JoF, Kommenterad dagordning SLUTLIG 120507
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A8C2A
SLUTLIG |
| |
Kommenterad dagordning | ||
Landsbygdsdepartementet |
2012-05-07
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 14-15 maj 2012
1. Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning enligt artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
2. Godkännande av A-punktslistan
JORDBRUK
SÄRSKILDA JORDBRUKSKOMMITTÉN
3. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken - Miljöanpassning (första behandlingen)
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
15396/11 (Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken)
Dok. 15425/11 (Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU))
Dok. 15426/11 REV 1 (Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken)
Rättslig grund
Artiklarna 42-43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget. Beslut fattas med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade i oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Kommissionen föreslår att GJP även fortsättningsvis ska bestå av en stark gemensam politik som är uppbyggd kring två pelare. Pelare I (direkt- och marknadsstöd) ska få ett större miljöfokus och fördelas mer rättvist mellan medlemsstaterna. Pelare II (miljö- och landsbygdsstöd) ska fokusera på konkurrenskraft, innovation, miljö och klimat. Övergripande målsättningar för GJP är tryggad livsmedelsförsörjning inom EU och globalt, hållbart nyttjande av naturresurser samt dessutom bibehållandet av levande landsbygder, där jordbruket utgör kärnverksamheten och som skapar lokal sysselsättning.
Vid rådsmötet den 14-15 maj 2012 ska miljöanpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken diskuteras.
Miljöanpassning av GJP ska enligt kommissionens förslag uppnås genom en förgröning av direktstöden, stärkta tvärvillkor och krav på att minst 25 procent av de nationella kuverten för pelare II avsätts till miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion samt stöd till områden med naturliga begränsningar.
I fråga om förgröning av direktstöden föreslår kommissionen att 30 procent av direktstödet avsätts till en förgröningspremie, kopplat till tre EU-gemensamma åtgärder som är obligatoriska för lantbrukarna att utföra på gårdsnivå. De tre föreslagna åtgärderna är variation av grödor (minst 3 grödor per företag större än 3 hektar), krav på bevarande av permanenta gräsmarker och minst 7 procent av gårdens areal i ekologiska fokusområden (skyddszoner, landskapselement, träda, beskogad mark etc). Lantbrukare med ekologisk produktion är direktkvalificerade för förgröningspremien och behöver inte utföra de tre åtgärderna.
Kommissionen föreslår ett par nya/förändrade skötselkrav i tvärvillkoren kopplade till klimat och biologisk mångfald. Kommissionen föreslår även att Ramdirektivet för vatten och växtskyddsdirektivet ska införas i tvärvillkoren när medlemsstaternas genomförande är färdigt och när alla regler tillämpliga för jordbrukarna har identifierats.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att riktade miljöersättningar inom ramen för pelare II är ett mer effektivt instrument ur miljösynpunkt än en generella förgröningsåtgärder kopplade till direktstöden. Regeringen förordar därför ett ökat relativt fokus på pelare II inom en totalt sett minskad jordbruksbudget. I GJP-förhandlingarna ska Sverige verka för en starkare styrning i pelare II mot miljö- och klimatåtgärder. Regeringen anser att förslaget om att minst 25 procent av de gemensamma resurserna ska styras mot miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion samt stöd till områden med naturliga begränsningar är för lågt och för begränsande. Regeringen menar att minst 50 procent av de gemensamma resurserna ska riktas mot miljö- och klimatinsatser och att alla åtgärder inom programmet ska kunna bidra till detta.
Vad gäller förgröningen av direktstöden anser regeringen att förslaget behöver bli mer flexibelt för att i högre grad kunna anpassas efter nationella och regionala förhållanden. I linje med den övergripande ståndpunkten om effektiva miljöinstrument så anser regeringen att det är angeläget att i så hög grad som möjligt kunna utnyttja verktygen i pelare II i förgröningen, antingen genom att förgröning åstadkoms genom en överföring av medel till pelare II eller genom att jordbrukarna kan åberopa anslutning till miljöersättningar för direktkvalificering till förgröningspremien.
I fråga om tvärvillkoren anser regeringen att systemet är komplext och att förenklingar krävs på detta område. Vidare menar regeringen att eventuellt införande av nya tvärvillkor måste beakta kostnader för myndigheter och jordbrukare i förhållande till den faktiska miljönyttan. Regeringen anser att man bör avvakta med beslut om att införa vattendirektivet som tvärvillkor till dess det gjorts en ordentlig analys av vilka regler som skulle kunna komma ifråga och om dessa regler uppfyller kriterierna för lämpliga tvärvillkor.
EU-nämnden och MJU
Förslagen till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken var senast föremål för information i MJU och samråd med EU-nämnden inför Jordbruks- och fiskerådet den 26-27 april då delar av direktstöden diskuterades. Reformförslagen i sin helhet presenterades och diskuterades närmare vid överläggningen i MJU den 15 mars.
FISKE
FRÅGOR FÖR COREPER
4. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken – maximala hållbara uttag
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
12514/11 PECHE 187 CODEC 1166 5070/2/12 REV2, 28 mars 2012
Rättslig grund
Artikel 43.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (TFEU), ordinarie lagstiftningsförfarande. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i medbeslutande med Europaparlamentet.
Bakgrund
Den 13 juli 2011 presenterade kommissionen ett förslag till reformpaket för den gemensamma fiskeripolitiken. Under den artikelvisa genomgången av de olika förslagen utkristalliserade sig ett antal nyckelfrågor. Kommissionären Maria Damanaki översände därför i december 2011 ett brev till det inkommande danska ordförandeskapet där hon försökte förtydliga kommissionens förslag rörande fyra av de centrala delarna i reformförslaget: regionalisering; överförbara fiskenyttjanderätter (TFC); utkastförbud; samt målet att uppnå maximalt hållbart uttag (MSY).
Under vårens Jordbruks- och fiskeråd har ordförandeskapet diskuterat ovanstående nyckelfrågor med syfte att klargöra medlemsstaternas ståndpunkter för att komma fram till en så kallad allmän inriktning vid junirådet 2012. Vid rådsmötet den 19 mars diskuterades utkast och den 27 april var TFC, regionalisering och den socioekonomiska dimensionen uppe för diskussion. Vid jordbruks- och fiskerådet den 14-15 maj planeras en orienteringsdebatt om den miljömässiga dimensionen av EUs gemensamma fiskeripolitik med fokus på maximalt hållbart uttag, MSY.
Ordförandeskapet har formulerat tre frågor med följande innehåll:
Hur kan vi införliva maximalt hållbart uttag (MSY) i den gemensamma fiskeripolitiken? I vilka rättsliga instrument bör operativa mål för maximal hållbar avkastning sättas, det vill säga vilken detaljnivå ska MSY mål ingå i grundförordningen och i vilken utsträckning skulle de kunna ingå i de fleråriga planerna?
Har vi tillräckliga instrument och flexibilitet på plats för att uppfylla våra internationella skyldigheter i fråga om blandade fisken? Vilka konkreta åtgärder (undvikande, selektivitet, etc.) kan vidtas för att säkerställa att MSY i blandade fisken kan tillåta fullt utnyttjande av välmående bestånd samtidigt som hänsyn tas till de mest utsatta bestånd?
Skyldigheten att införliva EU: s miljökrav i den gemensamma fiskeripolitiken måste adresseras. Har vi tillräckliga instrument (politiska, strukturella även för regionalt samarbete om nya åtgärder, praktiska verktyg och ekonomiska medel) på plats för att uppfylla denna skyldighet, bland annat för att uppnå en god miljöstatus, efter de relevanta deskriptorer för det marina direktivet? Vad kan vara kommissionens roll i samordningen av åtgärder som ska vidtas för att uppfylla EU:s miljökrav, t.ex. de som rör Natura 2000 och marina direktivet?
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är viktigt att säkerställa de levande marina biologiska resurserna återupprättas till och upprätthålls på nivåer som säkerställer att bestånden ger maximalt hållbara uttag (MSY) senast 2015. Detta bör slås fast i grundförordningen. Det bästa sättet att förvalta fiskebestånden enligt MSY är genom fleråriga förvaltningsplaner. Dessa planer ska fixera ett fiskeuttag på nivåer som bidrar till ett hållbart fiske.
Regeringen anser att den mest utsatta arten ska bestämma fiskemöjligheten för alla andra arter i samma fiske. Fisket kan minska sin påverkan på de mest utsatta arterna genom att använda mer selektiva redskap. Selektiva metoder är en viktig del i de fleråriga förvaltningsplanerna och dess tekniska begränsningar.
Regeringen anser att kopplingen mellan fiskeripolitiken och miljöpolitiken är viktig att lyfta fram. Den gemensamma fiskeripolitiken bör genomföras på ett sådant sätt att målen enligt miljöpolitiken kan nås. Ett hållbart fiske är en förutsättning för såväl detta som fiskerinäringens fortlevnad.
Vad gäller ekonomiska medel välkomnar regeringen ansatsen i havs- och fiskerifonden, som har ett tydligare miljöfokus än den nuvarande fiskerifonden och samtidigt möjliggör finansieringen av åtgärder inom ramen för den integrerade havspolitiken. Exempel på sådana åtgärder är fysisk planering av havs- och kustområden och åtgärder för att främja skyddet av den marina miljön.
Kommissionens roll är att säkerställa att regelverk och beslut som antas på EU-nivå är koherenta och att det inte uppstår oklarheter när lagstiftningen ska genomföras på nationell nivå. Det gäller flera politikområden och det är särskilt viktigt i frågor där det finns såväl exklusiv som delad kompetens, som exempelvis åtgärder inom fiskeripolitiken där det till skillnad från miljöpolitiken råder exklusiv kompetens.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juli 2011. Frågan var även föremål för särskild överläggning med MJU den 27 oktober 2011.
5. Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF
- Riktlinjedebatt
Dokumentbeteckning
17870/11 PECHE 368 CADREFIN 162 CODEC 2255
Rättslig grund
Artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 53.3, 55, 188, 192.1, 194.2 och 195.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i medbeslutande med parlamentet (ordinarie beslutsförfarande).
Bakgrund
En andra orienteringsdebatt om kommissionens förslag till ny Europeisk havs- och fiskerifond, EHFF, ska hållas vid Jordbruks- och fiskerådet den 14-15 maj. Den första hölls vid rådsmötet 19-20 mars. Ordförandeskapet har skickat ut följande frågor för att vägleda diskussionen:
Anser er delegation att de förutsedda fördelningarna i artikel 15.2-15.6 (delad förvaltning) och artikel 16 (direkt förvaltning) i förslaget är tillräckligt balanserade för att säkerställa att havs- och fiskerifonden kan stödja genomförandet av målen med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken? Om inte, hur bör fördelningarna justeras?
Anser er delegation att fördelningskriterierna i artikel 17 är relevanta och tillräckligt precisa för att möjliggöra en rättvis fördelning till medlemsstaterna?
Förslag till svensk ståndpunkt
Rent allmänt är det regeringens utgångspunkt att ekonomiskt stöd till fisket bör reserveras för sådana åtgärder som kan bidra till en långsiktigt hållbar resurspolitik. Enligt regeringens uppfattning bör de huvudsakliga prioriteringarna därför vara att EHFF ska understödja övergången till ett resursmässigt uthålligt fiske och målet om maximalt hållbart uttag och underlätta genomförandet av utkastförbudet. Regeringen bedömer att kommissionens förslag innehåller nödvändiga åtgärder för att göra just detta och välkomnar därför förslaget.
När det gäller de frågor som det danska ordförandeskapet vill ta upp för diskussion vid detta rådsmöte anser regeringen att den förutsedda fördelningen avseende den delade förvaltningen är tillräckligt balanserad. Dock bör inga medel avsättas för privat lagring. Dessa medel borde i stället kunna användas för att stödja en hållbar utveckling. När det gäller den direkta förvaltningen krävs ytterligare analys innan regeringen kan ta ställning till de fördelningskriterier som föreslås.
När det gäller frågan om fördelningskriterierna i artikel 17 anser regeringen att dessa behöver preciseras ytterligare.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden den 16 mars 2012 och information i MJU den 15 mars inför Jordbruks- och fiskerådet den 19 mars. Frågan var också föremål för särskild överläggning med MJU den 16 februari 2012.
6. Övriga frågor
a) Salzburgkonferensen om vattenbruksprodukter
– Information från kommissionen
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Artikel 43.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (TFEU), ordinarie lagstiftningsförfarande. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i medbeslutande med Europaparlamentet.
Bakgrund
Konferensen, som hålls i Salzburg den 11 maj, syftar till att framhäva sötvattensvattenbruk och är till stor del ett sätt att få ”landlocked countries” mer aktiva i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken.
Vattenbruket är politiskt prioriterat inom EU. En fortsatt utveckling av vattenbruket i Sverige är en direkt följd av att konsumenterna i allt högre grad efterfrågar fisk och skaldjur. Hittills har denna ökade efterfrågan mötts genom ökad import – ofta av odlad fisk – från länder utanför EU. Vattenbruket bidrar till livsmedelsförsörjningen och skapar tillväxt och arbetstillfällen i kust- och landsbygdsområden.
Artikel 43 och 44 i förslaget till en ny gemensam fiskeripolitik behandlar vattenbruket specifikt. Där fastslås bland annat att kommissionen senast 2013 ska ha utarbetat icke-bindande strategiska unionsriktlinjer med gemensamma prioriteringar och mål för vattenbruksverksamhetens utveckling i syfte att främja hållbarhet och bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning, tillväxt och sysselsättning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens redogörelse för konferensen om vattenbruk.
EU-nämnden och MJU
Vattenbruket var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juli 2011. Frågan var även föremål för särskild överläggning i MJU den 27 oktober 2011.
b) Genomdrivande av det allmänna kravet att bedöva djur före slakt
- På begäran av Sverige
Dokumentbeteckning
Saknas
Rättslig grund
Inte aktuellt
Bakgrund
Enligt artikel 5 i Rådets direktiv 93/119/EG (fr.o.m. 1 januari 2013 1099/2009/EG) om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning ska djur bedövas före slakt. Under vissa förutsättningar, såsom vid religiös slakt, behöver denna regel inte tillämpas. Enligt svensk lagstiftning ska dock alla djur bedövas före slakt.
Det finns indikationer på att fler djur än vad som är motiverat av religiösa hänsyn slaktas utan bedövning i vissa medlemsstater.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att djurskydd är en viktig fråga och vill därför uppmärksamma kommissionen och de andra EU-länderna på frågan. Regeringen föreslår ett antal åtgärder för att öka efterlevnaden av de gemensamma reglerna, såsom gemensamma bestämmelser för ansökningar om dispens från bedövningskravet och riktade inspektioner av kommissionens granskningsorgan FVO.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.