurser för lantbrukare. Detta i kombination med att polska lantbrukare får en mindre andel i direktstöd än lantbrukare i EU-15, låga inkomster och höga kostnader inom lantbruket samt problem med finansiering i den ekonomiska krisen gör att polska lantbrukare inte har möjlighet att köpa mark för att få ett lönsamt lantbruk. Dessutom finns det risk för att jordbruksmark köps upp i spekulativt syfte av andra än lantbrukare. Stöd lämnas i form av räntesubventioner eller i form av förmånliga avbetalningsvillkor vid köp av jordbruksmark som förvaltas av staten sedan kommunismens fall.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige har tidigare lagt ned sin röst när det gällt statsstöd som varit mer tveksamma ifråga om kriteriet exceptionella omständigheter. Med hänsyn till att Polen haft tid på sig att anpassa sig till det nya regelverket är det tveksamt om det är fråga om exceptionella omständigheter. Stödordningen är dock tidsbegränsad och motiverad av det ogynnsamma läget för polskt lantbruk. Sverige bör därför inte motsätta sig Polens begäran.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
Troliga A-punkter:
10. Kommissionens förslag om ändring av förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna, vad gäller handelsnormerna för fjäderfäkött.
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artikel 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.
Bakgrund
Syftet med förslaget är att utöka handelsnormernas omfattning till att gälla även beredningar och andra produkter av fjäderfäkött för att ta hänsyn till att handeln numera i stor utsträckning sker med beredningar. Den stora tvistefrågan i förslaget har varit att kommissionen vill förbjuda användning av upptinat kött i beredningar (ett förfarande som används i stor utsträckning inom vissa delar av EU). Enligt kommissionen har det dock aldrig varit tillåtet att använda upptinat fågelkött i beredningar.
Det finns en kvalitetsaspekt med att upptinat fågelkött inte ska kunna säljas som färskt, eftersom det ger kortare hållbarhet och att det t.ex. inte bör frysas ytterligare gånger. Kommissionens förslag innebär en konkurrensfördel för färskt fjäderfäkött av EU-ursprung gentemot importerade beredningar av upptinat fjäderfäkött.
Förslag till svensk ståndpunkt
Mot bakgrund av det svenska ordförandeskapet och det breda stödet från andra medlemsstater bör Sverige stödja kommissionens förslag.
EU-nämnden
Kommissionens förslag har varit föremål för behandling i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 7 september.
11. Kommissionens förslag till ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 om direktstöd (uppföljning av ”hälsokontrollen”)
- Antagande
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artikel 37.2 i EG-fördraget. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande.
Bakgrund
Efter det att rådet inom ramen för översynen av EU:s jordbrukspolitik, även kallad hälsokontrollen, fattade beslut om en ny förordning om direktstöd har det visat sig att den nya lagtexten innehåller otydligheter. Kommissionen föreslår därför vissa tekniska ändringar för att säkerställa att förordningen tolkas på ett korrekt sätt. Ändringsförslaget avser för det första mekanismen för finansiell disciplin, genom vilken direktstödens nivå ska anpassas om prognoserna visar att EU:s utgiftstak för marknadsåtgärder och direktstöd kan komma att överskridas. Syftet är att klargöra vilka utgiftsposter som ska tas med i beräkningarna.
Vidare föreslås ett förtydligande av det temporära undantag som tillåter Finland och Slovenien att bevilja särskilt stöd för nöt- och kalvköttssektorn i högre grad än vad som är möjligt i övriga medlemsstater. Syftet är att klargöra att undantaget endast avser de fall där de tidigare bestämmelserna om ett ”nationellt kuvert” främst har utnyttjats för stöd till nöt- och kalvköttssektorn.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kan stödja förslaget. De ändringar som föreslås är rent tekniska och har uteslutande till syfte att avhjälpa vissa oklarheter i förordningen om direktstöd.
EU-nämnden
Frågan har tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden inför Jordbruks- och fiskerådet i november 2008.