JoF, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:234FF2
Slutlig
Kommenterad dagordning
2009-07-03
Jordbruksdepartementet
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Kopia: SB EU-kansliet
Riksdagens Kammarkansli
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13 juli 2009
1. Godkännande av dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
3. Ordförandeskapets arbetsprogram
- föredragning (offentlig debatt)
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Det svenska ordförandeskapet har tre prioriteringar inom jordbruks- och fiskeområdet; ett långsiktigt hållbart fiske, mat och klimat – de globala utmaningarna, samt sund djurhållning och friska djur.
Inom området fiske är den övergripande målsättningen ett långsiktigt hållbart nyttjande av fisken både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Några viktiga frågor att behandla under hösten kommer att vara fiskekvoter för nästkommande år, regelverk för fiskerikontrollen samt diskussioner om översynen av den framtida fiskeripolitiken.
Den andra prioriteringen handlar om ett antal globala utmaningar på jordbruksområdet; jordbrukets anpassning till klimatförändringarna samt hur man kan trygga den framtida globala livsmedelsförsörjningen. Det förstnämnda området kommer bland annat att vara temat på det informella jordbruksministermötet i mitten av september i Växjö. Den sista frågan kommer att drivas genom arbetet i FN:s livsmedelsorgan, FAO.
Den tredje prioriteringen fokuserar på relationen mellan sund djurhållning, friska djur och ett gott djurskydd, och hur dessa påverkar varandra. Under hösten är flera förslag inom detta område aktuella, bland annat bestämmelser för djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål.
Förslag till svensk ståndpunkt
Det svenska ordförandeskapets målsättning är att driva arbetet framåt i rådet inom jordbruks- och fiskeområdet på ett effektivt och transparent sätt.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
4. Förslag till rådets beslut om att inte införa difenylamin i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne.
5. Förslag till rådets beslut om att inte ta upp triazoxid i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne.
6. Förslag till rådets beslut om att inte införa bifentrin i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne.
7. Förslag till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa tetrakonazol som aktiv substans i Bilaga I till direktiv 91/414/EEG.
- Politisk överenskommelse/antagande
Dokumentbeteckning
10255/09 AGRILEG 74, 10257/09 AGRILEG 74, 10260/09 AGRILEG 74, 412/09 AGRILEG 74
Rättslig grund
Art. 6 §1 för punkt 7 och Art.
8 §2 för punkt 4-6 i Rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, särskilt artikel 8.2 fjärde stycket. Beslut fattas genom kommittéförfarande (föreskrivande kommitté). Kommissionens förslag om de fyra ämnen har inte uppnådd kvalificerad majoritet i sektionen för växtskyddsmedel till den Ständiga Kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). När kommissionen har överlämnat sitt förslag till rådet kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Punkterna kan komma att antas som A-punkter på rådet.
Bakgrund
Kommissionens förslag om dessa fyra ämnen har inte uppnått kvalificerad majoritet i sektionen för växtskyddsmedel till den Ständiga Kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Kommissionen kan därför lägga fram sina förslag till rådet. Rådet kan i enighet besluta att ändra förslaget eller, om kommissionen samtycker, göra ändringar med kvalificerad majoritet. Det tjeckiska ordförandeskapet försökte utan framgång lämna förslag till kompromiss. Ett upptag i bilaga 1 till direktiv 91/414/EEG innebär att ämnet kan ingå i växtskyddsprodukter. Ett icke-upptag betyder att ämnet förbjuds. Förslaget kommer nu upp på rådets bord. Tidsgränsen löper ut den 25 augusti.
Förslag till svensk ståndpunkt
Pkt 4. Diphenylamine: Kommissionen har föreslagit att ämnet ska vara förbjudet (ej med i bilaga 1).
Sverige är för att ämnet förbjuds, det vill säga inte tas upp i bilaga 1.
Visar det sig finnas en kvalificerad majoritet emot kommissionens förslag ska ordförandeskapet lägga fram förslag till rådsbeslut med denna utgångspunkt och Sverige visa flexibilitet.
Pkt 5. Triaxozid. Kommissionen har föreslagit att ämnet ska vara förbjudet (ej med i bilaga 1).
Sverige är för att ämnet förbjuds, det vill säga inte tas upp i bilaga 1.
Visar det sig finnas en kvalificerad majoritet emot kommissionens förslag ska ordförandeskapet lägga fram förslag till rådsbeslut med denna utgångspunkt och Sverige visa flexibilitet.
Pkt 6. Bifenthrin: Kommissionen har föreslagit att ämnet ska vara förbjudet (ej med i bilaga 1).
Sverige är för att ämnet förbjuds, det vill säga inte tas upp i bilaga 1.
Visar det sig finnas en kvalificerad majoritet emot kommissionens förslag ska ordförandeskapet lägga fram förslag till rådsbeslut med denna utgångspunkt och Sverige visa flexibilitet.
Pkt 7. Tetrakonazole:
Kommissionen har föreslagit att substansen ska vara tillåten (inkluderas i bilaga 1).
Ordförandeskapet lägger fram ett förslag som i enlighet med kommissionens förslag innebär ett upptag i bilaga 1, men med en administrativ ändring. Ordförandeskapsförslaget innebär inga ändringar i de restriktioner av användandet som kommissionen har föreslagit. Sverige bör visa flexibilitet för kompromissförslaget.
EU-nämnden
Frågorna var föremål för samråd i EU-nämnden den 18 juni men behandlades inte på rådsmötet.
8. Rådets förordning om undantag från förordning (EG) nr 1234/2007 (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) vad gäller 2009 och 2010 års interventionsperioder för smör och skummjölkspulver
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artikel 36 och 37 i Fördraget. Beslut i rådet med kvalificerad majoritet efter att yttrande från Parlamentet inhämtats.
Bakgrund
Situationen på mjölkmarknaden har under det senaste året (2009) varit en återkommande övrig punkt på jordbruks- och fiskerådet och har då tillkommit på begäran av ett antal medlemsstater. Orsaken till detta är de kraftigt fallande världsmarknadspriserna på mjölk som skett sedan toppnoteringen under mitten av år 2008.
De medlemsstater som fört upp punkten på agendan har efterfrågat kraftfullare agerande från kommissionen för att stabilisera den interna mjölkmarknaden. Det har bland annat efterfrågats högre exportbidrag, större interventionskvantiteter, aktivering och utvidgning av olika marknadsstöd samt avvaktan med avvecklingen av mjölkkvoterna.
Vid Europeiska rådets möte den 18-19 juni 2009 diskuterades den situation som råder på mejerimarknaden. Rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en djupgående marknadsanalys inom de kommande två månaderna, inbegripet möjliga alternativ för stabilisering av mejerimarknaden, samtidigt som resultatet av hälsokontrollen respekteras. Denna analys ska rapporteras den 22 juli.
Vid jordbruks- och fiskerådet i maj meddelade kommissionen att de avser att komma med lagförslag om att förlänga interventionsperioden (den period då offentliga stöduppköp tillämpas) för smör och skummjölkspulver. Den ordinarie interventionsperioden löper varje år från den 1 mars till den 31 augusti. Då marknaden är i obalans bedömer kommissionen att det finns behov av att förlänga interventionsperioden efter den 31 augusti under år 2009 och eventuellt även 2010. Regeringen har ännu inte givits insyn i förslagets detaljer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Kommissionens förslag om att förlänga interventionsperioden under 2009 (och eventuellt 2010) bör kunna accepteras då det inte innebär några grundläggande politiska omprövningar eller kan väntas leda till allvarliga störningar på handeln med tredje land. Närmare ställningstagande kan dock först göras efter att Regeringen givits kännedom om förslagets detaljer.
EU-nämnden
Frågan om förlängd interventionsperiod har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
9. Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén ”Mot en enhetlig strategi för EU:s jordbruksforskningsagenda” (Towards a coherent strategy for a European Agricultural Research Agenda)
- Föredragning av kommissionen (DG Research)
Dokumentbeteckning
17489/08
Rättslig grund
-
Bakgrund
Inom EU finns en vision om en ”ERA” dvs. European Research Agenda för att skapa en gemensam forskningsagenda inom EU. Avsikten är att stärka EU:s forskningsprofil och konkurrenskraft. Det forskningssamarbete som kommit längst är utan tvekan inom jordbrukssektorn. Det initierades av Nederländerna under deras ordförandeskap 2004 i Jordbruksrådet (även om forskningsfrågorna hanteras generellt i konkurrenskraftrådet). Samarbetet sker främst inom Standing Committé for Agricultural Research (SCAR) som är en högnivågrupp med representanter från EU-27, ansökarländer och EES. KOM publicerade den 15 december 2008 ett meddelande om en ”European agricultural reserach agenda”. Det tjeckiska ordförandeskapet har inte tagit upp meddelandet till behandling. Meddelandet poängterar behovet av en förbättrad samordning av såväl nationella forskningsagendor, som infrastrukturer för att vinna effektivitet och ökad konkurrenskraft inom jordbruksforskningen. Meddelandet tar fasta på de areella näringarnas nyckelroll dels i ett klimatsammanhang, dels beträffande livsmedelstillgången. Kommissionen anger i princip att jordbruksforskning är ytterst prioriterat.
Förslag till svensk ståndpunkt
En utvecklad jordbruksforskning krävs för att kunna svara upp mot det spektrum av framtida problem som måste lösas, i synnerhet kopplat till klimatförändringen, livsmedelstillgången och energifrågan. Jordbruksforskningen har också nära relationer till jordbrukets utformning och policy. Meddelandet stämmer väl överens med den svenska synen på forskningsbehoven inom de areella näringarna.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
10. Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åföljer vitboken Anpassning till klimatförändring: En europeiska handlingsram: Annpassning till klimatförändring: utmaningen för EU:s jordbruk och landsbygd.
- Föredragning av kommissionen och diskussion
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Kommissionens vitbok Anpassning till klimatförändring är en vidareutveckling av diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och har som syfte att se till att EU och medlemsstaterna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar, med beaktande av att de flesta anpassningsåtgärder måste vidtas på nationell, regional eller lokal nivå.
Arbetsdokumentet är en del av vitboken och behandlar anpassning av EU:s jordbruk och landsbygd till ett förändrat klimat.
Dokumentet beskriver kortfattat de viktigaste effekterna som väntas uppstå för EU:s jordbruk och behovet av att vidta åtgärder som är möjliga för att anpassa jordbruket och landsbygden till klimatförändringen. Ökat samarbete mellan medlemsländer och utbyte av erfarenheter, ökad forskning om klimat och jordbruk lyfts särskilt fram i dokumentet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar arbetsdokumentet och anser att det ger en bra första beskrivning av de problem och möjligheter som uppstår för det Europeiska jordbruket och landsbygden vid klimatförändringen. Sverige är särskilt positivt till ökat samarbete mellan medlemsländerna och på att ökade forskningsinsatser avseende åtgärder för att mildra effekterna särskilt betonas. Att finna möjligheter till synergieffekter bl.a. med vad som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser inom EU:s jordbruk är något som Sverige anser bör utvecklas.
EU-nämnden
Vitboken om anpassning till klimatförändring har varit föremål för samråd i EU-nämnden den 18 juni (inför Miljöministermötet den 25 juni). Arbetsdokumentet om anpassning till klimatförändring: utmaningen för EU:s jordbruk och landsbygd behandlades inte vid detta tillfälle.
11. Övriga frågor
Inga övriga frågor.
Kommenterad dagordning
2009-07-03
Jordbruksdepartementet
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Kopia: SB EU-kansliet
Riksdagens Kammarkansli
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13 juli 2009
1. Godkännande av dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
3. Ordförandeskapets arbetsprogram
- föredragning (offentlig debatt)
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Det svenska ordförandeskapet har tre prioriteringar inom jordbruks- och fiskeområdet; ett långsiktigt hållbart fiske, mat och klimat – de globala utmaningarna, samt sund djurhållning och friska djur.
Inom området fiske är den övergripande målsättningen ett långsiktigt hållbart nyttjande av fisken både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Några viktiga frågor att behandla under hösten kommer att vara fiskekvoter för nästkommande år, regelverk för fiskerikontrollen samt diskussioner om översynen av den framtida fiskeripolitiken.
Den andra prioriteringen handlar om ett antal globala utmaningar på jordbruksområdet; jordbrukets anpassning till klimatförändringarna samt hur man kan trygga den framtida globala livsmedelsförsörjningen. Det förstnämnda området kommer bland annat att vara temat på det informella jordbruksministermötet i mitten av september i Växjö. Den sista frågan kommer att drivas genom arbetet i FN:s livsmedelsorgan, FAO.
Den tredje prioriteringen fokuserar på relationen mellan sund djurhållning, friska djur och ett gott djurskydd, och hur dessa påverkar varandra. Under hösten är flera förslag inom detta område aktuella, bland annat bestämmelser för djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål.
Förslag till svensk ståndpunkt
Det svenska ordförandeskapets målsättning är att driva arbetet framåt i rådet inom jordbruks- och fiskeområdet på ett effektivt och transparent sätt.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
4. Förslag till rådets beslut om att inte införa difenylamin i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne.
5. Förslag till rådets beslut om att inte ta upp triazoxid i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne.
6. Förslag till rådets beslut om att inte införa bifentrin i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG och om återkallande av godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller detta ämne.
7. Förslag till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa tetrakonazol som aktiv substans i Bilaga I till direktiv 91/414/EEG.
- Politisk överenskommelse/antagande
Dokumentbeteckning
10255/09 AGRILEG 74, 10257/09 AGRILEG 74, 10260/09 AGRILEG 74, 412/09 AGRILEG 74
Rättslig grund
Art. 6 §1 för punkt 7 och Art.
8 §2 för punkt 4-6 i Rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, särskilt artikel 8.2 fjärde stycket. Beslut fattas genom kommittéförfarande (föreskrivande kommitté). Kommissionens förslag om de fyra ämnen har inte uppnådd kvalificerad majoritet i sektionen för växtskyddsmedel till den Ständiga Kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). När kommissionen har överlämnat sitt förslag till rådet kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet. Detta ska ske inom tre månader annars får kommissionen själv anta sitt förslag. Om rådet motsätter sig förslaget ska kommissionen ompröva sitt förslag. Kommissionen får förelägga rådet ett ändrat förslag, åter lägga fram sitt förslag eller lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Punkterna kan komma att antas som A-punkter på rådet.
Bakgrund
Kommissionens förslag om dessa fyra ämnen har inte uppnått kvalificerad majoritet i sektionen för växtskyddsmedel till den Ständiga Kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD). Kommissionen kan därför lägga fram sina förslag till rådet. Rådet kan i enighet besluta att ändra förslaget eller, om kommissionen samtycker, göra ändringar med kvalificerad majoritet. Det tjeckiska ordförandeskapet försökte utan framgång lämna förslag till kompromiss. Ett upptag i bilaga 1 till direktiv 91/414/EEG innebär att ämnet kan ingå i växtskyddsprodukter. Ett icke-upptag betyder att ämnet förbjuds. Förslaget kommer nu upp på rådets bord. Tidsgränsen löper ut den 25 augusti.
Förslag till svensk ståndpunkt
Pkt 4. Diphenylamine: Kommissionen har föreslagit att ämnet ska vara förbjudet (ej med i bilaga 1).
Sverige är för att ämnet förbjuds, det vill säga inte tas upp i bilaga 1.
Visar det sig finnas en kvalificerad majoritet emot kommissionens förslag ska ordförandeskapet lägga fram förslag till rådsbeslut med denna utgångspunkt och Sverige visa flexibilitet.
Pkt 5. Triaxozid. Kommissionen har föreslagit att ämnet ska vara förbjudet (ej med i bilaga 1).
Sverige är för att ämnet förbjuds, det vill säga inte tas upp i bilaga 1.
Visar det sig finnas en kvalificerad majoritet emot kommissionens förslag ska ordförandeskapet lägga fram förslag till rådsbeslut med denna utgångspunkt och Sverige visa flexibilitet.
Pkt 6. Bifenthrin: Kommissionen har föreslagit att ämnet ska vara förbjudet (ej med i bilaga 1).
Sverige är för att ämnet förbjuds, det vill säga inte tas upp i bilaga 1.
Visar det sig finnas en kvalificerad majoritet emot kommissionens förslag ska ordförandeskapet lägga fram förslag till rådsbeslut med denna utgångspunkt och Sverige visa flexibilitet.
Pkt 7. Tetrakonazole:
Kommissionen har föreslagit att substansen ska vara tillåten (inkluderas i bilaga 1).
Ordförandeskapet lägger fram ett förslag som i enlighet med kommissionens förslag innebär ett upptag i bilaga 1, men med en administrativ ändring. Ordförandeskapsförslaget innebär inga ändringar i de restriktioner av användandet som kommissionen har föreslagit. Sverige bör visa flexibilitet för kompromissförslaget.
EU-nämnden
Frågorna var föremål för samråd i EU-nämnden den 18 juni men behandlades inte på rådsmötet.
8. Rådets förordning om undantag från förordning (EG) nr 1234/2007 (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) vad gäller 2009 och 2010 års interventionsperioder för smör och skummjölkspulver
- Föredragning av kommissionen
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artikel 36 och 37 i Fördraget. Beslut i rådet med kvalificerad majoritet efter att yttrande från Parlamentet inhämtats.
Bakgrund
Situationen på mjölkmarknaden har under det senaste året (2009) varit en återkommande övrig punkt på jordbruks- och fiskerådet och har då tillkommit på begäran av ett antal medlemsstater. Orsaken till detta är de kraftigt fallande världsmarknadspriserna på mjölk som skett sedan toppnoteringen under mitten av år 2008.
De medlemsstater som fört upp punkten på agendan har efterfrågat kraftfullare agerande från kommissionen för att stabilisera den interna mjölkmarknaden. Det har bland annat efterfrågats högre exportbidrag, större interventionskvantiteter, aktivering och utvidgning av olika marknadsstöd samt avvaktan med avvecklingen av mjölkkvoterna.
Vid Europeiska rådets möte den 18-19 juni 2009 diskuterades den situation som råder på mejerimarknaden. Rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en djupgående marknadsanalys inom de kommande två månaderna, inbegripet möjliga alternativ för stabilisering av mejerimarknaden, samtidigt som resultatet av hälsokontrollen respekteras. Denna analys ska rapporteras den 22 juli.
Vid jordbruks- och fiskerådet i maj meddelade kommissionen att de avser att komma med lagförslag om att förlänga interventionsperioden (den period då offentliga stöduppköp tillämpas) för smör och skummjölkspulver. Den ordinarie interventionsperioden löper varje år från den 1 mars till den 31 augusti. Då marknaden är i obalans bedömer kommissionen att det finns behov av att förlänga interventionsperioden efter den 31 augusti under år 2009 och eventuellt även 2010. Regeringen har ännu inte givits insyn i förslagets detaljer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Kommissionens förslag om att förlänga interventionsperioden under 2009 (och eventuellt 2010) bör kunna accepteras då det inte innebär några grundläggande politiska omprövningar eller kan väntas leda till allvarliga störningar på handeln med tredje land. Närmare ställningstagande kan dock först göras efter att Regeringen givits kännedom om förslagets detaljer.
EU-nämnden
Frågan om förlängd interventionsperiod har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
9. Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén ”Mot en enhetlig strategi för EU:s jordbruksforskningsagenda” (Towards a coherent strategy for a European Agricultural Research Agenda)
- Föredragning av kommissionen (DG Research)
Dokumentbeteckning
17489/08
Rättslig grund
-
Bakgrund
Inom EU finns en vision om en ”ERA” dvs. European Research Agenda för att skapa en gemensam forskningsagenda inom EU. Avsikten är att stärka EU:s forskningsprofil och konkurrenskraft. Det forskningssamarbete som kommit längst är utan tvekan inom jordbrukssektorn. Det initierades av Nederländerna under deras ordförandeskap 2004 i Jordbruksrådet (även om forskningsfrågorna hanteras generellt i konkurrenskraftrådet). Samarbetet sker främst inom Standing Committé for Agricultural Research (SCAR) som är en högnivågrupp med representanter från EU-27, ansökarländer och EES. KOM publicerade den 15 december 2008 ett meddelande om en ”European agricultural reserach agenda”. Det tjeckiska ordförandeskapet har inte tagit upp meddelandet till behandling. Meddelandet poängterar behovet av en förbättrad samordning av såväl nationella forskningsagendor, som infrastrukturer för att vinna effektivitet och ökad konkurrenskraft inom jordbruksforskningen. Meddelandet tar fasta på de areella näringarnas nyckelroll dels i ett klimatsammanhang, dels beträffande livsmedelstillgången. Kommissionen anger i princip att jordbruksforskning är ytterst prioriterat.
Förslag till svensk ståndpunkt
En utvecklad jordbruksforskning krävs för att kunna svara upp mot det spektrum av framtida problem som måste lösas, i synnerhet kopplat till klimatförändringen, livsmedelstillgången och energifrågan. Jordbruksforskningen har också nära relationer till jordbrukets utformning och policy. Meddelandet stämmer väl överens med den svenska synen på forskningsbehoven inom de areella näringarna.
EU-nämnden
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd i EU-nämnden.
10. Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åföljer vitboken Anpassning till klimatförändring: En europeiska handlingsram: Annpassning till klimatförändring: utmaningen för EU:s jordbruk och landsbygd.
- Föredragning av kommissionen och diskussion
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Kommissionens vitbok Anpassning till klimatförändring är en vidareutveckling av diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och har som syfte att se till att EU och medlemsstaterna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar, med beaktande av att de flesta anpassningsåtgärder måste vidtas på nationell, regional eller lokal nivå.
Arbetsdokumentet är en del av vitboken och behandlar anpassning av EU:s jordbruk och landsbygd till ett förändrat klimat.
Dokumentet beskriver kortfattat de viktigaste effekterna som väntas uppstå för EU:s jordbruk och behovet av att vidta åtgärder som är möjliga för att anpassa jordbruket och landsbygden till klimatförändringen. Ökat samarbete mellan medlemsländer och utbyte av erfarenheter, ökad forskning om klimat och jordbruk lyfts särskilt fram i dokumentet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar arbetsdokumentet och anser att det ger en bra första beskrivning av de problem och möjligheter som uppstår för det Europeiska jordbruket och landsbygden vid klimatförändringen. Sverige är särskilt positivt till ökat samarbete mellan medlemsländerna och på att ökade forskningsinsatser avseende åtgärder för att mildra effekterna särskilt betonas. Att finna möjligheter till synergieffekter bl.a. med vad som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser inom EU:s jordbruk är något som Sverige anser bör utvecklas.
EU-nämnden
Vitboken om anpassning till klimatförändring har varit föremål för samråd i EU-nämnden den 18 juni (inför Miljöministermötet den 25 juni). Arbetsdokumentet om anpassning till klimatförändring: utmaningen för EU:s jordbruk och landsbygd behandlades inte vid detta tillfälle.
11. Övriga frågor
Inga övriga frågor.