JoF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235045
Kommenterad dagordning
rådet
2009-12-07
Jordbruksdepartementet
Kommenderad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 14-16 december 2009
1. Godkännande av dagordningen
2. Godkännande av a-punktslistan
ÖVERLÄGGNINGAR OM LAGSTIFTNING
(Offentlig överläggning enligt artikel 7 i rådets arbetsordning)
Coreperpunkter
3. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
16652/09, AGRILEG 226, VETER 62, ENV 843, RECH 438, CODEC 1371
Rättslig grund
Artikel 114 i EUF-fördraget (tidigare artikel 95 i EG-fördraget). Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 (tidigare artikel 251). Beslutsfattande med kvalificerad majoritet tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används.
Bakgrund
Förslaget, som presenterades av kommissionen i november 2008, syftar till att harmonisera lagstiftningen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål och till att stärka djurskyddet.
Förslaget har diskuterats intensivt både under det tjeckiska och svenska ordförandeskapet. Det svenska ordförandeskapet har även haft täta kontakter med Europaparlamentets rapportör och en rad triloger har genomförts. Både ordförandeskapet och rapportören har arbetat med det gemensamma målet att nå en överenskommelse under hösten.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar kommissionens initiativ till att revidera det nu gällande direktivet (86/609/EG). Detta eftersom det nya direktivet dels kommer att öka djurskyddet för försöksdjuren, dels harmoniserar förutsättningarna för försöksdjursverksamhet inom unionen.
Sverige stöder det kompromissförslag som nu ligger på bordet och som kommer att innebära en betydande höjning av djurskyddsnivån inom unionen. Till exempel införs krav på en grundlig utvärdering av varje enskilt försök, och att det ska hos uppfödare och användare av försöksdjur inrättas ett särskilt djurskyddsorgan som långsiktigt ska arbeta med djurskydd på lokal nivå. Vidare införs bindande bestämmelser om hur försöksdjur ska hållas och skötas liksom vilka avlivningsmetoder som får användas. Förslaget har även förenklats så att onödig byråkrati kan undvikas. På flera områden lämnas det även till medlemsstaterna själva att bestämma på vilket sätt bestämmelserna ska genomföras.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
4.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
14482/08 AGRI 336 ENV 703 FORETS 57 CODEC 1353 DEVGEN 190 RELEX 777 JUR 441 UD 191
+ ADD 1
16783/09 AGRI 533 ENV 853 FORETS 123 CODEC 1397 DEVGEN
RELEX 1143 JUR 505 UD 261 WTO 255 PROBA 48
Rättslig grund
Artikel 192.1 i EUF-fördraget (tidigare artikel 175.1 i EG-fördraget). Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 (tidigare artikel 251). Beslutsfattande med kvalificerad majoritet tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används.
Bakgrund
EU tillämpar sedan 2003 en handlingsplan för att motverka olaglig avverkning och därtill kopplad handel, FLEGT (Forest Law Enforcement, Governance and Trade). Rådet beslutade 2005 om FLEGT-förordningen, vilken möjliggör ett system med frivilliga bilaterala partnerskapsavtal (Voluntary Partnership Agreements, VPA) mellan unionen och virkesexporterande länder. Partnerskapsavtalen syftar till att reducera olaglig avverkning av skog och stoppa importen av olagligt avverkat virke till EU.
Enligt FLEGT-handlingsplanen har även kommissionen haft i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att motverka olaglig avverkning. Ett förslag i enlighet med uppdraget offentliggjordes av kommissionen den 17 oktober 2008.
Förslaget innebär en förordning som fastställer vad som åligger verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror inom EU. Förordningen kommer ha allmän giltighet, dvs. i alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.
Syftet med förordningen är att minimera risken för att olagligt avverkat timmer eller produkter från sådant trä, släpps ut på EU:s marknad. Förslaget fokuserar på det första tillfälle när timmer och trävaror görs tillgängliga på EU:s marknad. Definitionen av vad som är att betrakta som olagligt avverkat tar sin utgångspunkt i avverkningslandets lagstiftning.
När verksamhetsutövare för första gången släpper ut timmer och trävaror på marknaden åläggs hon/han att visa tillbörlig aktsamhet genom att använda ett systembaserat förfarande. Förfarandet för tillbörlig aktsamhet bryts ned i ett antal åtgärder: information, riskbedömning och åtgärder för att minska risk för att olagligt avverkat timmer eller produkter från sådant trä kommer in på EU:s marknad.
De förslagna åtgärderna syftar till att avhålla aktörer från att släppa ut timmer eller trävaror på marknaden utan att så långt det är möjligt ha försäkrat sig om att det är lagligt avverkat. Förordningen tar således fokus på verksamhetsutövarnas agerande snarare än produkterna.
Verksamhetsutövare kan bygga upp sitt eget system/förfarande eller använda ett som tillhandahålls av marknadsaktörer så länge det uppfyller förordningens krav. Härigenom säkerställs möjligheten att befintliga nationella system ska kunna nyttjas som utgångspunkt för efterlevnaden av förordningen. Därutöver finns möjligheten för verksamhetsutövaren att på kontraktsbasis använda speciellt utsedda övervakningsorganisationers system.
I tillämpningen av förordningen ska FLEGT-licensierat timmer och trävaror anses som lagliga. Syftet är att stärka FLEGT-VPA-processen genom att inom ramen för förordningen skapa incitament för FLEGT-licensierade produkter och underlätta för verksamhetsutövare som hanterar sådant timmer och/eller sådana trävaror. Detsamma gäller produkter med CITES-klassificering.
Förslaget var föremål för en riktlinjedebatt vid Jordbruks- och fiskerådets möte den 19 januari 2009. Vid Jordbruks- och fiskerådet den 22-23 juni 2009 var förslaget till förordning uppe på dagordningen för lägesrapportering. Jordbruks- och fiskerådet 14-16 december 2009 förväntas anta en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt.
Europaparlamentet antog sin första läsning i april 2009 och inväntar nu rådets gemensamma ståndpunkt. Sammanfattningsvis verkar Europaparlamentets yttrande i riktning mot en mer betungande och vittgående lagstiftning än kommissionens ursprungliga förslag.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige har under hösten i egenskap av ordförande i EU:s ministerrådet lett förhandlingarna bland medlemsstaterna om utformningen av de skyldigheter som förordningen lägger fast. Regeringen har vinnlagt sig om att få till stånd en överenskommelse i rådet som resulterar i en effektiv, proportionerlig, rättssäker och tydlig rättsakt.
Sverige anser att arbetet mot olagliga avverkningar är mycket viktigt. Sverige anser att förslaget till förordning är en viktig signal om att olagliga avverkningar och handel med timmer och produkter från olagliga avverkningar inte accepteras.
Sverige anser att förslaget samt dess tillämpning och effekter har förtydligats och konkretiserats, i synnerhet vad gäller verksamhetsutövarnas skyldigheter. Det borgar för att syftet med förslaget kan uppnås på ett effektivt sätt. Sverige stöder det systembaserade förfarandet med fokus på tillbörlig aktsamhet. Det har identifierats som det mest effektiva sättet att motverka förekomsten av produkter med ursprung i olagliga avverkningar på EU:s marknad.
Sammantaget stöder Sverige därför den politiska överenskommelsen i rådet om gemensam ståndpunkt angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden.
EU-nämnden
Frågan har varit föremål för samråd med EU-nämnden inför Jordbruk- och fiskeråden i juli 2007, december 2007, september 2008, oktober 2008 samt januari 2009.
FRÅGOR SOM RÖR ANNAT ÄN LAGSTIFTNING
SJK-punkter
5. Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken
- Diskussion
Dokumentbeteckning
16208/09 AGRI 514 AGRISTR 47
15511/09 AGRI 489 AGRISTR 44
Rättslig grund
-
Bakgrund
Vid Jordbruks- och fiskerådets möte i april 2009 lade 13 medlemsstater gemensamt fram en skrivelse med 39 konkreta förslag på hur den gemensamma jordbrukspolitiken kan förenklas. I de slutsatser som rådet antog i maj uppmanades kommissionen att göra en heltäckande bedömning av dessa förslag i syfte att frågan åter skulle tas upp till debatt under det svenska ordförandeskapet. I rådet den 14-16 december ska kommissionen presentera ett arbetsdokument med en bedömning av de 39 förslagen samt en lägesrapport om kommissionens övriga insatser för att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sveriges förespråkar kraftfulla ansträngningar att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, med tonvikt på sådana åtgärder som kan minska företagarnas administrativa börda. Sverige önskar också stärka utbytet av erfarenheter och bästa praxis mellan medlemsländerna och kommissionen, för att på så vis bidra till en effektivare och mer enhetlig tillämpning av regelverken i hela EU. Frågan har tagits upp i olika sammanhang under det svenska ordförandeskapet, däribland vid
konferensen för utbetalande myndigheter.
EU-nämnden
Kommissionens meddelande om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken behandlades i EU-nämnden inför mötena i Jordbruks- och fiskerådet den 23 mars och den 25 maj 2009. Frågan berördes också inför rådet den 7 september 2009, då den tyska delegation lyfte fram de 39 förenklingsförslagen i en övrig punkt.
6. Framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken: politiken för landsbygdsutveckling
- Orienteringsdebatt
Dokumentbeteckning
15372/09 AGRI 482 AGRISTR 43
Rättslig grund
-
Bakgrund
Diskussionen om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2013 inleddes på det informella jordbruksministermötet i Annecy under det franska ordförandeskapet hösten 2008. De flesta medlemsstaterna uttalade då ett starkt stöd för att CAP skulle förbli ett gemensamt politikområde. Många medlemsstater gav stöd till ökade satsningar på den andra pelaren (landsbygdsutveckling) även om en stor majoritet av medlemsstaterna ansåg att detta inte kunde ske på bekostnad av första pelaren (direktstöd och marknadsstöd). Denna diskussion följdes upp på jordbruksrådet den 28 november 2008 där det franska ordförandeskapet dock misslyckades med att uppnå enighet kring slutsatser.
På det informella ministermötet under det tjeckiska ordförandeskapet återupptogs diskussionen, denna gång med fokus på direktstöden. Flera nya medlemsstater framhöll då att stödnivåerna inom direktstöden måste utjämnas mellan medlemsstaterna. Inte heller denna gång kunde någon enighet uppnås om slutsatser på det efterföljande rådsmötet i juni 2009.
Orienteringsdebatten på rådsmötet den 14-16 december ska fokusera på landsbygdsutveckling och inför debatten har ett underlag från ordförandeskapet presenterats som inkluderar två frågor. Medlemsstaterna ombedes identifiera de främsta utmaningarna som europeiskt jordbruk och landsbygd står inför samt besvara på vilket sätt landsbygdsprogrammet bör utformas för att effektivt kunna hantera dessa. Debatten ska inte utmynna i några beslut eller rådsslutsatser.
Kommissionen avser att presentera ett meddelande om CAP:s långsiktiga utformning under sensommaren/hösten 2010 och förväntas genomföra ett samråd om detta. Konkreta lagförslag väntas senast den 30 juni 2011 när kommissionen presenterar ett förslag till samlad budgetram för perioden efter 2013.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige anser att jordbrukssektorn bör avregleras, marknadsanpassas, vara efterfrågestyrd och att utgifterna för politiken ska minska kraftigt. Marknadsstöd inklusive exportbidrag ska avskaffas snarast och senast 2013. Kvarvarande produktionskopplade stöd ska frikopplas senast 2013 och alla direktstöd ska fasas ut.
Tillhandahållandet av gränsöverskridande kollektiva nyttigheter genom riktade åtgärder, oberoende av den gemensamma jordbrukspolitikens nuvarande pelarstruktur, kommer även i fortsättningen att vara ett viktigt mål för EU och medlemsstaterna. Detta motiverar gemensam finansiering. Inom ramen för en minskning av de totala utgifterna inom jordbrukspolitiken i EU och dagens pelarstruktur bör man öka den relativa fokuseringen på sådana åtgärder för landsbygdsutveckling som har äkta gränsöverskridande externa effekter. Behoven och preferenserna för de flesta kollektiva nyttigheterna skiljer sig emellertid åt i Europa. För att kunna möta dessa skiftande behov och preferenser och bli mer effektiv och ändamålsenlig måste politiken därför differentieras. De nationella regeringarna skulle således vara mest lämpade att utforma och finansiera stödsystemen för kollektiva nyttigheter, utom i de fall där klart gränsöverskridande kollektiva nyttigheter kan identifieras. Risker för snedvridning av konkurrensen bör lösas genom gemensam lagstiftning och samordning av åtgärder. När det gäller landsbygdsutveckling krävs en helhetssyn på all verksamhet inom landsbygdsekonomin för att det ska ske en ekonomisk utveckling på landsbygden. Samspelet mellan politiken för landsbygdsutveckling och sammanhållningspolitiken bör därför analyseras ytterligare för att kartlägga synergieffekter och förbättra effektiviteten.
EU-nämnden
Frågan om CAP:s framtid var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskeråden 28 november 2008 samt 22-23 juni 2009.
7. Statligt stöd för köp av jordbruksmark
-Politisk överenskommelse
a) Begäran från Lettland
Dokumentbeteckning
16025/09 AGRI 507
Rättslig grund
Art. 108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Den lettiska stödordningen presenterades på rådet den 20 november. På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Lettland har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark. Enligt gällande statsstödsregler får sådana stöd endast lämnas med högst 10 % av investeringskostnaden. Tidigare gällde mer generösa stödnivåer (40-55 %). Stödordningen är tidsbegränsad till den 31 december 2013 och avser räntesubventioner motsvarande 4 procent av den ränta som bankerna tillämpar. Lettland hade under tiden 2002 till 2005 ett motsvarande stöd och ser behov av en fortsatt stödordning. I Lettland finns stora svårigheter för jordbrukare att få lån för köp av mark. Det finns behov av omarrondering för att uppnå en rationell struktur. Av de lettiska lantbruken äger 97,6 procent mindre än 15,9 ha, vilket motsvara ca 62,4 procent av all jordbruksmark. Svårigheterna att sälja har lett till att ca 400 000 ha inte brukas. En stor del av marken är vidare arrenderad och bör kunna köpas loss. Mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella krisen är räntan från kreditgivare på marknaden för hög (över 15 procent) och kreditgivarna kräver betydande säkerheter för att bevilja lån på grund av prisförändringarna på fastighetsmarknaden. Detta har lett till en stark minskning av utlåningen och försäljningen av mark har minskat med 4 gånger det senaste året. En betydande andel mark ägs vidare fortfarande av staten och en privatiseringsprocess har påbörjats men inte slutförts ännu.
Stödordningen har diskuterats på SJK den 30 november och kommer att diskuteras där den 7 december.
Förslag till svensk ståndpunkt
Den ekonomiska krisen bör inte i sig anses som en exceptionell omständighet. För att Sverige ska kunna ta ställning till Lettlands begäran bör Lettland närmare beskriva vilka exceptionella omständigheter som åberopas, t.ex. om de strukturella problemen beror på motsvarande privatiseringsprocess som i Litauen. Liksom är fallet med den italienska ansökan kan det finnas politiska skäl att under alla omständigheter lägga ned rösten.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit uppe för samråd i EU-nämnden.
b) Begäran från Litauen
Dokumentbeteckning
16039/09 AGRI 509
Rättslig grund
Art. 108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Den litauiska stödordningen presenterades på rådet den 20 november. På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Litauen har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark. Litauen har idag ett stöd vid inköp av jordbruksmark som beviljats enligt äldre regler. Sådana stöd ska fasas ut senast den 31 december 2009. Efter det datumet gäller betydligt mer restriktiva regler för statligt stöd för köp av mark.
Stödordningen är tidsbegränsad till den 31 december 2013 och avser enbart köp av jordbruksmark från staten. Den litauiska staten äger 444 000 ha jordbruksmark som nationaliserades på 1940-talet och som man vill sälja ut till lantbrukare. Stödordningen är särskilt förmånlig för unga lantbrukare. Litauen åberopar som exceptionella omständigheter bl.a. att jordreformen fortfarande pågår i Litauen. Äganderätt till mark återbördas till personer, vars egendom nationaliserades 1940. Processen är komplex och tar tid beroende på att marken har arrenderats ut och man vill tillmötesgå både arrendatorers och tidigare markägares intressen. 20 100 personer har ansökt om att få köpa mark på förmånliga villkor men Litauen kommer inte att hinna att behandla dessa ansökningar före 1 januari 2010. Arronderingen i Litauen är vidare ogynnsam, 52,5 procent av alla gårdar har en areal om mindre än 5 ha. Litauen har också problem med otillräckliga inkomster för jordbrukare och problem att få krediter. Litauen anser att stödet är särskilt viktigt för att förmå unga lantbrukare att investera.
Stödordningen har diskuterats på SJK den 30 november och kommer att diskuteras där den 7 december.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige har tidigare lagt ned sin röst när det gällt statsstöd som varit mer tveksamma ifråga om kriteriet exceptionella omständigheter. Med hänsyn till att Litauen haft tid på sig att anpassa sig till det nya regelverket är det tveksamt om det är fråga om exceptionella omständigheter. Stödordningen är dock tidsbegränsad och kopplad till en landreform för att återbörda mark som nationaliserats till privat ägo samt av det ogynnsamma läget för litauiskt lantbruk. Sverige bör därför ha samma inställning som till den polska begäran, nämligen att lägga ned rösten.
EU-nämnden
Frågan var uppe för samråd i EU-nämnden inför novemberrådet.
c) Begäran från Italien
Dokumentbeteckning
16618/09 AGRI 527
Rättslig grund
Art.
108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Den italienska stödordningen presenterades på rådet den 20 november. På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Italien har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark. Italien har idag ett stöd vid inköp av jordbruksmark som beviljats enligt äldre regler. Sådana stöd ska fasas ut senast den 31 december 2009. Efter det datumet gäller betydligt mer restriktiva regler för statligt stöd för köp av mark.
Stödordningen är tidsbegränsad till den 31 december 2013 och ges i form av ett mjukt lån eller i form av leasing med en återköpsklausul. Unga brukare beräknas utgöra 50-60 % av stödmottagarna. Italien åberopar till stöd för sin ansökan att fastighetsstrukturen är fragmenterad. Skillnaden mellan små och stora gårdar och mellan olika delar av i Italien är stora. Andelen unga lantbrukare har sjunkit. Inkomsterna har minskat och kostnaderna ökat. Den finansiella krisen har också lett till ökade räntekostnader och svårigheter att få krediter. Priset på mark har också stigit. Italien anser att krisen är exceptionell då jordbrukare har extrema svårigheter att köpa jordbruksmark.
Förslag till svensk ståndpunkt
De omständigheter som Italien åberopar hänför sig, till skillnad från Polens, Litauens och Ungerns begäran, inte till någon privatiseringsprocess av nationaliserad mark. Den ekonomiska krisen bör inte heller i sig anses som en exceptionell omständighet. Några andra omständigheter som kan anses som exceptionella har inte åberopats av Italien. Från juridisk utgångspunkt bör Sverige därför klargöra att man är negativ till stödordningen. Av politiska skäl, och i synnerhet då Sverige är ordförande, finns det anledning att lägga ner rösten.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit uppe för samråd i EU-nämnden.
d) Begäran från Ungern
Dokumentbeteckning
16662/09 AGRI 529
Rättslig grund
Art. 108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. De ungerska stödordningarna presenterades på rådet den 20 november.
På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Ungern har begärt att rådet godkänner två statliga stödordningar som avser köp av jordbruksmark. Dessa stödordningar har godkänts av kommissionen enligt äldre regler. Sådana stöd ska fasas ut senast den 31 december 2009. Efter det datumet gäller betydligt mer restriktiva regler för statligt stöd för köp av mark.
Stödordningarna är tidsbegränsade till den 31 december 2013. Den ena stödordningen avser stöd genom räntesubventioner vid lån till enskilda jordbrukare för att främja etableringen av företag med en konkurrenskraftig jordbruksproduktion. Den andra avser förvärv av jordbruksmark i arronderingssyfte. Stöd lämnas med 20 % av köpesumman till jordbrukare som redan har minst 1 ha för köp av intilliggande mark. Ungern åberopar som exceptionella omständigheter att man har splittrade ägandeförhållanden på grund av den privatisering som pågått sedan början av 1990-talet. Privatiseringen har i många fall inneburit att de som återfått land fick detta uppdelat i flera markområden eller att de tvingades till samägande med ett stort antal andra. Flertalet markägare arrenderar ut den mark de förvärvade. 86 procent av de privata gårdarna innehar vidare mindre än 5 ha. De nuvarande förhållandena gör det extremt svårt att skapa förhållanden för konkurrenskraftig jordbruksproduktion. Dessutom har den finansiella och ekonomiska krisen gjort det betydligt svårare och dyrare att låna pengar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Den ungerska framställan påminner om Polens tidigare framställning och framstår också som mer välmotiverad än många av de framställningar om rådets godkännande som gjorts under senare år. Behovet av stöd är kopplat till privatiseringsprocessen. Med hänsyn till att Ungern haft tid på sig att anpassa sig till statsstödsbestämmelserna är det dock tveksamt om kriteriet exceptionella omständigheter är uppfyllt. Den ekonomiska krisen i sig kan inte heller anses som en exceptionell omständighet. Med hänsyn till den historiska förklaringen till de strukturella problemen bör Sverige, liksom var fallet vid den polska begäran, lägga ner rösten.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit uppe för samråd i EU-nämnden.
8. Kvartalsrapport från kommissionen om mejerimarknaden
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
16813/09 AGRIORG 122
Rättslig grund
-
Bakgrund
Situationen på mejerimarknaden har under det senaste året (2009) varit en återkommande fråga för Jordbruks- och fiskerådet. Efter mycket höga prisnoteringar under 2007 och början av 2008 föll priset för mejerivaror kraftigt. Ett stort antal medlemsstater har bland annat krävt kraftfulla åtgärder för att stabilisera marknaden och därigenom trygga mjölkproducenternas försörjning.
För att förbättra informationen om marknadsläget beslutade kommissionen att kvartalsvis ta fram en rapport om den senaste marknadsutvecklingen. Det är denna rapport som nu kommer att presenteras vid mötet i Jordbruks- och fiskerådet i december.
Sedan juli 2009 har rådet beslutat om ett antal åtgärder för mjölksektorn. Interventionsperioden för smör och skummjölkspulver har förlängts och ett frivilligt system för kvotåterköp har införts. Därtill har rådet (Ekofin) för 2010-års budget anslagit ytterligare 300 miljoner euro som en engångsåtgärd för mjölksektorn. Sedan oktober 2009 har det europeiska priset och världsmarknadspriset för mjölkprodukter ökat kontinuerligt. Kommissionens rapport finns ännu inte tillgänglig men förväntningarna är att den förstärkta marknadssituationen kommer att återspeglas i denna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar kommissionens rapport.
EU-nämnden
Kommissionens kvartalsrapport för december har tidigare inte varit föremål för samråd i EU-nämnden. Situationen på mjölkmarknaden avhandlades senast i EU-nämnden inför beslut vid jordbruks- och fiskerådet den 19 november om vissa ändringar i förordningen om den samlade marknadsordningen.
9. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
15330/09 POLGEN 175 COMPET 454 AGRI 480 ALIM 5 AGRISTR 42 AGRIORG 111
Rättslig grund
-
Bakgrund
Kommissionen har följt utvecklingen av livsmedelspriserna som ett led i den marknadsövervakning som utfördes inom ramen för översynen av den inre marknaden i november 2007 i syfte att skapa strategiska verktyg för att identifiera orsakerna till att systemet inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen offentliggjorde i december 2008 på Euorpeiska rådets begäran en delrapport om ”Livsmedelspriser i Europa” och utarbetade en vägledning som fastställer huvudinrikningen för de politiska initiativen. I meddelandet ”En bättre fungernade livsmedelsförsörjningskedja i Europa” föreslår Kommissionen, i form av en vägledning, konkreta politiska initiativ för hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Senast i november 2010 kommer kommissionen att lägga fram en rapport om uppföljningen av de föreslagna åtgärderna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar förslag och åtgärder som syftar till att förbättra den europeiska livsmedelskedjan så att den blir effektivare och mer konkurrenskraftig, till nytta för konsumenterna i form av t.ex. skäliga livsmedelspriser samt att mervärdet distribueras på ett rimligt sätt mellan de aktörer som är verksamma i livsmedelskedjan.
EU-nämnden
Situationen i livsmedelssektorn var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks och fiskerådet den 19 januari 2009 i samband med diskussion kring kommissionens meddelande om Livsmedelspriser i Europa(COM(2008)821/4). Meddelandet om En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
Coreperpunkter
10. Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Olika möjligheter till djurskyddsmärkning och inrättandet av ett europeiskt nätverk för referenscentrum för djurskydd och djurs välbefinnande
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
-15307/09 AGRILEG 202
Rättslig grund
-
Bakgrund
Under det tyska ordförandeskapet (våren 2007) togs fram rådsslutsatser där KOM ombads ta fram en rapport som skulle möjliggöra en djupgående diskussion i frågan om djurskyddsmärkning. Frågan om ett EU-centrum för djurskydd har belysts i bl.a. gemenskapens handlingsplan för djurskydd men aldrig diskuterats i rådet. Ett konsortium har på KOM:s uppdrag analyserat frågan om djurskyddsmärkning samt ett EU-centrum. Baserat på deras analys har KOM tagit fram en kort rapport som bl.a. beskriver varför KOM anser att det behövs mer konsumentupplysning på djurskyddsområdet och varför de anser att ett EU-centrum för djurskydd har en funktion att fylla. KOM framhåller att deras rapport, tillsammans med konsortiets analys, syftar till att främja en politisk diskussion inom rådet och övriga institutioner. Resultatet från debatten kommer att användas som underlag för KOM i kommande arbete med att utvärdera gemenskapens djurskyddspolitik.
Förslag till svensk ståndpunkt
SE är positiv till att rådet och parlamentet fått ett underlag som möjliggör en mer djupgående diskussion av dessa frågor. När det gäller sakfrågan anser SE att en eventuell djurskyddsmärkning ska vara frivillig. SE är positiv till att det inrättas ett EU-centrum för djurskydd skulle gärna se att ett sådant förläggs till Sverige.
EU-nämnden
Frågan om djurskyddsmärkning har varit föremål för samråd i EU-nämnden den 4 maj 2007. Frågan om ett EU-centrum för djurskydd har inte tidigare diskuterats i EU-nämnden.
11.
Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
14738/09 PECHE 287
Rättslig grund
Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002, särskilt artikel 20, och rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996, särskilt artikel 2. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Varje år förhandlas TAC och kvoter för bestånden i Västerhavet, där Sverige har fiskemöjligheter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. TAC och kvotförordningen för Västerhavet antas i regel vid rådsmötet i december. Den gemensamma fiskeripolitikens centrala inslag är begränsningar av fångst och fiskeansträngning. Dessa fastställs årligen.
Eftersom många kvoter delas med länder som inte är medlemmar i gemenskapen föregås EU:s beslut av ett omfattande förhandlingsarbete med berörda tredjeländer. De flesta av de för Sverige viktiga fiskena delas med Norge och för dessa pågår förnärvarande förhandlingar mellan EG och Norge. Resultaten från dessa förhandlingar kommer att föras in i kommissionens förslag till förordning som ska antas vid rådsmötet i december.
Enligt Lissabonfördraget gäller ordinarie lagstiftningsförfarande för beslut inom den gemensamma fiskeripolitiken med undantag för kvoterna och de bestämmelser som är direkt kopplade till kvoterna. De
regler som berörs av det ordinarie lagstiftningsförfarandet och som tidigare år ingick i TAC och kvot förordningen gäller fiskets bedrivande, som t.ex. bestämmelser om redskap och kontroll. För att inte hamna i tidsnöd lyftes dessa regler ut från TAC och kvotförordningen för 2010 och beslut om dessa fattades redan vid novemberrådet Kommissionens liggande förslag innehåller således kvoter för 2010 men även bestämmelser relaterade till långsiktiga förvaltningsplaner som reglerar kvotsättningen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sveriges övergripande målsättning är att tillse att den gemensamma fiskeripolitikens målsättning och principer om försiktighetsansatsens tillämpning baseras på vetenskapliga råd och efterlevnad av ekosystemansatsen. Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. För att nå detta är det viktigt att beakta den vetenskapliga rådgivningen, samt följa existerande förvaltnings- och återhämtningsplaner.
Kommissionens förslag innebär att de flesta kvoter reduceras i linje med den vetenskapliga rådgivningen. Det är en ansvarsfull inriktning som regeringen stödjer.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
Dock var frågan om fastställande för 2009-års TAC och kvotförordning föremål för samråd med EU-nämnden den 12 december 2008.
12. Övriga frågor
a) Förhandlingar med Ryssland på det veterinärmedicinska och fytosanitära området
-Information från kommissionen
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Kommissionen kommer informera medlemsstaterna om läget i de olika förhandlingar och samtal om veterinära och fytosanitära (SPS) frågor som pågår mellan EU och Ryska federationen. Diskussioner pågår löpande mellan Ryssland och kommissionen, understödda av medlemsstaterna, om bland annat utformning av exportintyg för djur och djurprodukter, gränsvärden för rester av bekämpningsmedel och veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel, standarder för mejerivaror, m.m.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige anser att dialogen med Ryska federationen inom SPS-området bör upprätthållas och menar att alla framsteg som kan göras i förhandlingarna är av betydelse för EU:s export till Ryssland. Vidare menar Sverige att EU-länderna ska agera samlat och på gemenskapsnivån i diskussionerna med Ryssland.
EU-nämnden
Inför jordbruks- och fiskerådet den 23 mars 2009 informerades EU-nämnden om export av växtprodukter till Ryska federationen.
b) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelsinformation till konsument
- Information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artikel 114 i EUF-fördraget (tidigare artikel 95 i EG-fördraget). Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 (tidigare artikel 251). Beslutsfattande med kvalificerad majoritet tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används.
Bakgrund
Syftet med förslaget är att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. Förslaget konsoliderar och uppdaterar två områden inom lagstiftningen om livsmedelsmärkning: allmänna märkningsregler och regler för näringsvärdesdeklaration. Bägge områden regleras enligt förslaget i en enda förordning.
De största nyheterna i förslaget är att kommissionen föreslår att man ska besluta om en minsta textstorlek för märkningen, att näringsvärdesdeklarationen föreslås bli obligatorisk samt att man vill styra upp floran av frivilliga märkningar särskilt när det gäller näringsvärdesdeklarationen.
Förslaget presenterades i början av 2008. Europaparlamentet räknar med att avsluta sin första läsning i maj eller juni 2010. Rådets gemensamma ståndpunkt kan antas först efter det. Parlamentet och rådet siktar på en överenskommelse i andra läsningen, sannolikt under det belgiska eller ungerska ordförandeskapet.
Ordförandeskapet kommer att presentera en lägesrapport vid rådet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets lägesrapport.
EU-nämnden
Tjeckien presenterade vid junirådet 2009 en lägesrapport som en övrig punkt och frågan nämndes kort i EU-nämnden inför detta råd.
c) Avskaffande av produktionsavgiften för sockerproducenter genom upphävande av artikel 51 i förordning (EU) nr 1234/2007
- Begäran av den polska delegationen
Dokumentbeteckning
16995/09 AGRI 544 AGRIORG 123 AGRIFIN 111
Rättslig grund
-
Bakgrund
Polen önskar avskaffa dagens produktionsavgifter för socker. Som enda bransch bidrar sockerbranschen till EU:s budget genom att industrin och sockerbetsodlarna betalar en avgift för att producera socker. Tidigare fastställdes nivån på produktionsavgiften utifrån kostnaderna för exportbidrag för socker. Genom sockerreformen bröts den kopplingen och istället tas en fast avgift ut som inte har någon koppling till utgifter för marknadsåtgärder i sockersektorn. Sockerreformen innebär även att det inte längre finns något behov av exportbidrag. Eftersom självfinansieringsprincipen inte längre kan hävdas anser Polen att uttaget av avgifter inte kan försvaras. De anser att sockersektorn inte ska behöva bidra till att finansiera andra sektorer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kommer att lyssna till Polens framställan och till eventuella reaktioner från andra medlemsstater.
EU-nämnden
Frågan har inte varit föremål för EU-nämnden tidigare.
d) 26e konferensen för EU: s utbetalande organ – Allmänna slutsatser (Visby den 5-7 oktober 2009)
- Information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
15520/09 AGRI 490 AGRISTR 45
Rättslig grund
-
Bakgrund
En gång per halvår hålls en konferens för generaldirektörerna för EU:s utbetalande myndigheter arrangerad av aktuellt ordförandeskap. Den 5-7 oktober hölls konferensen i Visby arrangerad av Jordbruksverket. Från Sverige deltog förutom Jordbruksverket även Jordbruksdepartementet.
Konferensen fokuserade på tre teman; implementering av tvärvillkor, kvalitetsarbete i det elektroniska identifieringssystemet för jordbruksmark och administrativa konsekvenser av Hälsokontrollen. Syftet med konferensen var att finna möjligheter till förenkling av jordbruksadministrationen.
Vid rådsmötet i december avser ordförandeskapet redogöra för slutsatserna från konferensen. Det kan konstateras att såväl kommissionen som medlemsstaterna anser att förenklingsarbetet är viktigt. En stor del av diskussionen kretsade kring de 39 förenklingsförslag som gemensamt sänts in av flera medlemsstater. Förutom förenklingar uttrycktes behov av ökad transparens och ökat stöd från kommissionen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige anser att utbytet mellan de utbetalande myndigheterna i denna konferens var mycket värdefullt. Det var även positivt att samtliga medlemsstater närvarade.
EU-nämnden
Slutsatserna av den förra konferensen för de utbetalande myndigheterna var föremål för samråd med EU-nämnden inför rådet den 22-23 juni 2009.
e) Internationell konferens om genetiskt modifierade organismer (GMO) inom EU:s jordbruks- och livsmedelsproduktion (Haag den 25-26 november 2009)
- information från den nederländska delegationen
Dokumentbeteckning
17129/09 AGRI 550 DENLEG 125
Rättslig grund
-
Bakgrund
Nederländerna har anmält en övrig fråga om GMO till jordbruks- och fiskerådets möte i december.
Den 25-26 november anordnade Nederländerna en konferens om GMO i det europeiska jordbruket och livsmedelsproduktionen. Konferensen behandlade bland annat socioekonomiska och miljömässiga erfarenheter och perspektiv på odling och användning av genetiskt modifierade organismer i jordbruks- och livsmedelssektorn i EU och tredjeland. Företrädare för medlemsstaterna, intresseorganisationer, företag och universitet ska ha medverkat. Sverige hade inte möjlighet att delta vid konferensen.
Nederländerna avser att presentera en rapport från konferensen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar Nederländernas information om konferensen och inväntar en närmare presentation från Nederländerna vid rådsmötet.
EU-nämnden
Frågan om socioekonomiska faktorer och GMO har rests tidigare av den Nederländska delegationen. Bland annat vid ett möte i jordbruks- och fiskerådet i mars 2009. Just denna fråga har dock inte behandlats tidigare.
---------------------
Rådets ordförande inbjuder jordbruksministrarna till lunch tisdagen den 15 december. Temat för diskussionen kommer att vara följande: ”Djurhälsa och djurskydd – Framtida gemenskapspolitik”.
Convention on International Trade of Endangered Species of Fauna and Flora (CITES) bilaga A, B eller C.
Kommissionens meddelande ”Livsmedelspriser i Europa” KOM(2008) 821.
rådet
2009-12-07
Jordbruksdepartementet
Kommenderad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 14-16 december 2009
1. Godkännande av dagordningen
2. Godkännande av a-punktslistan
ÖVERLÄGGNINGAR OM LAGSTIFTNING
(Offentlig överläggning enligt artikel 7 i rådets arbetsordning)
Coreperpunkter
3. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
16652/09, AGRILEG 226, VETER 62, ENV 843, RECH 438, CODEC 1371
Rättslig grund
Artikel 114 i EUF-fördraget (tidigare artikel 95 i EG-fördraget). Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 (tidigare artikel 251). Beslutsfattande med kvalificerad majoritet tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används.
Bakgrund
Förslaget, som presenterades av kommissionen i november 2008, syftar till att harmonisera lagstiftningen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål och till att stärka djurskyddet.
Förslaget har diskuterats intensivt både under det tjeckiska och svenska ordförandeskapet. Det svenska ordförandeskapet har även haft täta kontakter med Europaparlamentets rapportör och en rad triloger har genomförts. Både ordförandeskapet och rapportören har arbetat med det gemensamma målet att nå en överenskommelse under hösten.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar kommissionens initiativ till att revidera det nu gällande direktivet (86/609/EG). Detta eftersom det nya direktivet dels kommer att öka djurskyddet för försöksdjuren, dels harmoniserar förutsättningarna för försöksdjursverksamhet inom unionen.
Sverige stöder det kompromissförslag som nu ligger på bordet och som kommer att innebära en betydande höjning av djurskyddsnivån inom unionen. Till exempel införs krav på en grundlig utvärdering av varje enskilt försök, och att det ska hos uppfödare och användare av försöksdjur inrättas ett särskilt djurskyddsorgan som långsiktigt ska arbeta med djurskydd på lokal nivå. Vidare införs bindande bestämmelser om hur försöksdjur ska hållas och skötas liksom vilka avlivningsmetoder som får användas. Förslaget har även förenklats så att onödig byråkrati kan undvikas. På flera områden lämnas det även till medlemsstaterna själva att bestämma på vilket sätt bestämmelserna ska genomföras.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
4.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
14482/08 AGRI 336 ENV 703 FORETS 57 CODEC 1353 DEVGEN 190 RELEX 777 JUR 441 UD 191
+ ADD 1
16783/09 AGRI 533 ENV 853 FORETS 123 CODEC 1397 DEVGEN
RELEX 1143 JUR 505 UD 261 WTO 255 PROBA 48
Rättslig grund
Artikel 192.1 i EUF-fördraget (tidigare artikel 175.1 i EG-fördraget). Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 (tidigare artikel 251). Beslutsfattande med kvalificerad majoritet tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används.
Bakgrund
EU tillämpar sedan 2003 en handlingsplan för att motverka olaglig avverkning och därtill kopplad handel, FLEGT (Forest Law Enforcement, Governance and Trade). Rådet beslutade 2005 om FLEGT-förordningen, vilken möjliggör ett system med frivilliga bilaterala partnerskapsavtal (Voluntary Partnership Agreements, VPA) mellan unionen och virkesexporterande länder. Partnerskapsavtalen syftar till att reducera olaglig avverkning av skog och stoppa importen av olagligt avverkat virke till EU.
Enligt FLEGT-handlingsplanen har även kommissionen haft i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att motverka olaglig avverkning. Ett förslag i enlighet med uppdraget offentliggjordes av kommissionen den 17 oktober 2008.
Förslaget innebär en förordning som fastställer vad som åligger verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror inom EU. Förordningen kommer ha allmän giltighet, dvs. i alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.
Syftet med förordningen är att minimera risken för att olagligt avverkat timmer eller produkter från sådant trä, släpps ut på EU:s marknad. Förslaget fokuserar på det första tillfälle när timmer och trävaror görs tillgängliga på EU:s marknad. Definitionen av vad som är att betrakta som olagligt avverkat tar sin utgångspunkt i avverkningslandets lagstiftning.
När verksamhetsutövare för första gången släpper ut timmer och trävaror på marknaden åläggs hon/han att visa tillbörlig aktsamhet genom att använda ett systembaserat förfarande. Förfarandet för tillbörlig aktsamhet bryts ned i ett antal åtgärder: information, riskbedömning och åtgärder för att minska risk för att olagligt avverkat timmer eller produkter från sådant trä kommer in på EU:s marknad.
De förslagna åtgärderna syftar till att avhålla aktörer från att släppa ut timmer eller trävaror på marknaden utan att så långt det är möjligt ha försäkrat sig om att det är lagligt avverkat. Förordningen tar således fokus på verksamhetsutövarnas agerande snarare än produkterna.
Verksamhetsutövare kan bygga upp sitt eget system/förfarande eller använda ett som tillhandahålls av marknadsaktörer så länge det uppfyller förordningens krav. Härigenom säkerställs möjligheten att befintliga nationella system ska kunna nyttjas som utgångspunkt för efterlevnaden av förordningen. Därutöver finns möjligheten för verksamhetsutövaren att på kontraktsbasis använda speciellt utsedda övervakningsorganisationers system.
I tillämpningen av förordningen ska FLEGT-licensierat timmer och trävaror anses som lagliga. Syftet är att stärka FLEGT-VPA-processen genom att inom ramen för förordningen skapa incitament för FLEGT-licensierade produkter och underlätta för verksamhetsutövare som hanterar sådant timmer och/eller sådana trävaror. Detsamma gäller produkter med CITES-klassificering.
Förslaget var föremål för en riktlinjedebatt vid Jordbruks- och fiskerådets möte den 19 januari 2009. Vid Jordbruks- och fiskerådet den 22-23 juni 2009 var förslaget till förordning uppe på dagordningen för lägesrapportering. Jordbruks- och fiskerådet 14-16 december 2009 förväntas anta en politisk överenskommelse om en gemensam ståndpunkt.
Europaparlamentet antog sin första läsning i april 2009 och inväntar nu rådets gemensamma ståndpunkt. Sammanfattningsvis verkar Europaparlamentets yttrande i riktning mot en mer betungande och vittgående lagstiftning än kommissionens ursprungliga förslag.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige har under hösten i egenskap av ordförande i EU:s ministerrådet lett förhandlingarna bland medlemsstaterna om utformningen av de skyldigheter som förordningen lägger fast. Regeringen har vinnlagt sig om att få till stånd en överenskommelse i rådet som resulterar i en effektiv, proportionerlig, rättssäker och tydlig rättsakt.
Sverige anser att arbetet mot olagliga avverkningar är mycket viktigt. Sverige anser att förslaget till förordning är en viktig signal om att olagliga avverkningar och handel med timmer och produkter från olagliga avverkningar inte accepteras.
Sverige anser att förslaget samt dess tillämpning och effekter har förtydligats och konkretiserats, i synnerhet vad gäller verksamhetsutövarnas skyldigheter. Det borgar för att syftet med förslaget kan uppnås på ett effektivt sätt. Sverige stöder det systembaserade förfarandet med fokus på tillbörlig aktsamhet. Det har identifierats som det mest effektiva sättet att motverka förekomsten av produkter med ursprung i olagliga avverkningar på EU:s marknad.
Sammantaget stöder Sverige därför den politiska överenskommelsen i rådet om gemensam ståndpunkt angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden.
EU-nämnden
Frågan har varit föremål för samråd med EU-nämnden inför Jordbruk- och fiskeråden i juli 2007, december 2007, september 2008, oktober 2008 samt januari 2009.
FRÅGOR SOM RÖR ANNAT ÄN LAGSTIFTNING
SJK-punkter
5. Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken
- Diskussion
Dokumentbeteckning
16208/09 AGRI 514 AGRISTR 47
15511/09 AGRI 489 AGRISTR 44
Rättslig grund
-
Bakgrund
Vid Jordbruks- och fiskerådets möte i april 2009 lade 13 medlemsstater gemensamt fram en skrivelse med 39 konkreta förslag på hur den gemensamma jordbrukspolitiken kan förenklas. I de slutsatser som rådet antog i maj uppmanades kommissionen att göra en heltäckande bedömning av dessa förslag i syfte att frågan åter skulle tas upp till debatt under det svenska ordförandeskapet. I rådet den 14-16 december ska kommissionen presentera ett arbetsdokument med en bedömning av de 39 förslagen samt en lägesrapport om kommissionens övriga insatser för att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sveriges förespråkar kraftfulla ansträngningar att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, med tonvikt på sådana åtgärder som kan minska företagarnas administrativa börda. Sverige önskar också stärka utbytet av erfarenheter och bästa praxis mellan medlemsländerna och kommissionen, för att på så vis bidra till en effektivare och mer enhetlig tillämpning av regelverken i hela EU. Frågan har tagits upp i olika sammanhang under det svenska ordförandeskapet, däribland vid
konferensen för utbetalande myndigheter.
EU-nämnden
Kommissionens meddelande om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken behandlades i EU-nämnden inför mötena i Jordbruks- och fiskerådet den 23 mars och den 25 maj 2009. Frågan berördes också inför rådet den 7 september 2009, då den tyska delegation lyfte fram de 39 förenklingsförslagen i en övrig punkt.
6. Framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken: politiken för landsbygdsutveckling
- Orienteringsdebatt
Dokumentbeteckning
15372/09 AGRI 482 AGRISTR 43
Rättslig grund
-
Bakgrund
Diskussionen om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2013 inleddes på det informella jordbruksministermötet i Annecy under det franska ordförandeskapet hösten 2008. De flesta medlemsstaterna uttalade då ett starkt stöd för att CAP skulle förbli ett gemensamt politikområde. Många medlemsstater gav stöd till ökade satsningar på den andra pelaren (landsbygdsutveckling) även om en stor majoritet av medlemsstaterna ansåg att detta inte kunde ske på bekostnad av första pelaren (direktstöd och marknadsstöd). Denna diskussion följdes upp på jordbruksrådet den 28 november 2008 där det franska ordförandeskapet dock misslyckades med att uppnå enighet kring slutsatser.
På det informella ministermötet under det tjeckiska ordförandeskapet återupptogs diskussionen, denna gång med fokus på direktstöden. Flera nya medlemsstater framhöll då att stödnivåerna inom direktstöden måste utjämnas mellan medlemsstaterna. Inte heller denna gång kunde någon enighet uppnås om slutsatser på det efterföljande rådsmötet i juni 2009.
Orienteringsdebatten på rådsmötet den 14-16 december ska fokusera på landsbygdsutveckling och inför debatten har ett underlag från ordförandeskapet presenterats som inkluderar två frågor. Medlemsstaterna ombedes identifiera de främsta utmaningarna som europeiskt jordbruk och landsbygd står inför samt besvara på vilket sätt landsbygdsprogrammet bör utformas för att effektivt kunna hantera dessa. Debatten ska inte utmynna i några beslut eller rådsslutsatser.
Kommissionen avser att presentera ett meddelande om CAP:s långsiktiga utformning under sensommaren/hösten 2010 och förväntas genomföra ett samråd om detta. Konkreta lagförslag väntas senast den 30 juni 2011 när kommissionen presenterar ett förslag till samlad budgetram för perioden efter 2013.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige anser att jordbrukssektorn bör avregleras, marknadsanpassas, vara efterfrågestyrd och att utgifterna för politiken ska minska kraftigt. Marknadsstöd inklusive exportbidrag ska avskaffas snarast och senast 2013. Kvarvarande produktionskopplade stöd ska frikopplas senast 2013 och alla direktstöd ska fasas ut.
Tillhandahållandet av gränsöverskridande kollektiva nyttigheter genom riktade åtgärder, oberoende av den gemensamma jordbrukspolitikens nuvarande pelarstruktur, kommer även i fortsättningen att vara ett viktigt mål för EU och medlemsstaterna. Detta motiverar gemensam finansiering. Inom ramen för en minskning av de totala utgifterna inom jordbrukspolitiken i EU och dagens pelarstruktur bör man öka den relativa fokuseringen på sådana åtgärder för landsbygdsutveckling som har äkta gränsöverskridande externa effekter. Behoven och preferenserna för de flesta kollektiva nyttigheterna skiljer sig emellertid åt i Europa. För att kunna möta dessa skiftande behov och preferenser och bli mer effektiv och ändamålsenlig måste politiken därför differentieras. De nationella regeringarna skulle således vara mest lämpade att utforma och finansiera stödsystemen för kollektiva nyttigheter, utom i de fall där klart gränsöverskridande kollektiva nyttigheter kan identifieras. Risker för snedvridning av konkurrensen bör lösas genom gemensam lagstiftning och samordning av åtgärder. När det gäller landsbygdsutveckling krävs en helhetssyn på all verksamhet inom landsbygdsekonomin för att det ska ske en ekonomisk utveckling på landsbygden. Samspelet mellan politiken för landsbygdsutveckling och sammanhållningspolitiken bör därför analyseras ytterligare för att kartlägga synergieffekter och förbättra effektiviteten.
EU-nämnden
Frågan om CAP:s framtid var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskeråden 28 november 2008 samt 22-23 juni 2009.
7. Statligt stöd för köp av jordbruksmark
-Politisk överenskommelse
a) Begäran från Lettland
Dokumentbeteckning
16025/09 AGRI 507
Rättslig grund
Art. 108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Den lettiska stödordningen presenterades på rådet den 20 november. På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Lettland har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark. Enligt gällande statsstödsregler får sådana stöd endast lämnas med högst 10 % av investeringskostnaden. Tidigare gällde mer generösa stödnivåer (40-55 %). Stödordningen är tidsbegränsad till den 31 december 2013 och avser räntesubventioner motsvarande 4 procent av den ränta som bankerna tillämpar. Lettland hade under tiden 2002 till 2005 ett motsvarande stöd och ser behov av en fortsatt stödordning. I Lettland finns stora svårigheter för jordbrukare att få lån för köp av mark. Det finns behov av omarrondering för att uppnå en rationell struktur. Av de lettiska lantbruken äger 97,6 procent mindre än 15,9 ha, vilket motsvara ca 62,4 procent av all jordbruksmark. Svårigheterna att sälja har lett till att ca 400 000 ha inte brukas. En stor del av marken är vidare arrenderad och bör kunna köpas loss. Mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella krisen är räntan från kreditgivare på marknaden för hög (över 15 procent) och kreditgivarna kräver betydande säkerheter för att bevilja lån på grund av prisförändringarna på fastighetsmarknaden. Detta har lett till en stark minskning av utlåningen och försäljningen av mark har minskat med 4 gånger det senaste året. En betydande andel mark ägs vidare fortfarande av staten och en privatiseringsprocess har påbörjats men inte slutförts ännu.
Stödordningen har diskuterats på SJK den 30 november och kommer att diskuteras där den 7 december.
Förslag till svensk ståndpunkt
Den ekonomiska krisen bör inte i sig anses som en exceptionell omständighet. För att Sverige ska kunna ta ställning till Lettlands begäran bör Lettland närmare beskriva vilka exceptionella omständigheter som åberopas, t.ex. om de strukturella problemen beror på motsvarande privatiseringsprocess som i Litauen. Liksom är fallet med den italienska ansökan kan det finnas politiska skäl att under alla omständigheter lägga ned rösten.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit uppe för samråd i EU-nämnden.
b) Begäran från Litauen
Dokumentbeteckning
16039/09 AGRI 509
Rättslig grund
Art. 108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Den litauiska stödordningen presenterades på rådet den 20 november. På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Litauen har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark. Litauen har idag ett stöd vid inköp av jordbruksmark som beviljats enligt äldre regler. Sådana stöd ska fasas ut senast den 31 december 2009. Efter det datumet gäller betydligt mer restriktiva regler för statligt stöd för köp av mark.
Stödordningen är tidsbegränsad till den 31 december 2013 och avser enbart köp av jordbruksmark från staten. Den litauiska staten äger 444 000 ha jordbruksmark som nationaliserades på 1940-talet och som man vill sälja ut till lantbrukare. Stödordningen är särskilt förmånlig för unga lantbrukare. Litauen åberopar som exceptionella omständigheter bl.a. att jordreformen fortfarande pågår i Litauen. Äganderätt till mark återbördas till personer, vars egendom nationaliserades 1940. Processen är komplex och tar tid beroende på att marken har arrenderats ut och man vill tillmötesgå både arrendatorers och tidigare markägares intressen. 20 100 personer har ansökt om att få köpa mark på förmånliga villkor men Litauen kommer inte att hinna att behandla dessa ansökningar före 1 januari 2010. Arronderingen i Litauen är vidare ogynnsam, 52,5 procent av alla gårdar har en areal om mindre än 5 ha. Litauen har också problem med otillräckliga inkomster för jordbrukare och problem att få krediter. Litauen anser att stödet är särskilt viktigt för att förmå unga lantbrukare att investera.
Stödordningen har diskuterats på SJK den 30 november och kommer att diskuteras där den 7 december.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige har tidigare lagt ned sin röst när det gällt statsstöd som varit mer tveksamma ifråga om kriteriet exceptionella omständigheter. Med hänsyn till att Litauen haft tid på sig att anpassa sig till det nya regelverket är det tveksamt om det är fråga om exceptionella omständigheter. Stödordningen är dock tidsbegränsad och kopplad till en landreform för att återbörda mark som nationaliserats till privat ägo samt av det ogynnsamma läget för litauiskt lantbruk. Sverige bör därför ha samma inställning som till den polska begäran, nämligen att lägga ned rösten.
EU-nämnden
Frågan var uppe för samråd i EU-nämnden inför novemberrådet.
c) Begäran från Italien
Dokumentbeteckning
16618/09 AGRI 527
Rättslig grund
Art.
108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. Den italienska stödordningen presenterades på rådet den 20 november. På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Italien har begärt att rådet godkänner ett statligt stöd vid köp av jordbruksmark. Italien har idag ett stöd vid inköp av jordbruksmark som beviljats enligt äldre regler. Sådana stöd ska fasas ut senast den 31 december 2009. Efter det datumet gäller betydligt mer restriktiva regler för statligt stöd för köp av mark.
Stödordningen är tidsbegränsad till den 31 december 2013 och ges i form av ett mjukt lån eller i form av leasing med en återköpsklausul. Unga brukare beräknas utgöra 50-60 % av stödmottagarna. Italien åberopar till stöd för sin ansökan att fastighetsstrukturen är fragmenterad. Skillnaden mellan små och stora gårdar och mellan olika delar av i Italien är stora. Andelen unga lantbrukare har sjunkit. Inkomsterna har minskat och kostnaderna ökat. Den finansiella krisen har också lett till ökade räntekostnader och svårigheter att få krediter. Priset på mark har också stigit. Italien anser att krisen är exceptionell då jordbrukare har extrema svårigheter att köpa jordbruksmark.
Förslag till svensk ståndpunkt
De omständigheter som Italien åberopar hänför sig, till skillnad från Polens, Litauens och Ungerns begäran, inte till någon privatiseringsprocess av nationaliserad mark. Den ekonomiska krisen bör inte heller i sig anses som en exceptionell omständighet. Några andra omständigheter som kan anses som exceptionella har inte åberopats av Italien. Från juridisk utgångspunkt bör Sverige därför klargöra att man är negativ till stödordningen. Av politiska skäl, och i synnerhet då Sverige är ordförande, finns det anledning att lägga ner rösten.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit uppe för samråd i EU-nämnden.
d) Begäran från Ungern
Dokumentbeteckning
16662/09 AGRI 529
Rättslig grund
Art. 108.2 tredje stycket i EUF-fördraget (tidigare Art. 88.2 tredje stycket EG-fördraget). Beslut fattas av rådet med enhällighet.
Bakgrund
Rådet kan enhälligt besluta att godkänna statliga stöd om ett sådant beslut är motiverat på grund av exceptionella omständigheter. I övriga fall prövar kommissionen om statliga stöd är förenliga med fördraget. De ungerska stödordningarna presenterades på rådet den 20 november.
På samma rådsmöte godkändes en motsvarande stödordning för Polen.
Ungern har begärt att rådet godkänner två statliga stödordningar som avser köp av jordbruksmark. Dessa stödordningar har godkänts av kommissionen enligt äldre regler. Sådana stöd ska fasas ut senast den 31 december 2009. Efter det datumet gäller betydligt mer restriktiva regler för statligt stöd för köp av mark.
Stödordningarna är tidsbegränsade till den 31 december 2013. Den ena stödordningen avser stöd genom räntesubventioner vid lån till enskilda jordbrukare för att främja etableringen av företag med en konkurrenskraftig jordbruksproduktion. Den andra avser förvärv av jordbruksmark i arronderingssyfte. Stöd lämnas med 20 % av köpesumman till jordbrukare som redan har minst 1 ha för köp av intilliggande mark. Ungern åberopar som exceptionella omständigheter att man har splittrade ägandeförhållanden på grund av den privatisering som pågått sedan början av 1990-talet. Privatiseringen har i många fall inneburit att de som återfått land fick detta uppdelat i flera markområden eller att de tvingades till samägande med ett stort antal andra. Flertalet markägare arrenderar ut den mark de förvärvade. 86 procent av de privata gårdarna innehar vidare mindre än 5 ha. De nuvarande förhållandena gör det extremt svårt att skapa förhållanden för konkurrenskraftig jordbruksproduktion. Dessutom har den finansiella och ekonomiska krisen gjort det betydligt svårare och dyrare att låna pengar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Den ungerska framställan påminner om Polens tidigare framställning och framstår också som mer välmotiverad än många av de framställningar om rådets godkännande som gjorts under senare år. Behovet av stöd är kopplat till privatiseringsprocessen. Med hänsyn till att Ungern haft tid på sig att anpassa sig till statsstödsbestämmelserna är det dock tveksamt om kriteriet exceptionella omständigheter är uppfyllt. Den ekonomiska krisen i sig kan inte heller anses som en exceptionell omständighet. Med hänsyn till den historiska förklaringen till de strukturella problemen bör Sverige, liksom var fallet vid den polska begäran, lägga ner rösten.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit uppe för samråd i EU-nämnden.
8. Kvartalsrapport från kommissionen om mejerimarknaden
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
16813/09 AGRIORG 122
Rättslig grund
-
Bakgrund
Situationen på mejerimarknaden har under det senaste året (2009) varit en återkommande fråga för Jordbruks- och fiskerådet. Efter mycket höga prisnoteringar under 2007 och början av 2008 föll priset för mejerivaror kraftigt. Ett stort antal medlemsstater har bland annat krävt kraftfulla åtgärder för att stabilisera marknaden och därigenom trygga mjölkproducenternas försörjning.
För att förbättra informationen om marknadsläget beslutade kommissionen att kvartalsvis ta fram en rapport om den senaste marknadsutvecklingen. Det är denna rapport som nu kommer att presenteras vid mötet i Jordbruks- och fiskerådet i december.
Sedan juli 2009 har rådet beslutat om ett antal åtgärder för mjölksektorn. Interventionsperioden för smör och skummjölkspulver har förlängts och ett frivilligt system för kvotåterköp har införts. Därtill har rådet (Ekofin) för 2010-års budget anslagit ytterligare 300 miljoner euro som en engångsåtgärd för mjölksektorn. Sedan oktober 2009 har det europeiska priset och världsmarknadspriset för mjölkprodukter ökat kontinuerligt. Kommissionens rapport finns ännu inte tillgänglig men förväntningarna är att den förstärkta marknadssituationen kommer att återspeglas i denna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar kommissionens rapport.
EU-nämnden
Kommissionens kvartalsrapport för december har tidigare inte varit föremål för samråd i EU-nämnden. Situationen på mjölkmarknaden avhandlades senast i EU-nämnden inför beslut vid jordbruks- och fiskerådet den 19 november om vissa ändringar i förordningen om den samlade marknadsordningen.
9. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
15330/09 POLGEN 175 COMPET 454 AGRI 480 ALIM 5 AGRISTR 42 AGRIORG 111
Rättslig grund
-
Bakgrund
Kommissionen har följt utvecklingen av livsmedelspriserna som ett led i den marknadsövervakning som utfördes inom ramen för översynen av den inre marknaden i november 2007 i syfte att skapa strategiska verktyg för att identifiera orsakerna till att systemet inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen offentliggjorde i december 2008 på Euorpeiska rådets begäran en delrapport om ”Livsmedelspriser i Europa” och utarbetade en vägledning som fastställer huvudinrikningen för de politiska initiativen. I meddelandet ”En bättre fungernade livsmedelsförsörjningskedja i Europa” föreslår Kommissionen, i form av en vägledning, konkreta politiska initiativ för hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Senast i november 2010 kommer kommissionen att lägga fram en rapport om uppföljningen av de föreslagna åtgärderna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar förslag och åtgärder som syftar till att förbättra den europeiska livsmedelskedjan så att den blir effektivare och mer konkurrenskraftig, till nytta för konsumenterna i form av t.ex. skäliga livsmedelspriser samt att mervärdet distribueras på ett rimligt sätt mellan de aktörer som är verksamma i livsmedelskedjan.
EU-nämnden
Situationen i livsmedelssektorn var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks och fiskerådet den 19 januari 2009 i samband med diskussion kring kommissionens meddelande om Livsmedelspriser i Europa(COM(2008)821/4). Meddelandet om En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
Coreperpunkter
10. Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Olika möjligheter till djurskyddsmärkning och inrättandet av ett europeiskt nätverk för referenscentrum för djurskydd och djurs välbefinnande
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
-15307/09 AGRILEG 202
Rättslig grund
-
Bakgrund
Under det tyska ordförandeskapet (våren 2007) togs fram rådsslutsatser där KOM ombads ta fram en rapport som skulle möjliggöra en djupgående diskussion i frågan om djurskyddsmärkning. Frågan om ett EU-centrum för djurskydd har belysts i bl.a. gemenskapens handlingsplan för djurskydd men aldrig diskuterats i rådet. Ett konsortium har på KOM:s uppdrag analyserat frågan om djurskyddsmärkning samt ett EU-centrum. Baserat på deras analys har KOM tagit fram en kort rapport som bl.a. beskriver varför KOM anser att det behövs mer konsumentupplysning på djurskyddsområdet och varför de anser att ett EU-centrum för djurskydd har en funktion att fylla. KOM framhåller att deras rapport, tillsammans med konsortiets analys, syftar till att främja en politisk diskussion inom rådet och övriga institutioner. Resultatet från debatten kommer att användas som underlag för KOM i kommande arbete med att utvärdera gemenskapens djurskyddspolitik.
Förslag till svensk ståndpunkt
SE är positiv till att rådet och parlamentet fått ett underlag som möjliggör en mer djupgående diskussion av dessa frågor. När det gäller sakfrågan anser SE att en eventuell djurskyddsmärkning ska vara frivillig. SE är positiv till att det inrättas ett EU-centrum för djurskydd skulle gärna se att ett sådant förläggs till Sverige.
EU-nämnden
Frågan om djurskyddsmärkning har varit föremål för samråd i EU-nämnden den 4 maj 2007. Frågan om ett EU-centrum för djurskydd har inte tidigare diskuterats i EU-nämnden.
11.
Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2010 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs
- Politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
14738/09 PECHE 287
Rättslig grund
Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002, särskilt artikel 20, och rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996, särskilt artikel 2. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Varje år förhandlas TAC och kvoter för bestånden i Västerhavet, där Sverige har fiskemöjligheter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. TAC och kvotförordningen för Västerhavet antas i regel vid rådsmötet i december. Den gemensamma fiskeripolitikens centrala inslag är begränsningar av fångst och fiskeansträngning. Dessa fastställs årligen.
Eftersom många kvoter delas med länder som inte är medlemmar i gemenskapen föregås EU:s beslut av ett omfattande förhandlingsarbete med berörda tredjeländer. De flesta av de för Sverige viktiga fiskena delas med Norge och för dessa pågår förnärvarande förhandlingar mellan EG och Norge. Resultaten från dessa förhandlingar kommer att föras in i kommissionens förslag till förordning som ska antas vid rådsmötet i december.
Enligt Lissabonfördraget gäller ordinarie lagstiftningsförfarande för beslut inom den gemensamma fiskeripolitiken med undantag för kvoterna och de bestämmelser som är direkt kopplade till kvoterna. De
regler som berörs av det ordinarie lagstiftningsförfarandet och som tidigare år ingick i TAC och kvot förordningen gäller fiskets bedrivande, som t.ex. bestämmelser om redskap och kontroll. För att inte hamna i tidsnöd lyftes dessa regler ut från TAC och kvotförordningen för 2010 och beslut om dessa fattades redan vid novemberrådet Kommissionens liggande förslag innehåller således kvoter för 2010 men även bestämmelser relaterade till långsiktiga förvaltningsplaner som reglerar kvotsättningen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sveriges övergripande målsättning är att tillse att den gemensamma fiskeripolitikens målsättning och principer om försiktighetsansatsens tillämpning baseras på vetenskapliga råd och efterlevnad av ekosystemansatsen. Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. För att nå detta är det viktigt att beakta den vetenskapliga rådgivningen, samt följa existerande förvaltnings- och återhämtningsplaner.
Kommissionens förslag innebär att de flesta kvoter reduceras i linje med den vetenskapliga rådgivningen. Det är en ansvarsfull inriktning som regeringen stödjer.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
Dock var frågan om fastställande för 2009-års TAC och kvotförordning föremål för samråd med EU-nämnden den 12 december 2008.
12. Övriga frågor
a) Förhandlingar med Ryssland på det veterinärmedicinska och fytosanitära området
-Information från kommissionen
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Kommissionen kommer informera medlemsstaterna om läget i de olika förhandlingar och samtal om veterinära och fytosanitära (SPS) frågor som pågår mellan EU och Ryska federationen. Diskussioner pågår löpande mellan Ryssland och kommissionen, understödda av medlemsstaterna, om bland annat utformning av exportintyg för djur och djurprodukter, gränsvärden för rester av bekämpningsmedel och veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel, standarder för mejerivaror, m.m.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige anser att dialogen med Ryska federationen inom SPS-området bör upprätthållas och menar att alla framsteg som kan göras i förhandlingarna är av betydelse för EU:s export till Ryssland. Vidare menar Sverige att EU-länderna ska agera samlat och på gemenskapsnivån i diskussionerna med Ryssland.
EU-nämnden
Inför jordbruks- och fiskerådet den 23 mars 2009 informerades EU-nämnden om export av växtprodukter till Ryska federationen.
b) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelsinformation till konsument
- Information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artikel 114 i EUF-fördraget (tidigare artikel 95 i EG-fördraget). Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 (tidigare artikel 251). Beslutsfattande med kvalificerad majoritet tillämpas generellt i rådet där det ordinarie lagstiftningsförfarandet används.
Bakgrund
Syftet med förslaget är att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. Förslaget konsoliderar och uppdaterar två områden inom lagstiftningen om livsmedelsmärkning: allmänna märkningsregler och regler för näringsvärdesdeklaration. Bägge områden regleras enligt förslaget i en enda förordning.
De största nyheterna i förslaget är att kommissionen föreslår att man ska besluta om en minsta textstorlek för märkningen, att näringsvärdesdeklarationen föreslås bli obligatorisk samt att man vill styra upp floran av frivilliga märkningar särskilt när det gäller näringsvärdesdeklarationen.
Förslaget presenterades i början av 2008. Europaparlamentet räknar med att avsluta sin första läsning i maj eller juni 2010. Rådets gemensamma ståndpunkt kan antas först efter det. Parlamentet och rådet siktar på en överenskommelse i andra läsningen, sannolikt under det belgiska eller ungerska ordförandeskapet.
Ordförandeskapet kommer att presentera en lägesrapport vid rådet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets lägesrapport.
EU-nämnden
Tjeckien presenterade vid junirådet 2009 en lägesrapport som en övrig punkt och frågan nämndes kort i EU-nämnden inför detta råd.
c) Avskaffande av produktionsavgiften för sockerproducenter genom upphävande av artikel 51 i förordning (EU) nr 1234/2007
- Begäran av den polska delegationen
Dokumentbeteckning
16995/09 AGRI 544 AGRIORG 123 AGRIFIN 111
Rättslig grund
-
Bakgrund
Polen önskar avskaffa dagens produktionsavgifter för socker. Som enda bransch bidrar sockerbranschen till EU:s budget genom att industrin och sockerbetsodlarna betalar en avgift för att producera socker. Tidigare fastställdes nivån på produktionsavgiften utifrån kostnaderna för exportbidrag för socker. Genom sockerreformen bröts den kopplingen och istället tas en fast avgift ut som inte har någon koppling till utgifter för marknadsåtgärder i sockersektorn. Sockerreformen innebär även att det inte längre finns något behov av exportbidrag. Eftersom självfinansieringsprincipen inte längre kan hävdas anser Polen att uttaget av avgifter inte kan försvaras. De anser att sockersektorn inte ska behöva bidra till att finansiera andra sektorer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kommer att lyssna till Polens framställan och till eventuella reaktioner från andra medlemsstater.
EU-nämnden
Frågan har inte varit föremål för EU-nämnden tidigare.
d) 26e konferensen för EU: s utbetalande organ – Allmänna slutsatser (Visby den 5-7 oktober 2009)
- Information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
15520/09 AGRI 490 AGRISTR 45
Rättslig grund
-
Bakgrund
En gång per halvår hålls en konferens för generaldirektörerna för EU:s utbetalande myndigheter arrangerad av aktuellt ordförandeskap. Den 5-7 oktober hölls konferensen i Visby arrangerad av Jordbruksverket. Från Sverige deltog förutom Jordbruksverket även Jordbruksdepartementet.
Konferensen fokuserade på tre teman; implementering av tvärvillkor, kvalitetsarbete i det elektroniska identifieringssystemet för jordbruksmark och administrativa konsekvenser av Hälsokontrollen. Syftet med konferensen var att finna möjligheter till förenkling av jordbruksadministrationen.
Vid rådsmötet i december avser ordförandeskapet redogöra för slutsatserna från konferensen. Det kan konstateras att såväl kommissionen som medlemsstaterna anser att förenklingsarbetet är viktigt. En stor del av diskussionen kretsade kring de 39 förenklingsförslag som gemensamt sänts in av flera medlemsstater. Förutom förenklingar uttrycktes behov av ökad transparens och ökat stöd från kommissionen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige anser att utbytet mellan de utbetalande myndigheterna i denna konferens var mycket värdefullt. Det var även positivt att samtliga medlemsstater närvarade.
EU-nämnden
Slutsatserna av den förra konferensen för de utbetalande myndigheterna var föremål för samråd med EU-nämnden inför rådet den 22-23 juni 2009.
e) Internationell konferens om genetiskt modifierade organismer (GMO) inom EU:s jordbruks- och livsmedelsproduktion (Haag den 25-26 november 2009)
- information från den nederländska delegationen
Dokumentbeteckning
17129/09 AGRI 550 DENLEG 125
Rättslig grund
-
Bakgrund
Nederländerna har anmält en övrig fråga om GMO till jordbruks- och fiskerådets möte i december.
Den 25-26 november anordnade Nederländerna en konferens om GMO i det europeiska jordbruket och livsmedelsproduktionen. Konferensen behandlade bland annat socioekonomiska och miljömässiga erfarenheter och perspektiv på odling och användning av genetiskt modifierade organismer i jordbruks- och livsmedelssektorn i EU och tredjeland. Företrädare för medlemsstaterna, intresseorganisationer, företag och universitet ska ha medverkat. Sverige hade inte möjlighet att delta vid konferensen.
Nederländerna avser att presentera en rapport från konferensen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar Nederländernas information om konferensen och inväntar en närmare presentation från Nederländerna vid rådsmötet.
EU-nämnden
Frågan om socioekonomiska faktorer och GMO har rests tidigare av den Nederländska delegationen. Bland annat vid ett möte i jordbruks- och fiskerådet i mars 2009. Just denna fråga har dock inte behandlats tidigare.
---------------------
Rådets ordförande inbjuder jordbruksministrarna till lunch tisdagen den 15 december. Temat för diskussionen kommer att vara följande: ”Djurhälsa och djurskydd – Framtida gemenskapspolitik”.
Convention on International Trade of Endangered Species of Fauna and Flora (CITES) bilaga A, B eller C.
Kommissionens meddelande ”Livsmedelspriser i Europa” KOM(2008) 821.