JoF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235061
Kommenterad dagordning
rådet
2010-01-11
Jordbruksdepartementet
Kommenderad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 18 januari 2010
1. Godkännande av dagordningen
2a. Lagstiftningsöverläggning – (ev.) godkännande av a-punktslistan
(Offentlig överläggning enligt artikel 7 i rådets arbetsordning)
2b. Icke lagstiftande verksamhet - (ev.) godkännande av a-punktslistan
ICKE LAGSTIFTANDE VERKSAMHET
3. Ordförandeskapets arbetsprogram
- Föredragning av ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Det spanska ordförandeskapet avser att på rådsmötet redogöra för sitt arbetsprogram för jordbruks- och fiskesektorn. Punkten är en informationspunkt.
På jordbrukssidan kommer det spanska ordförandeskapet att fortsätta diskussionen om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta kommer även att vara ämnet för det informella ministermötet. Efter att Tjeckien valt att diskutera framtiden för direktstöden och Sverige fokuserat på landsbygdsutveckling kommer Spanien att fokusera på framtiden för marknadsstöden. I övrigt förväntas en lugn period på jordbruksområdet, eftersom större frågor så som livsmedelskvalitet och kommissionens meddelande om den framtida jordbrukspolitiken är planerade till nästa ordförandeskap.
Spanien har inom områdena livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd angett att de vill fortsätta det arbete som det franska ordförandeskapet inledde bl.a. avseende importkontroll. Några lagförslag väntas dock sannolikt inte hinna komma från kommissionen. I övrigt kommer det spanska ordförandeskapet sannolikt att avsluta behandlingen av lagförslagen om försöksdjur och sällskapsdjur. Frågan om djurskyddsmärkning är aviserat att tas upp för diskussion på ett kommande jordbruksråd.
Spanien kommer att återuppta förhandlingarna med Europaparlamentet om Nya livsmedel, förutsatt att den nya kommissionen är beredd att ta debatten om kloning. I så fall ska en andra läsning kunna avslutas under våren. Spanien ska även fortsätta förhandlingarna om märkningsförslaget och planerar en överenskommelse i rådet i juni. Livsmedelsfrågorna planeras att hanteras i EPSCO-rådet.
På fiskeområdet är våren traditionsenligt mindre arbetstyngd än hösten. Det spanska ordförandeskapet har ändå valt att fokusera på diskussionen om den gemensamma fiskeripolitikens framtid, bland annat vid ett särskilt informellt fiskeministermöte. Kommissionen kommer också att presentera resultatet från konsultationsprocessen om grönboken om den framtida fiskeripolitiken vid aprilrådet. Andra frågor som inte är avslutade är förslaget till tekniska regleringar och Norgeförhandlingarna.
Spanien har för avsikt att klara ut de utestående delarna av den politiska överenskommelsen rörande operatörer som släpper ut trä och träprodukter på marknaden. Därmed kan förhandlingarna med parlamentet i en andra läsning inledas och en överenskommelse skulle kunna nås under sommaren. Därutöver kommer fler frivilliga avtal att undertecknas under våren, bl. a. med Kongo. Dessa avtal föregås av rådsbeslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram. Punkten är en informationspunkt.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
Punkter för särskilda jordbrukskommittén
4. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa
- Diskussion
Dokumentbeteckning
KOM(2009)591
Rättslig grund
-
Bakgrund
Som ett led i sin marknadsbevakning har kommissionen följt utvecklingen av livsmedelspriserna. Marknadsövervakningen, som pågått sedan i november 2007, är en del av arbetet med att identifiera orsakerna till att systemet inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen offentliggjorde i december 2008 på Europeiska rådets begäran en delrapport om ”Livsmedelspriser i Europa” och utarbetade en vägledning som fastställer huvudinrikningen för de politiska initiativen. I meddelandet ”En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa” föreslår kommissionen konkreta politiska initiativ för hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Senast i november 2010 kommer kommissionen att lägga fram en rapport om uppföljningen av de föreslagna åtgärderna, med utgångspunkt i de pågående diskussionerna med EU-institutionerna och relevanta aktörer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar förslag och åtgärder som syftar till att förbättra den europeiska livsmedelskedjan så att den blir effektivare och mer konkurrenskraftig. Detta skulle gagna både konsumenterna och de aktörer som är verksamma i livsmedelskedjan. Det är viktigt att arbetet inte leder till att möjligheterna till handel med tredje land försvåras.
EU-nämnden
Situationen i livsmedelssektorn var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför förra Jordbruks- och fiskerådet, i december 2009, då kommissionen presenterade sitt meddelande.
5. Statligt stöd i Italien för inköp av jordbruksmark
- Antagande
Rättslig grund
Art. 108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Den italienska stödordningen presenterades på rådet den 20 november. På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Italien har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark. Italien har idag ett stöd vid inköp av jordbruksmark som beviljats enligt äldre regler. Sådana stöd ska fasas ut senast den 31 december 2009. Efter det datumet gäller betydligt mer restriktiva regler för statligt stöd för köp av mark.
Stödordningen är tidsbegränsad till den 31 december 2013 och ges i form av ett mjukt lån eller i form av leasing med en återköpsklausul. Unga brukare beräknas utgöra 50-60 % av stödmottagarna. Italien åberopar till stöd för sin ansökan att fastighetsstrukturen är fragmenterad. Skillnaden mellan små och stora gårdar och mellan olika delar av i Italien är stora. Andelen unga lantbrukare har sjunkit. Inkomsterna har minskat och kostnaderna ökat. Den finansiella krisen har också lett till ökade räntekostnader och svårigheter att få krediter. Priset på mark har också stigit. Italien anser att krisen är exceptionell då jordbrukare har extrema svårigheter att köpa jordbruksmark.
Frågan var uppe på förra Jordbruks- och fiskerådet, i december 2009. Danmark aviserade då att de skulle rösta nej till begäran. Med tanke på att enhällighet krävs beslutade sig då Italien sig då för att dra tillbaka den från rådsdagordningen.
Begäran är nu åter uppe för beslut, men som det ser ut i dagsläget är röstläget oförändrat. Det är med andra ord oklart om frågan kommer att kvarstå fram till rådsmötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
De omständigheter som Italien åberopar hänför sig, till skillnad från Polens, Litauens och Ungerns begäran, inte till någon privatiseringsprocess av nationaliserad mark. Den ekonomiska krisen bör inte heller i sig anses som en exceptionell omständighet. Några andra omständligheter som kan anses som exceptionella har inte åberopats av Italien.
Under hösten var flera liknande statsstödsfrågor uppe på Jordbruks- och fiskerådet. Sverige har då lagt ner sin röst. Den italienska begäran var uppe inför decemberrådet. Sverige meddelade då att vi avsåg att lägga ner vår röst.
När frågan nu är uppe igen är Sverige inte längre EU-ordförande och vi behöver inte nödvändigtvis ta några sådana hänsyn. Vår bedömning är dock att Sverige inte ensamt bör fälla den italienska begäran. Dels med tanke på att vi inför decemberrådet aviserade att vi skulle lägga ner vår röst, och dels för att en sådan röst sannolikt skulle ha ett högt politiskt pris som vi får betala i något annat sammanhang. Förhandlingarna mellan medlemsländerna pågår fortfarande och kommer sannolikt att pågå in i det sista.
Förslagsvis kan den svenska ståndpunkten vara att vi antingen, och som tidigare aviserat, lägger ner rösten eller att vi röstar nej om det politiska läget gör att det är lämpligt. Sverige ska inte ensamt fälla förslaget.
EU-nämnden
Frågan var uppe för samråd i EU-nämnden inför det förra rådsmötet, i december 2009.
Kommissionens meddelande ”Livsmedelspriser i Europa” KOM(2008) 821.
rådet
2010-01-11
Jordbruksdepartementet
Kommenderad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 18 januari 2010
1. Godkännande av dagordningen
2a. Lagstiftningsöverläggning – (ev.) godkännande av a-punktslistan
(Offentlig överläggning enligt artikel 7 i rådets arbetsordning)
2b. Icke lagstiftande verksamhet - (ev.) godkännande av a-punktslistan
ICKE LAGSTIFTANDE VERKSAMHET
3. Ordförandeskapets arbetsprogram
- Föredragning av ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Det spanska ordförandeskapet avser att på rådsmötet redogöra för sitt arbetsprogram för jordbruks- och fiskesektorn. Punkten är en informationspunkt.
På jordbrukssidan kommer det spanska ordförandeskapet att fortsätta diskussionen om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta kommer även att vara ämnet för det informella ministermötet. Efter att Tjeckien valt att diskutera framtiden för direktstöden och Sverige fokuserat på landsbygdsutveckling kommer Spanien att fokusera på framtiden för marknadsstöden. I övrigt förväntas en lugn period på jordbruksområdet, eftersom större frågor så som livsmedelskvalitet och kommissionens meddelande om den framtida jordbrukspolitiken är planerade till nästa ordförandeskap.
Spanien har inom områdena livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd angett att de vill fortsätta det arbete som det franska ordförandeskapet inledde bl.a. avseende importkontroll. Några lagförslag väntas dock sannolikt inte hinna komma från kommissionen. I övrigt kommer det spanska ordförandeskapet sannolikt att avsluta behandlingen av lagförslagen om försöksdjur och sällskapsdjur. Frågan om djurskyddsmärkning är aviserat att tas upp för diskussion på ett kommande jordbruksråd.
Spanien kommer att återuppta förhandlingarna med Europaparlamentet om Nya livsmedel, förutsatt att den nya kommissionen är beredd att ta debatten om kloning. I så fall ska en andra läsning kunna avslutas under våren. Spanien ska även fortsätta förhandlingarna om märkningsförslaget och planerar en överenskommelse i rådet i juni. Livsmedelsfrågorna planeras att hanteras i EPSCO-rådet.
På fiskeområdet är våren traditionsenligt mindre arbetstyngd än hösten. Det spanska ordförandeskapet har ändå valt att fokusera på diskussionen om den gemensamma fiskeripolitikens framtid, bland annat vid ett särskilt informellt fiskeministermöte. Kommissionen kommer också att presentera resultatet från konsultationsprocessen om grönboken om den framtida fiskeripolitiken vid aprilrådet. Andra frågor som inte är avslutade är förslaget till tekniska regleringar och Norgeförhandlingarna.
Spanien har för avsikt att klara ut de utestående delarna av den politiska överenskommelsen rörande operatörer som släpper ut trä och träprodukter på marknaden. Därmed kan förhandlingarna med parlamentet i en andra läsning inledas och en överenskommelse skulle kunna nås under sommaren. Därutöver kommer fler frivilliga avtal att undertecknas under våren, bl. a. med Kongo. Dessa avtal föregås av rådsbeslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram. Punkten är en informationspunkt.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
Punkter för särskilda jordbrukskommittén
4. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa
- Diskussion
Dokumentbeteckning
KOM(2009)591
Rättslig grund
-
Bakgrund
Som ett led i sin marknadsbevakning har kommissionen följt utvecklingen av livsmedelspriserna. Marknadsövervakningen, som pågått sedan i november 2007, är en del av arbetet med att identifiera orsakerna till att systemet inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen offentliggjorde i december 2008 på Europeiska rådets begäran en delrapport om ”Livsmedelspriser i Europa” och utarbetade en vägledning som fastställer huvudinrikningen för de politiska initiativen. I meddelandet ”En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa” föreslår kommissionen konkreta politiska initiativ för hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Senast i november 2010 kommer kommissionen att lägga fram en rapport om uppföljningen av de föreslagna åtgärderna, med utgångspunkt i de pågående diskussionerna med EU-institutionerna och relevanta aktörer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar förslag och åtgärder som syftar till att förbättra den europeiska livsmedelskedjan så att den blir effektivare och mer konkurrenskraftig. Detta skulle gagna både konsumenterna och de aktörer som är verksamma i livsmedelskedjan. Det är viktigt att arbetet inte leder till att möjligheterna till handel med tredje land försvåras.
EU-nämnden
Situationen i livsmedelssektorn var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför förra Jordbruks- och fiskerådet, i december 2009, då kommissionen presenterade sitt meddelande.
5. Statligt stöd i Italien för inköp av jordbruksmark
- Antagande
Rättslig grund
Art. 108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Den italienska stödordningen presenterades på rådet den 20 november. På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Italien har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark. Italien har idag ett stöd vid inköp av jordbruksmark som beviljats enligt äldre regler. Sådana stöd ska fasas ut senast den 31 december 2009. Efter det datumet gäller betydligt mer restriktiva regler för statligt stöd för köp av mark.
Stödordningen är tidsbegränsad till den 31 december 2013 och ges i form av ett mjukt lån eller i form av leasing med en återköpsklausul. Unga brukare beräknas utgöra 50-60 % av stödmottagarna. Italien åberopar till stöd för sin ansökan att fastighetsstrukturen är fragmenterad. Skillnaden mellan små och stora gårdar och mellan olika delar av i Italien är stora. Andelen unga lantbrukare har sjunkit. Inkomsterna har minskat och kostnaderna ökat. Den finansiella krisen har också lett till ökade räntekostnader och svårigheter att få krediter. Priset på mark har också stigit. Italien anser att krisen är exceptionell då jordbrukare har extrema svårigheter att köpa jordbruksmark.
Frågan var uppe på förra Jordbruks- och fiskerådet, i december 2009. Danmark aviserade då att de skulle rösta nej till begäran. Med tanke på att enhällighet krävs beslutade sig då Italien sig då för att dra tillbaka den från rådsdagordningen.
Begäran är nu åter uppe för beslut, men som det ser ut i dagsläget är röstläget oförändrat. Det är med andra ord oklart om frågan kommer att kvarstå fram till rådsmötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
De omständigheter som Italien åberopar hänför sig, till skillnad från Polens, Litauens och Ungerns begäran, inte till någon privatiseringsprocess av nationaliserad mark. Den ekonomiska krisen bör inte heller i sig anses som en exceptionell omständighet. Några andra omständligheter som kan anses som exceptionella har inte åberopats av Italien.
Under hösten var flera liknande statsstödsfrågor uppe på Jordbruks- och fiskerådet. Sverige har då lagt ner sin röst. Den italienska begäran var uppe inför decemberrådet. Sverige meddelade då att vi avsåg att lägga ner vår röst.
När frågan nu är uppe igen är Sverige inte längre EU-ordförande och vi behöver inte nödvändigtvis ta några sådana hänsyn. Vår bedömning är dock att Sverige inte ensamt bör fälla den italienska begäran. Dels med tanke på att vi inför decemberrådet aviserade att vi skulle lägga ner vår röst, och dels för att en sådan röst sannolikt skulle ha ett högt politiskt pris som vi får betala i något annat sammanhang. Förhandlingarna mellan medlemsländerna pågår fortfarande och kommer sannolikt att pågå in i det sista.
Förslagsvis kan den svenska ståndpunkten vara att vi antingen, och som tidigare aviserat, lägger ner rösten eller att vi röstar nej om det politiska läget gör att det är lämpligt. Sverige ska inte ensamt fälla förslaget.
EU-nämnden
Frågan var uppe för samråd i EU-nämnden inför det förra rådsmötet, i december 2009.
Kommissionens meddelande ”Livsmedelspriser i Europa” KOM(2008) 821.