JoF, Kommenterad dagordning december SLUTLIG
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B6427
Slutlig
Kommenterad dagordning
Landsbygdsdepartementet
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 18-20 december 2012
1. Godkännande av dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
FISKE
Icke lagstiftande verksamhet
3-4. Förslag om fastställande av 2013 års fiskemöjligheter för Västerhavet
-politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
15254/12 PECHE 413
16291/12 PECHE 474
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Begränsningar av fångst och fiskeansträngning fastställs årligen genom olika förordningar för Östersjön, för Svarta havet, för djuphavsarter (vartannat år) och för Västerhavet. Vid jordbruks- och fiskerådet i december beslutas som regel TAC- och kvoter för nästkommande år för bestånden i Västerhavet. Eftersom många kvoter delas med länder som inte är medlemmar i EU föregås beslutet av ett omfattande förhandlingsarbete med olika tredjeländer, bl.a. Norge, Färöarna, Island, Grönland och Ryssland. Dessa förhandlingar omfattar bl.a. kvoter för gemensamt förvaltade bestånd som torsk, sej, kolja, vitling, rödspotta, sill, makrill och blåvitling. Unionen har också fiskemöjligheter genom partnerskapsavtal och olika regionala organisationer. Resultaten från dessa förhandlingar förs i regel in i kommissionens förslag till förordning som beslutas om i december.
För andra året i rad föreslår kommissionen att beslut för EU:s interna fiskemöjligheter fattas separat från de fiskemöjligheter som avtalas i samråd med Norge och andra tredjeländer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att de övergripande prioriteringarna för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter bör vara att maximal hållbar avkastning, MSY, ska uppnås till 2015, samt att förvaltningsplaner bör följas alternativt revideras eller upprättas för de arter som fortfarande saknar sådana. Sverige anser vidare att uttaget av fisk och hur fisket bedrivs bör vara anpassat till havens ekologiska bärkraft och förmåga till återhämtning, samt att uttagets storlek är baserat på den internationella vetenskapliga rådgivningen.
Regeringen anser dock att förslaget att dela upp kvoterna för Västerhavet i två olika förordningar inte bidrar till en effektivisering av besluten. Regeringen anser att beslut om TAC:er för bestånd som befinner sig i samma område borde fattas tillsammans för att återspegla en ekosystemansats. Hanteringen av kvoter, fiskeansträngning och licenser försvåras av att de regleras i två olika förordningar för samma områden.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i december 2011 inför beslutet om 2012 års fiskemöjligheter för Västerhavet.
5.
TAC och kvoter för Svarta Havet 2013
-Politisk överenskommelse/antagande
Dokumentbeteckning
16889/12 PECHE 505
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt samt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002.
Bakgrund
Begränsningar av fångst och fiskeansträngning fastställs årligen genom olika förordningar för Östersjön, för Västerhavet, för djuphavsarter (vartannat år), samt för Svarta Havet.
Fiskemöjligheter i Svarta havet och därmed förbundna villkor fastställdes för första gången år 2008. Förslaget till förordning avser fastställande av TAC för 2013 för de kommersiellt sett viktigaste bestånden: piggvar och skarpsill. De medlemsstater som berörs är Bulgarien och Rumänien.
Förslaget innebär oförändrade TAC:er jämfört med föregående år både för piggvar och skarpsill. De föreslagna siffrorna grundas på vetenskapliga rekommendationer och de ramar för fastställandet av TAC-mängder och kvoter som presenterats i kommissionens meddelande om fiskemöjligheter för 2013.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer kommissionens förslag och eventuella smärre förändringar som kommissionen och berörda medlemsstater kan komma överens om.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i december 2011, inför beslutet om 2012 års fiskemöjligheter för Svarta Havet.
6. Revidering av torskplanen i Västerhavet
- Politisk överenskommelse om ordförandeskapets förslag
- Godkännande av ett brev som ska skickas till Europa parlamentet
Dokumentbeteckning
13745/12 PECHE 343 CODEC 2130
Rättslig grund
Kommissionens förslag grundar sig på artikel 43.2 i EUF. Ordförandeskapet föreslår att man lyfter ut de artiklar som innehåller skörderegler och regler om tid till havs som och föreslår att de antas som en separat förordning med artikel 43.3 i EUF som rättslig grund, eftersom de är kopplade fiskemöjligheter.
Bakgrund
Rådsarbetsgruppen har under hösten diskuterat kommissionens förslag till ändring av torskplanen i Västerhavet. Planen anses inte ha fungerat fullt ut bl.a. avseende bestämmelserna om fiskeansträngningen (effort) varför kommissionen föreslagit en möjlighet att kunna frysa effortbegränsningarna under vissa förutsättningar. Kommissionens förslag grundar sig på artikel 43.2 EUF.
Under behandlingen i rådsarbetsgruppen har en stor grupp medlemsstater ansett att delar av planen faller inom ramen för artikel 43.3 EUF (som innefattar beslut om fiskemöjligheter och inte omfattas av det ordinarie beslutsförfarandet med medbeslutande med Europaparlamentet, utan där rådet har exklusiv kompetens). Mot denna bakgrund har ordförandeskapet presenterat ett förslag till uppdelning av den rättsliga grunden för förslaget som innebär att man lyfter ut de artiklar som innehåller skörderegler och regler om effortbegränsningar som är kopplade fiskemöjligheter och föreslår att dessa antas som en separat förordning med artikel 43.3 som rättslig grund.
Kommissionen har meddelat att de inte kan acceptera den av ordförandeskapet föreslagna uppdelningen av rättslig grund, vilket får som resultat att enhällighet och inte kvalificerad majoritet krävs om rådet önskar anta förslaget. Rådets rättstjänst har gjort bedömningen att ordförandeskapets föreslagna uppdelning är förenlig med Lissabonfördraget.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen har inga invändningar mot kommissionens förslag till rättslig grund. Regeringen är dock bekymrad över det låsta läget mellan rådet och kommissionen när det gäller antagande av denna och andra förvaltningsplaner. Långsiktiga planer är ett av de viktigaste instrumenten inom den gemensamma fiskeripolitiken och Sverige bör därför inta en pragmatisk inställning och vara öppet för att överväga alternativa förslag i syfte att finna en väg framåt.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för information i MJU eller samråd med EUN.
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
7. Godkännande av A-punktslistan
8. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken – Ordförandeskapets lägesrapport
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (förordningen om direktstöd)
15396/3/11 REV 3 AGRI 679 AGRIFIN 87 CODEC 1656
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)
15397/2/11 REV 2 AGRI 680 AGRIFIN 88 AGRIORG 178 CODEC 1657
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (förordningen om landsbygdsutveckling)
15425/1/11 REV 1 AGRISTR 57 CODEC 1665)
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (den horisontella förordningen)
15426/1/11 REV 1 AGRI 684 AGRISTR 58 AGRIORG 181 AGRIFIN 92 CODEC 1666)
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Det cypriotiska ordförandeskapet kommer att föredra en lägesrapport för ministerrådet, vilken antas behandla rådsförhandlingarna om GJP-reformens alla lagstiftningsförslag. Rapporten kommer att diskuteras på Särskilda jordbrukskommitténs (SJK:s) möte den 10 december, och först därefter kommer regeringen ha mer information om denna dagordningspunkt
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar det faktum att ordförandeskapet sammanställer en lägesrapport, det är viktigt att förhandlingarna förs framåt. Vad gäller slutsatserna i rapporten kan regeringen i nuläget inte uttala sig, eftersom rapporten ännu inte presenterats. Regeringen kommer att komplettera ståndpunkten muntligen vid information respektive samråd med MJU/EUN.
EU-nämnden och MJU
Information i MJU och samråd med EU-nämnden om GJP-reformen har skett löpande under hösten.
9. Övriga frågor
a) Förslag till rådets och europaparlamentets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för vinplanteringsrätter
- Information från kommissionen
Dokumentbeteckning
Inget dokument har skickats ut.
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Reformeringen av EU:s regelverk för vin 2008 innebar bland annat att systemet för planteringsrätter och plantering av vinstockar ska upphöra den 1 januari 2016. De länder som vill har möjlighet att förlänga systemet till år 2018. Beslut om detta fattades i april 2008 genom Rådets förordning (EG) nr 479/2008.
Flertalet medlemsstater vill dock se en fortsättning av den nuvarande regimen för planteringsrätterna. Detta har fått till följd att en högnivågrupp för planteringsrätter bildats under ledning av kommissionen. Gruppen har sammanträtt vid tre tillfällen. Ett avslutande möte är planerat till den 14 december 2012. Kontentan av de diskussioner som förts i högnivågruppen är att det ter sig mer och mer troligt att planteringsrätter för vin i någon form kommer att inkluderas i den samlade marknadsordningen. Kommissionens avsikt med denna dagordningspunkt torde vara att informera jordbruksrådet om utfallet i de avslutande diskussionerna vid det sista högnivågruppsmötet.
b) (ev.) Gemensamt uttalande från Bulgarien m fl om kopplat stöd
Dokumentbeteckning
Inget dokument har skickats ut.
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Ingen information har ännu inkommit om vad det gemensamma uttalandet innehåller.
c) (ev.) Slutsatser av den internationella konferensen om förflyttning av exotiska djur den 4 – 5 oktober 2012
- Information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
Inget dokument har skickats ut.
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Konferensen anordnades i samarbete mellan den europeiska veterinärfederationen (FVE), kommissionen och det cypriotiska ordförandeskapet. Bakgrunden är den trend som iakttagits sedan 1980-talet att allt fler människor vill hålla udda sällskapsdjur. Handeln med exotiska djur har ökat till följd av detta. Vid konferensen belystes bl.a. problem som kan uppstå om exotiska djur släpps ut eller rymmer.
Vissa arter är mycket invasiva och kan hota inhemska arter. Det finns även en djurskyddsproblematik till följd av okunskap hos ägarna och pga. svårigheter att tillhandahålla den miljö djuren kräver. Det finns även en del hälsorisker för människor som håller exotiska djur eftersom djuren kan sprida zoonoser. Vid konferensen redovisades även erfarenheter från Belgien, där lagstiftning införts för att begränsa vilka djurarter som får hållas som sällskapsdjur. Konferensen avslutades med en paneldiskussion med företrädare från europeiska myndigheter, djurskyddsorganisationer, djurägare och djurhandlare. FVE och djurskyddsorganisationerna vill ha harmoniserad EU-lagstiftning på området.
Kommenterad dagordning
Landsbygdsdepartementet
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 18-20 december 2012
1. Godkännande av dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
FISKE
Icke lagstiftande verksamhet
3-4. Förslag om fastställande av 2013 års fiskemöjligheter för Västerhavet
-politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
15254/12 PECHE 413
16291/12 PECHE 474
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Begränsningar av fångst och fiskeansträngning fastställs årligen genom olika förordningar för Östersjön, för Svarta havet, för djuphavsarter (vartannat år) och för Västerhavet. Vid jordbruks- och fiskerådet i december beslutas som regel TAC- och kvoter för nästkommande år för bestånden i Västerhavet. Eftersom många kvoter delas med länder som inte är medlemmar i EU föregås beslutet av ett omfattande förhandlingsarbete med olika tredjeländer, bl.a. Norge, Färöarna, Island, Grönland och Ryssland. Dessa förhandlingar omfattar bl.a. kvoter för gemensamt förvaltade bestånd som torsk, sej, kolja, vitling, rödspotta, sill, makrill och blåvitling. Unionen har också fiskemöjligheter genom partnerskapsavtal och olika regionala organisationer. Resultaten från dessa förhandlingar förs i regel in i kommissionens förslag till förordning som beslutas om i december.
För andra året i rad föreslår kommissionen att beslut för EU:s interna fiskemöjligheter fattas separat från de fiskemöjligheter som avtalas i samråd med Norge och andra tredjeländer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att de övergripande prioriteringarna för fastställandet av nästa års fiskemöjligheter bör vara att maximal hållbar avkastning, MSY, ska uppnås till 2015, samt att förvaltningsplaner bör följas alternativt revideras eller upprättas för de arter som fortfarande saknar sådana. Sverige anser vidare att uttaget av fisk och hur fisket bedrivs bör vara anpassat till havens ekologiska bärkraft och förmåga till återhämtning, samt att uttagets storlek är baserat på den internationella vetenskapliga rådgivningen.
Regeringen anser dock att förslaget att dela upp kvoterna för Västerhavet i två olika förordningar inte bidrar till en effektivisering av besluten. Regeringen anser att beslut om TAC:er för bestånd som befinner sig i samma område borde fattas tillsammans för att återspegla en ekosystemansats. Hanteringen av kvoter, fiskeansträngning och licenser försvåras av att de regleras i två olika förordningar för samma områden.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i december 2011 inför beslutet om 2012 års fiskemöjligheter för Västerhavet.
5.
TAC och kvoter för Svarta Havet 2013
-Politisk överenskommelse/antagande
Dokumentbeteckning
16889/12 PECHE 505
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt samt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002.
Bakgrund
Begränsningar av fångst och fiskeansträngning fastställs årligen genom olika förordningar för Östersjön, för Västerhavet, för djuphavsarter (vartannat år), samt för Svarta Havet.
Fiskemöjligheter i Svarta havet och därmed förbundna villkor fastställdes för första gången år 2008. Förslaget till förordning avser fastställande av TAC för 2013 för de kommersiellt sett viktigaste bestånden: piggvar och skarpsill. De medlemsstater som berörs är Bulgarien och Rumänien.
Förslaget innebär oförändrade TAC:er jämfört med föregående år både för piggvar och skarpsill. De föreslagna siffrorna grundas på vetenskapliga rekommendationer och de ramar för fastställandet av TAC-mängder och kvoter som presenterats i kommissionens meddelande om fiskemöjligheter för 2013.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer kommissionens förslag och eventuella smärre förändringar som kommissionen och berörda medlemsstater kan komma överens om.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i december 2011, inför beslutet om 2012 års fiskemöjligheter för Svarta Havet.
6. Revidering av torskplanen i Västerhavet
- Politisk överenskommelse om ordförandeskapets förslag
- Godkännande av ett brev som ska skickas till Europa parlamentet
Dokumentbeteckning
13745/12 PECHE 343 CODEC 2130
Rättslig grund
Kommissionens förslag grundar sig på artikel 43.2 i EUF. Ordförandeskapet föreslår att man lyfter ut de artiklar som innehåller skörderegler och regler om tid till havs som och föreslår att de antas som en separat förordning med artikel 43.3 i EUF som rättslig grund, eftersom de är kopplade fiskemöjligheter.
Bakgrund
Rådsarbetsgruppen har under hösten diskuterat kommissionens förslag till ändring av torskplanen i Västerhavet. Planen anses inte ha fungerat fullt ut bl.a. avseende bestämmelserna om fiskeansträngningen (effort) varför kommissionen föreslagit en möjlighet att kunna frysa effortbegränsningarna under vissa förutsättningar. Kommissionens förslag grundar sig på artikel 43.2 EUF.
Under behandlingen i rådsarbetsgruppen har en stor grupp medlemsstater ansett att delar av planen faller inom ramen för artikel 43.3 EUF (som innefattar beslut om fiskemöjligheter och inte omfattas av det ordinarie beslutsförfarandet med medbeslutande med Europaparlamentet, utan där rådet har exklusiv kompetens). Mot denna bakgrund har ordförandeskapet presenterat ett förslag till uppdelning av den rättsliga grunden för förslaget som innebär att man lyfter ut de artiklar som innehåller skörderegler och regler om effortbegränsningar som är kopplade fiskemöjligheter och föreslår att dessa antas som en separat förordning med artikel 43.3 som rättslig grund.
Kommissionen har meddelat att de inte kan acceptera den av ordförandeskapet föreslagna uppdelningen av rättslig grund, vilket får som resultat att enhällighet och inte kvalificerad majoritet krävs om rådet önskar anta förslaget. Rådets rättstjänst har gjort bedömningen att ordförandeskapets föreslagna uppdelning är förenlig med Lissabonfördraget.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen har inga invändningar mot kommissionens förslag till rättslig grund. Regeringen är dock bekymrad över det låsta läget mellan rådet och kommissionen när det gäller antagande av denna och andra förvaltningsplaner. Långsiktiga planer är ett av de viktigaste instrumenten inom den gemensamma fiskeripolitiken och Sverige bör därför inta en pragmatisk inställning och vara öppet för att överväga alternativa förslag i syfte att finna en väg framåt.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för information i MJU eller samråd med EUN.
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
7. Godkännande av A-punktslistan
8. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken – Ordförandeskapets lägesrapport
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (förordningen om direktstöd)
15396/3/11 REV 3 AGRI 679 AGRIFIN 87 CODEC 1656
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)
15397/2/11 REV 2 AGRI 680 AGRIFIN 88 AGRIORG 178 CODEC 1657
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (förordningen om landsbygdsutveckling)
15425/1/11 REV 1 AGRISTR 57 CODEC 1665)
- Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (den horisontella förordningen)
15426/1/11 REV 1 AGRI 684 AGRISTR 58 AGRIORG 181 AGRIFIN 92 CODEC 1666)
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Det cypriotiska ordförandeskapet kommer att föredra en lägesrapport för ministerrådet, vilken antas behandla rådsförhandlingarna om GJP-reformens alla lagstiftningsförslag. Rapporten kommer att diskuteras på Särskilda jordbrukskommitténs (SJK:s) möte den 10 december, och först därefter kommer regeringen ha mer information om denna dagordningspunkt
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar det faktum att ordförandeskapet sammanställer en lägesrapport, det är viktigt att förhandlingarna förs framåt. Vad gäller slutsatserna i rapporten kan regeringen i nuläget inte uttala sig, eftersom rapporten ännu inte presenterats. Regeringen kommer att komplettera ståndpunkten muntligen vid information respektive samråd med MJU/EUN.
EU-nämnden och MJU
Information i MJU och samråd med EU-nämnden om GJP-reformen har skett löpande under hösten.
9. Övriga frågor
a) Förslag till rådets och europaparlamentets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för vinplanteringsrätter
- Information från kommissionen
Dokumentbeteckning
Inget dokument har skickats ut.
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Reformeringen av EU:s regelverk för vin 2008 innebar bland annat att systemet för planteringsrätter och plantering av vinstockar ska upphöra den 1 januari 2016. De länder som vill har möjlighet att förlänga systemet till år 2018. Beslut om detta fattades i april 2008 genom Rådets förordning (EG) nr 479/2008.
Flertalet medlemsstater vill dock se en fortsättning av den nuvarande regimen för planteringsrätterna. Detta har fått till följd att en högnivågrupp för planteringsrätter bildats under ledning av kommissionen. Gruppen har sammanträtt vid tre tillfällen. Ett avslutande möte är planerat till den 14 december 2012. Kontentan av de diskussioner som förts i högnivågruppen är att det ter sig mer och mer troligt att planteringsrätter för vin i någon form kommer att inkluderas i den samlade marknadsordningen. Kommissionens avsikt med denna dagordningspunkt torde vara att informera jordbruksrådet om utfallet i de avslutande diskussionerna vid det sista högnivågruppsmötet.
b) (ev.) Gemensamt uttalande från Bulgarien m fl om kopplat stöd
Dokumentbeteckning
Inget dokument har skickats ut.
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Ingen information har ännu inkommit om vad det gemensamma uttalandet innehåller.
c) (ev.) Slutsatser av den internationella konferensen om förflyttning av exotiska djur den 4 – 5 oktober 2012
- Information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
Inget dokument har skickats ut.
Rättslig grund
Inte aktuellt.
Bakgrund
Konferensen anordnades i samarbete mellan den europeiska veterinärfederationen (FVE), kommissionen och det cypriotiska ordförandeskapet. Bakgrunden är den trend som iakttagits sedan 1980-talet att allt fler människor vill hålla udda sällskapsdjur. Handeln med exotiska djur har ökat till följd av detta. Vid konferensen belystes bl.a. problem som kan uppstå om exotiska djur släpps ut eller rymmer.
Vissa arter är mycket invasiva och kan hota inhemska arter. Det finns även en djurskyddsproblematik till följd av okunskap hos ägarna och pga. svårigheter att tillhandahålla den miljö djuren kräver. Det finns även en del hälsorisker för människor som håller exotiska djur eftersom djuren kan sprida zoonoser. Vid konferensen redovisades även erfarenheter från Belgien, där lagstiftning införts för att begränsa vilka djurarter som får hållas som sällskapsdjur. Konferensen avslutades med en paneldiskussion med företrädare från europeiska myndigheter, djurskyddsorganisationer, djurägare och djurhandlare. FVE och djurskyddsorganisationerna vill ha harmoniserad EU-lagstiftning på området.