JoF, kommenterad dagordning december 2014 slutlig
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:30B7DB
SLUTLIG
Kommenterad dagordning
Landsbygdsdepartementet
2014-12-02
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 15 och 16 december 2014
Icke lagstiftande verksamhet
FISKE
3. Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2015 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta Havet
- politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Förslaget till förordning avser fastställande av TAC för 2015 för de kommersiellt sett viktigaste bestånden i Svarta havet: piggvar och skarpsill. De enda medlemsstater som berörs är Bulgarien och Rumänien. Fiskemöjligheter i Svarta havet och därmed förbundna villkor har fastställts enligt detta förfarande sedan 2008.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
4. Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2015 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa andra vatten än EU-vatten
- politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
KOM(2014) 670
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Begränsningar av fångst och fiskeansträngning fastställs årligen genom olika förordningar för Östersjön, för Svarta havet, för djuphavsarter (vartannat år) och för Västerhavet. Vid jordbruks- och fiskerådet i december beslutas som regel TAC- och kvoter för nästkommande år för bestånden i Västerhavet. Eftersom många kvoter delas med länder som inte är medlemmar i EU föregås beslutet av ett omfattande förhandlingsarbete med olika tredjeländer, bl.a. Norge, Färöarna, Island och Grönland. Dessa förhandlingar omfattar bl.a. kvoter för gemensamt förvaltade bestånd som torsk, sej, kolja, vitling, rödspotta, sill, makrill och blåvitling. Unionen har också fiskemöjligheter genom partnerskapsavtal och olika regionala organisationer. Resultaten från dessa förhandlingar förs också in i kommissionens förslag till förordning för fiskemöjligheterna i Västerhavet som beslutas om vid rådsmötet i december.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer.
Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om maximalt hållbart uttag, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen så långt det är möjligt följs.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
JORDBRUK
5. Förslag till rådsslutsatser om finansiella fel i jordbruksbudgeten
-antagande av rådsslutsatser
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Överenskommelse om rådsslutsatser nås vanligen genom enhällighet.
Bakgrund
Utbetalningar från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling granskas årligen av Ekonomistyrningsverket. Det är vid dessa granskningar som felprocenten för respektive jordbruksfond fastställs. EU-regelverket fastställer att en acceptabel nivå av fel är en felprocent på två procent per fond. Många medlemsstater har för hög felprocent i handläggningen av vissa åtgärder som finansieras av den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Felen inom Europeiska garantifonden för jordbruket ofta är lägre. Flera medlemsstater har dock påpekat att införandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken riskerar att leda till fler fel inom Europeiska garantifonden för jordbruket, mycket på grund av införandet av nya åtgärder såsom förgröningen av direktstödet.
Ordförandeskapet har tagit fram förslag till rådsslutsatser för att sammanfatta diskussionerna om felen i jordbruksbudgeten. Något reviderat förslag till rådsslutsatser inför rådet har ännu inte presenterats
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen ser allvarligt på de höga felen inom jordbruksutgifterna och anser generellt att det är viktigt att felen hålls på en låg nivå. Regeringen konstaterar samtidigt att det är ett systemfel när 19 medlemsstater inte klarar av att hålla sig under toleransnivån på två procent. Detta kan inte lösas med fler kontroller. Regeringen välkomnar därför förenkling av själva regelverket. Regeringen anser även att toleransen på två procent fel för alla stödsystem kan ifrågasättas.
Regeringen anser även att det är viktigt med en pragmatisk ansats från kommissionens sida i genomförandet av den nya politiken eftersom det har varit väldigt ont om tid för föreberedelser för genomförandet.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU
6. Förslag till rådsslutsatser om att stärka EU:s politik för unga jordbrukare
-Antagande av rådsslutsatser
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Överenskommelse om rådsslutsatser nås vanligen genom enhällighet.
Bakgrund
Ordförandeskapet har under hösten bjudit in medlemsstaterna för att diskutera möjliga åtgärder för att förbättra situationen för unga jordbrukare i EU i syfte att underlätta en föryngring av jordbrukssektorn. Ordförandeskapet föreslog åtgärder som rörde tillgång till krediter genom förmånliga lån, tillgång till jordbruksmark genom undantag från statstödsreglerna samt utbyte av erfarenheter genom ett slags Erasmusprogram för unga lantbrukare.
Ordförandeskapet har tagit fram förslag till rådsslutsatser om behovet av åtgärder som stärker EU:s politik för unga jordbrukare.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att effekten av de redan befintliga åtgärderna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör utvärderas innan nya åtgärder införs. Regeringen anser att skrivningar som öppnar upp för undantag från statsstödsreglerna bör undvikas.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
7. (ev.) Framtiden för mjölksektorn
Utbyte av synpunkter.
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Det finns flera tänkbara punkter som medlemsstaterna kan tänkas vilja ta upp på rådet med anledning av det ekonomiskt kritiska läget i mjölksektorn. Flera medlemsstater förväntas vilja ta upp behov av ytterligare krisåtgärder med anledning av det ryska importstoppet.
Det är tänkbart att några medlemsstater kommer att efterfråga nya former för utbudsbegränsning för att ersätta mjölkkvoterna som enligt beslut att avskaffas den 1 mars 2015.
Förslag till svensk ståndpunkt
Mjölkproduktionen är viktig för Sverige och den svenska landsbygden. Den sysselsätter direkt och indirekt ett stort antal personer. Regeringen vill stärka mjölkböndernas konkurrenskraft så att svenska mjölkbönder kan ta del av den växande globala marknaden.
Regeringen anser därför att det är nödvändigt att den utbudsbegränsning som mjölkkvoten inneburit nu upphör för att kunna utveckla konkurrenskraften för Europas mjölkbönder. Regeringen anser att åtgärder för att undanröja handelshinder och möjliggöra ökad export är strategiskt viktiga.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
8. (ev.) Utkast till rådsbeslut avseende statsstöd i Republiken Cypern i form av skattebefrielse för motorbränsle som används inom jordbruket
- Antagande
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Artikel 108.2, tredje stycket i funktionsfördraget. På begäran av en medlemsstat kan rådet enhälligt besluta att avvika från bestämmelserna om statsstöd om det föreligger exceptionella omständigheter.
Bakgrund
Cypern har lämnat en begäran till rådet om att bevilja statsstöd i form av skattebefrielse för motorbränsle som används inom jordbruket. Skattebefrielsen är ett befintligt stöd som Cypern ville behålla. Anledningen var bl.a. den finansiella krisen och dess olika konsekvenser, det ryska importstoppet och svår torka.
Frågan fanns upptagen på dagordningen för rådsmötet den 10 november 2014 för diskussion. Vid rådsmötet drogs begäran tillbaka med motiveringen att Cypern skulle fortsätta diskussionerna med kommissionen för att försöka hitta en lösning, vilket bl.a. Sverige uppmanat till.
Cypern har efter diskussioner med kommissionen har reviderat sin begäran till att innebära att den skattebefrielse som Cypern tillämpar upphör vid årsskiftet 2014/15. Uppgörelsen läggs fram som ett förslag till rådsbeslut som innebär att Cypern får undantag från statsstödsreglerna för skattebefrielsen gällande perioden 1 juli – 31 december 2014.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är generellt sett negativt till att rådet utnyttjas för att godkänna statliga stöd som inte kan godkännas av kommissionen inom ramen för det ordinära systemet för statsstödsprövning. För att det ska anses vara exceptionella omständigheter bör krävas att det är fråga om en extraordinär situation som inte var förutsebar, inte är permanent och som inte kan åtgärdas genom existerande bestämmelser.
Mot bakgrund av att det nuvarande förslaget är mycket begränsat jämfört med den ursprungliga begäran, samt det faktum att Cypern följt uppmaningen från Sverige och andra medlemsstater att i samråd med kommissionen försöka hitta en annan lösning än den ursprungliga, anser regeringen att Sverige bör ställa sig bakom förslaget.
Ställningstagandet innebär inte någon avvikelse från regeringens generella ståndpunkt om den aktuella processen. Regeringen har också under frågans behandling tydliggjort denna inställning för kommissionen och övriga medlemsstater.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i november 2014.
9. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning som ändrar förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter. av stödpriser
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
KOM(2014)0013
Rättslig grund
-
Bakgrund
Frågan hör ihop med punkt 11 på rådets dagordning och handlar om kommissionens förslag om sammanslagning av EU:s stöd för utdelning av skolmjölk respektive skolfrukt och grönsaker.
Ordförandeskapet förväntas lämna en lägesrapport om förhandlingarna som i nuläget är låsta då medlemsstaterna och kommissionen gör olika tolkningar av vilken rättslig grund som ska gälla för fastställande av stödpriser. Kommissionen föreslår att ordinarie beslutsförfarande ska gälla medan rådet gör bedömningen att beslut ska fattas i enlighet med artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vilket innebär att rådet ensamt fattar beslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer övriga medlemsstater angående den rättsliga grunden och tar i övrigt not om lägesrapporten.
EU-nämnden och MJU
Frågan har varit uppe för samråd med EU-nämnden och information i MJU i februari (presentation) och i juni (lägesrapport) 2014.
Lagstiftande verksamhet
11. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor.
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
KOM(2014)0014
Rättslig grund
Den rättsliga grunden är artiklarna 42 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ordinarie beslutsförfarande, rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Se dagordningspunkt 9.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen tar not om lägesrapporten.
EU-nämnden och MJU
Frågan har varit uppe för samråd med EU-nämnden och information i MJU i februari (presentation) och i juni (lägesrapport) 2014.
12. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, med ändring av Europaparlamentets och rådets förordning XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] och upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007
-(ev.) Partiell allmän inriktning
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget. Beslut fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och rådet beslutar med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade våren 2014 ett nytt lagstiftningspaket om ekologisk produktion innehållande ett förslag till ny förordning och en ny handlingsplan. Marknaden för ekologiska produkter inom EU har vuxit så kraftigt att varken den interna försörjningen eller lagstiftningen på området har hunnit med. Syftet med den föreslagna förordningen är bl.a. att underlätta för jordbrukare att gå över till ekologiskt jordbruk. Förordningen ska även bidra till enklare regler, minskad administrativ börda, rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare och stärkt konsumentförtroende för ekologiska produkter.
Det italienska ordförandeskapet har som målsättning att anta en partiell allmän riktlinje (artikel 1-19 och relevanta delar i bilagan till förordningen) vid ministerrådet i december 2014. Europaparlamentet kommer att ta ställning till lagstiftningspaketet under våren 2014.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer kommissionens strävan efter effektiva och enklare regler, minskad administrativ börda och rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare. Regeringen anser dock att kommissionens förenklings-arbete ska ske på ett balanserat sätt som inte missgynnar eller försvårar produktionen för jordbrukarna. Om alltför många undantag tas bort finns det en risk att bristen på råvara kan bidra till att vissa ekologiska jordbruk blir tvungna att lägga ned sin verksamhet. Regeringen vill därför verka för att behålla undantagen som finns i de gällande EU-reglerna för ekologisk produktion.
Regeringen välkomnar att rådet försöker enas om att behålla de undantag som finns idag och som regeringen bedömer vara nödvändiga för en fortsatt utveckling av den ekologiska sektorn. Regeringen verkar särskilt för följande:
Möjligheten att använda konventionellt utsäde
Möjligheten att använda ekologisk och icke-ekologisk odling på samma företag
Möjligheten att köpa in icke ekologiska avelsdjur
Möjligheten till avhorning
Utan dessa undantag finns det en risk att lantbrukarna lämnar det ekologiska jordbruket, bland annat p.g.a. brist på råvara.
Regeringen kommer även att verka för att importreglerna inte ska missgynna u-länder eller försvåra handeln med tredje land.
EU-nämnden och MJU
Frågan har tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 24 mars och den 11 juli 2014. En särskild överläggning i frågan hölls i MJU i juni 2014.
13. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om djurhälsa
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 168.4, 43.2 och 114.1. Regler för vilka dessa artiklar utgör rättslig grund antas av rådet och Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet krävs kvalificerad majoritet för beslut.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 6 maj 2013 ett förslag till ny förordning om djurhälsa, som syftar till att göra lagstiftningen enklare, modernare och mer sammanhållen än nuvarande EU-lagstiftning på området. Förordningen har formen av en ”ramlag”, och kommer att ersätta ett 60-tal rättsakter antagna av rådet och i vissa fall rådet och Europaparlamentet.
Nyheter i förhållande till nuvarande lagstiftning är att sjukdomsövervakningen stärks och djurhållarnas ansvar för djurhälsan klargörs.
Förordningen lägger fast övergripande principer för att minska djursjukdomar och bevara EU:s ekonomiska konkurrenskraft. Djursjukdomar ska listas och kategoriseras för att underlätta prioriteringar och se till att EU:s resurser används på bästa sätt. Detaljerade bestämmelser om åtgärder mot olika kategorier av sjukdomar kommer att framgå av delegerade akter och genomförandeakter som ska antas av kommissionen.
Förslaget har sedan sommaren 2013 behandlats i rådsarbetsgrupp. Under det italienska ordförandeskapet har fokus legat på att hitta kompromisslösningar som kan accepteras av medlemsstaterna och av Europaparlamentet. De viktigaste utestående frågorna gäller kriterier för listning och kategorisering av djursjukdomar.
Den tekniska behandlingen kommer att fortsätta under letternas ordförandeskap. Europaparlamentet har fattat beslut om sin ståndpunkt i den första behandlingen. Vid rådsmötet i december förväntas enbart en lägesrapport från ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är i stora drag positiv till förslaget och bedömer att förordningen har förutsättningar att leda till ytterligare förbättringar av djurhälsan inom EU, särskilt genom att betona vikten av förebyggande åtgärder och djurhållarnas ansvar för att förhindra smittspridning.
Vilka sjukdomar som listas och hur dessa kategoriseras är av avgörande betydelse för möjligheten att förhindra smittspridning vid import av djur och djurprodukter till EU och vid handel mellan EU-länder. Listning och kategorisering ska baseras på kriterier som finns i djurhälsoförordningen och beslutas i form av genomförandeakter. I förhandlingarna kring förordningen verkar regeringen för att kriterierna ska vara tydliga och medge åtgärder mot sådana smittor som det är angeläget att hålla utanför Sveriges gränser.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juni 2014. Frågan var föremål för särskild överläggning i MJU den 27 augusti 2013.
14. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43. Regler för vilka artikel 43 utgör rättslig grund antas av rådet och Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet krävs kvalificerad majoritet för beslut.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 6 maj 2013 ett förslag till ny förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. Förslaget innebär en mer proaktiv och riskbaserad lagstiftning med fokus dels på förebyggande åtgärder för att förhindra spridning, dels på snabba åtgärder vid utbrott.
Förslaget innebär också tydligare och mer detaljerade krav än gällande direktiv i syfte att förbättra förutsättningarna för mer effektiv och enhetlig tillämpning. Detaljerade bestämmelser kommer att framgå av delegerade akter och genomförandeakter som ska antas av kommissionen. Kommissionens syfte med förslaget är att stärka skyddet av EU:s territorium mot växtskadegörare vars introduktion kan få omfattande ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser.
Förslaget har sedan sommaren 2013 behandlats i rådsarbetsgrupp. Under det italienska ordförandeskapet har fokus legat på att hitta kompromisslösningar som kan accepteras av medlemsstaterna. De viktigaste utestående frågorna gäller importregleringen, systemet med krav på växtpass vid förflyttning av växter för vidare odling på den inre marknaden, krav på registrering av aktörer samt om växter som växtskadegörare ska omfattas av förordningen eller inte.
Den tekniska behandlingen kommer att fortsätta under letternas ordförandeskap. Europaparlamentet har fattat beslut om sin ståndpunkt i den första behandlingen. Vid rådsmötet i december förväntas enbart en lägesrapport från ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen bedömer att förslaget kommer att innebära ett bättre skydd avseende nya och allvarliga växtskadegörare och stödjer det därför i stort. Särskilt positivt är förslagets fokus på förebyggande och riskbaserade åtgärder och de föreslagna möjligheterna att snabbt kunna anpassa regelverket till nya situationer.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juni 2014. Frågan var föremål för särskild överläggning i MJU den 27 augusti 2013.
15. Förslag till förordning om offentlig kontroll för att säkerställa till tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen, bestämmelser om djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 168.4, 43.2 och 114.1. Regler för vilka dessa artiklar utgör rättslig grund antas av rådet och Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet krävs kvalificerad majoritet för beslut.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 6 maj 2013 ett förslag till ny förordning om offentlig kontroll. Kommissionens förslag ersätter dagens kontrollförordning och utvidgar tillämpningsområdet till att förutom livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd även omfatta skyddsåtgärder mot växtskadegörare, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel. Förslaget reglerar hur den offentliga kontrollen ska bedrivas inom dessa områden.
Syftet med förslaget är att effektivisera den offentliga kontrollen som berör djur-, livsmedels- och växtområdena samt att samla reglerna om offentlig kontroll inom dessa områden i en förordning. Förslaget reglerar även hur den offentliga kontrollen ska finansieras. De grundläggande principerna föreslås fortsatt vara desamma (riskbaserade, regelbundna, oaviserade kontroller).
Förslaget har sedan sommaren 2013 behandlats i rådsarbetsgrupp. Under det italienska ordförandeskapet har fokus bl.a. legat på att diskutera finansieringen av den offentliga kontrollen och hur den framtida kontrollen vid bl.a. slakterier ska organiseras. Det finns fortfarande en del utestående frågor att lösa inom dessa områden såsom obligatoriska kontrollavgifter och den officiella veterinärens roll. Den tekniska behandlingen kommer att fortsätta under letternas ordförandeskap. Vid rådsmötet i december förväntas enbart en lägesrapport från ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen ställer sig i stora drag positivt till förslaget om offentlig kontroll och ser fördelar på nästan alla områden med att förordningens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta offentlig kontroll av risker kopplade till människor, djur och växter direkt eller indirekt via miljön.
Regeringen anser att medlemsstaterna ska vara ansvariga för att det finns tillräckliga resurser för de behöriga myndigheterna att utföra den offentliga kontrollen. Medlemsstaterna ska kunna välja på vilket sätt man finansierar kontrollen, eftersom val av finansieringsform måste stämma överens med t.ex. nationella skatter och andra system.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juni 2014. Frågan var föremål för särskild överläggning i MJU den 27 augusti 2013.
16. Förslag till förordning om avelstekniska och genealogiska villkor för handel med och import till unionen av avelsdjur och avelsmaterial från dem
och
Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av direktiv om 89/608/EEG, 90/425/EEG och 91/496/EEG vad gäller hänvisning till avelsteknisk lagstiftning
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
KOM (2014) 5 Slutlig 2014/0032 (COD), KOM (2014) 4 Slutlig, 2014/0033 (COD)
Rättslig grund
Artiklarna 42 och 43.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut antas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet krävs kvalificerad majoritet för beslut.
Bakgrund
Den 11 februari 2014 presenterade kommissonen ett förslag till förordning om avelstekniska och genealogiska villkor för handel med och import till unionen av avelsdjur och avelsmaterial från dem.
Förordningen ska ersätta all befintlig lagstiftning på detta område i syfte att se till att unionsbestämmelserna om djuravel tillämpas enhetligt och för att undvika hinder till följd av skillnader i nationella införlivanden av direktiv.
Förslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp, varvid det har framkommit att de flesta medlemsstater är positiva till förslaget. Det finns dock delar där det råder oenighet. Det fortsatta arbetet fokuserar på omskrivningar av förslaget för att beakta medlemsstaternas ståndpunkter vad gäller dessa delar.
Kommissionens förslag till ny förordning skiljer sig inte så mycket i sakfrågorna från dagens lagstiftning utan de grundläggande principerna och allmänna bestämmelserna i unionens avelstekniska lagstiftning har bibehållits. Några förändringar har man dock infört, t.ex. att godkännande av avelsorganisationer ska innefatta även godkännande av organisationens avelsplan. Förslaget innebär också förändringar i vilka avelsmål som är möjliga och innehåller även tydligare bestämmelser av hur organisationer som har verksamhet i flera medlemsstater ska hanteras.
Kommissionen har även lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av direktiv 89/608/EEG, 90/425/EEG och 91/496/EEG som syftar till att ta bort hänvisningar till unionens avelstekniska lagstiftning. Dessa föreslagna ändringar är en direkt följd av att kommissionen nyligen antagit ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av bl.a. livsmedels- och foderlagstiftningen. Eftersom avel av djur inte ska omfattas av den nya förordningen är det därför nödvändigt att införa bestämmelser om offentlig kontroll av avelsdjur i förslaget till en ny rådsförordning om avelstekniska och genealogiska villkor för handel med och import till unionen av avelsdjur och avelsmaterial.
Vid rådsmötet i december förväntas enbart en lägesrapport från ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer en revidering av gällande lagstiftning som innebär en tydligare och mer enhetlig lagstiftning på området. Den nya lagstiftningen innebär ökade krav på avelsorganisationerna och myndigheterna. Regeringen anser att vid utformningen av regelverket är det viktigt att beakta den administrativa bördan.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU
ÖVRIGA FRÅGOR
17 a) Nuvarande lagförslag.
(i) Omnibus – landningsskyldighet
-Lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
EU:s nya gemensamma fiskeripolitik har som ett av huvudmålen att utkasten inom EU:s alla fisken gradvis ska upphöra genom att det införs en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.
För att göra landningsskyldigheten praktiskt genomförbar är det nödvändigt att upphäva eller ändra vissa bestämmelser i gällande förordningar om tekniska åtgärder, förvaltningsåtgärder och kontroll som strider mot landningsskyldigheten och tvingar fiskare att kasta fisk överbord. Kommissionen har föreslagit sådana ändringar i ett flertal förordningar genom det s.k. ”omnibus”-förslaget.
Rådet gav i juni 2014 brett stöd till en ordförandeskapskompromiss som kommer att utgöra grunden för rådets mandat inför förhandlingar med Europaparlamentet. I parlamentet är behandlingen försenad vilket innebär att ett formellt antagande inte möjligt innan årsskiftet. Detta innebär en osäker situation för fiskena i Östersjön samt de pelagiska fiskena, vilka enligt grundförordningen omfattas av landningsskyldigheten från den 1 januari 2015.
(ii) Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om produktion och tillhandahållande på marknaden av växtodlingsmaterial (första läsningen)
-Information från ordförandeskapet och lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
Kommissionens presenterade den 6 maj 2013 ett förslag till ny förordning om produktion och tillhandahållande av växtförökningsmaterial. Den föreslagna förordningen om växtförökningsmaterial skulle ersätta tolv direktiv varav många är föråldrade samt göra regelverket mer modernt, enhetligt och tillämpningen mer harmoniserad.
Den 11 mars 2014 röstade Europaparlamentet emot kommissionens förslag i sin första läsning och förkastade därmed förslaget i dess helhet. Det nyvalda Europaparlamentet har bekräftat denna ståndpunkt. Kommissionen har indikerat att de avser ta fram ett reviderat förslag till rättsakt.
Kommissionen har indikerat att ett reviderat förslag finns och att det kan presenteras efter att det nya kommissionskollegiet har examinerat det. Rådet har i början av december genom ett brev som skickats till kommissionen framfört vikten av att kommissionen presenterar ett reviderat förslag snarast, för att förhandlingarna ska kunna återupptas.
17 b) Resultatet av ett trepartsmöte på ministernivå om djurs hälsa och välbefinnande (Vught, Nederländerna den 14 december 2014)
.
Information från den danska, tyska och nederländska delegationen
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
Nederländerna, Tyskland och Danmark kommer att ha ett möte den 14 december 2014 på ministernivå om EU:s djurskyddslagstiftning och genomförandet av denna. Bakgrunden till mötet är bl.a. att tiden för kommissionens strategi för djurskydd och djurs välbefinnande för perioden 2012 – 2015 närmar sig sitt slut. Vid rådsmötet kommer resultatet av mötet att återrapporteras.
17 c) Förlängning av möjligheten till beslut om utbetalning för landsbygdsprogrammet 2007-2013
- På begäran av flera delegationer.
Dokumentbeteckning
Dokument saknas
Bakgrund
Under programperioden 2000-2006 möjliggjorde reglerna i landsbygdsförordningen att i exceptionella fall förlänga möjligheten att betala ut stöd.
Några medlemsstater har efterfrågat motsvarande möjlighet för övergången mellan programperioden 2007-2013 och nya programperioden för 2014-2020.
Kommissionen förklarade vid landsbygdsutvecklingskommittén (RDC), den 19 november, att samma möjlighet inte finns i regelverket för perioden 2007-2013. Förslaget att möjliggöra en liknande förlängning lyftes under detta möte. Enligt kommissionen är en sådan ändring inte möjlig. Den ståndpunkt kommissionen framförde på landsbygdsutvecklingskommittén var att det inte finns några möjligheter att ta till som inte innebär en lång och tidskrävande process och den tiden finns inte.
Jordbruksverket som är förvaltande myndighet i Sverige ligger relativt bra till med beslut om utbetalning och arbetar enligt en fastställd tidplan.
17 d) 36:e konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ (Rom den 10–12 november 2014)
Information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
Varje ordförandeskap brukar hålla en konferens för EU:s utbetalande myndigheter på jordbruksområdet. Under det italienska ordförandeskapet hölls konferensen i Rom den 10 – 12 november 2014. Konferensen omfattade tre workshops som behandlade uppdatering av blockdatabasen i förhållande till ekologiska fokusarealer, revision av utbetalningars laglighet och korrekthet samt felprocenten i jordbruksbudgeten.
Slutsatserna från konferensen kan sammanfattas till att reglerna måste vara proportionerliga i förhållande till politikens mål och att vissa nya regler i samband med CAP-reformen kan ifrågasättas i förhållande till kostnadseffektivitet. När det gäller felprocenten i jordbruksbudgeten konstaterades det att regelförenkling behövs för att minska felen.
17 e) Mer stöd till frukt- och grönsakssektorn med anledning av det ryska importstoppet
Information från den polska delegationen
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
Den 6 augusti 2014 utfärdade den Ryska Federationens president ett dekret om motåtgärder mot de länder som har infört sanktioner mot Ryssland i samband med Ukrainakrisen. Enligt beslutet förbjuder Ryssland import från EU, USA, Kanada, Australien och Norge av nöt-, gris- och fågelkött, bearbetat kött, fisk och skaldjur, mjölk och mjölkprodukter, ost samt grönsaker, frukt och nötter. Beslutet trädde i kraft den 7 augusti och ska gälla i ett år. EU har vidtagit stödåtgärder för att kompensera drabbade producenter utav frukt, grönsaker och mejeriprodukter. Svenska producenter av frukt och grönsaker vidhåller att de inte drabbats indirekt av det ryska importstoppet, men att säsongen gett ovanligt höga skördar till följd av gynnsam väderlek.
Kommenterad dagordning
Landsbygdsdepartementet
2014-12-02
Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 15 och 16 december 2014
Icke lagstiftande verksamhet
FISKE
3. Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2015 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta Havet
- politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Förslaget till förordning avser fastställande av TAC för 2015 för de kommersiellt sett viktigaste bestånden i Svarta havet: piggvar och skarpsill. De enda medlemsstater som berörs är Bulgarien och Rumänien. Fiskemöjligheter i Svarta havet och därmed förbundna villkor har fastställts enligt detta förfarande sedan 2008.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
4. Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2015 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i EU-vatten och, för EU-fartyg, i vissa andra vatten än EU-vatten
- politisk överenskommelse
Dokumentbeteckning
KOM(2014) 670
Rättslig grund
Artikel 43.3 i Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Bakgrund
Begränsningar av fångst och fiskeansträngning fastställs årligen genom olika förordningar för Östersjön, för Svarta havet, för djuphavsarter (vartannat år) och för Västerhavet. Vid jordbruks- och fiskerådet i december beslutas som regel TAC- och kvoter för nästkommande år för bestånden i Västerhavet. Eftersom många kvoter delas med länder som inte är medlemmar i EU föregås beslutet av ett omfattande förhandlingsarbete med olika tredjeländer, bl.a. Norge, Färöarna, Island och Grönland. Dessa förhandlingar omfattar bl.a. kvoter för gemensamt förvaltade bestånd som torsk, sej, kolja, vitling, rödspotta, sill, makrill och blåvitling. Unionen har också fiskemöjligheter genom partnerskapsavtal och olika regionala organisationer. Resultaten från dessa förhandlingar förs också in i kommissionens förslag till förordning för fiskemöjligheterna i Västerhavet som beslutas om vid rådsmötet i december.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer.
Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om maximalt hållbart uttag, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen så långt det är möjligt följs.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
JORDBRUK
5. Förslag till rådsslutsatser om finansiella fel i jordbruksbudgeten
-antagande av rådsslutsatser
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Överenskommelse om rådsslutsatser nås vanligen genom enhällighet.
Bakgrund
Utbetalningar från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling granskas årligen av Ekonomistyrningsverket. Det är vid dessa granskningar som felprocenten för respektive jordbruksfond fastställs. EU-regelverket fastställer att en acceptabel nivå av fel är en felprocent på två procent per fond. Många medlemsstater har för hög felprocent i handläggningen av vissa åtgärder som finansieras av den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Felen inom Europeiska garantifonden för jordbruket ofta är lägre. Flera medlemsstater har dock påpekat att införandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken riskerar att leda till fler fel inom Europeiska garantifonden för jordbruket, mycket på grund av införandet av nya åtgärder såsom förgröningen av direktstödet.
Ordförandeskapet har tagit fram förslag till rådsslutsatser för att sammanfatta diskussionerna om felen i jordbruksbudgeten. Något reviderat förslag till rådsslutsatser inför rådet har ännu inte presenterats
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen ser allvarligt på de höga felen inom jordbruksutgifterna och anser generellt att det är viktigt att felen hålls på en låg nivå. Regeringen konstaterar samtidigt att det är ett systemfel när 19 medlemsstater inte klarar av att hålla sig under toleransnivån på två procent. Detta kan inte lösas med fler kontroller. Regeringen välkomnar därför förenkling av själva regelverket. Regeringen anser även att toleransen på två procent fel för alla stödsystem kan ifrågasättas.
Regeringen anser även att det är viktigt med en pragmatisk ansats från kommissionens sida i genomförandet av den nya politiken eftersom det har varit väldigt ont om tid för föreberedelser för genomförandet.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU
6. Förslag till rådsslutsatser om att stärka EU:s politik för unga jordbrukare
-Antagande av rådsslutsatser
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Överenskommelse om rådsslutsatser nås vanligen genom enhällighet.
Bakgrund
Ordförandeskapet har under hösten bjudit in medlemsstaterna för att diskutera möjliga åtgärder för att förbättra situationen för unga jordbrukare i EU i syfte att underlätta en föryngring av jordbrukssektorn. Ordförandeskapet föreslog åtgärder som rörde tillgång till krediter genom förmånliga lån, tillgång till jordbruksmark genom undantag från statstödsreglerna samt utbyte av erfarenheter genom ett slags Erasmusprogram för unga lantbrukare.
Ordförandeskapet har tagit fram förslag till rådsslutsatser om behovet av åtgärder som stärker EU:s politik för unga jordbrukare.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att effekten av de redan befintliga åtgärderna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör utvärderas innan nya åtgärder införs. Regeringen anser att skrivningar som öppnar upp för undantag från statsstödsreglerna bör undvikas.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
7. (ev.) Framtiden för mjölksektorn
Utbyte av synpunkter.
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
-
Bakgrund
Det finns flera tänkbara punkter som medlemsstaterna kan tänkas vilja ta upp på rådet med anledning av det ekonomiskt kritiska läget i mjölksektorn. Flera medlemsstater förväntas vilja ta upp behov av ytterligare krisåtgärder med anledning av det ryska importstoppet.
Det är tänkbart att några medlemsstater kommer att efterfråga nya former för utbudsbegränsning för att ersätta mjölkkvoterna som enligt beslut att avskaffas den 1 mars 2015.
Förslag till svensk ståndpunkt
Mjölkproduktionen är viktig för Sverige och den svenska landsbygden. Den sysselsätter direkt och indirekt ett stort antal personer. Regeringen vill stärka mjölkböndernas konkurrenskraft så att svenska mjölkbönder kan ta del av den växande globala marknaden.
Regeringen anser därför att det är nödvändigt att den utbudsbegränsning som mjölkkvoten inneburit nu upphör för att kunna utveckla konkurrenskraften för Europas mjölkbönder. Regeringen anser att åtgärder för att undanröja handelshinder och möjliggöra ökad export är strategiskt viktiga.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.
8. (ev.) Utkast till rådsbeslut avseende statsstöd i Republiken Cypern i form av skattebefrielse för motorbränsle som används inom jordbruket
- Antagande
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Artikel 108.2, tredje stycket i funktionsfördraget. På begäran av en medlemsstat kan rådet enhälligt besluta att avvika från bestämmelserna om statsstöd om det föreligger exceptionella omständigheter.
Bakgrund
Cypern har lämnat en begäran till rådet om att bevilja statsstöd i form av skattebefrielse för motorbränsle som används inom jordbruket. Skattebefrielsen är ett befintligt stöd som Cypern ville behålla. Anledningen var bl.a. den finansiella krisen och dess olika konsekvenser, det ryska importstoppet och svår torka.
Frågan fanns upptagen på dagordningen för rådsmötet den 10 november 2014 för diskussion. Vid rådsmötet drogs begäran tillbaka med motiveringen att Cypern skulle fortsätta diskussionerna med kommissionen för att försöka hitta en lösning, vilket bl.a. Sverige uppmanat till.
Cypern har efter diskussioner med kommissionen har reviderat sin begäran till att innebära att den skattebefrielse som Cypern tillämpar upphör vid årsskiftet 2014/15. Uppgörelsen läggs fram som ett förslag till rådsbeslut som innebär att Cypern får undantag från statsstödsreglerna för skattebefrielsen gällande perioden 1 juli – 31 december 2014.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är generellt sett negativt till att rådet utnyttjas för att godkänna statliga stöd som inte kan godkännas av kommissionen inom ramen för det ordinära systemet för statsstödsprövning. För att det ska anses vara exceptionella omständigheter bör krävas att det är fråga om en extraordinär situation som inte var förutsebar, inte är permanent och som inte kan åtgärdas genom existerande bestämmelser.
Mot bakgrund av att det nuvarande förslaget är mycket begränsat jämfört med den ursprungliga begäran, samt det faktum att Cypern följt uppmaningen från Sverige och andra medlemsstater att i samråd med kommissionen försöka hitta en annan lösning än den ursprungliga, anser regeringen att Sverige bör ställa sig bakom förslaget.
Ställningstagandet innebär inte någon avvikelse från regeringens generella ståndpunkt om den aktuella processen. Regeringen har också under frågans behandling tydliggjort denna inställning för kommissionen och övriga medlemsstater.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i november 2014.
9. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning som ändrar förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter. av stödpriser
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
KOM(2014)0013
Rättslig grund
-
Bakgrund
Frågan hör ihop med punkt 11 på rådets dagordning och handlar om kommissionens förslag om sammanslagning av EU:s stöd för utdelning av skolmjölk respektive skolfrukt och grönsaker.
Ordförandeskapet förväntas lämna en lägesrapport om förhandlingarna som i nuläget är låsta då medlemsstaterna och kommissionen gör olika tolkningar av vilken rättslig grund som ska gälla för fastställande av stödpriser. Kommissionen föreslår att ordinarie beslutsförfarande ska gälla medan rådet gör bedömningen att beslut ska fattas i enlighet med artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vilket innebär att rådet ensamt fattar beslut.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer övriga medlemsstater angående den rättsliga grunden och tar i övrigt not om lägesrapporten.
EU-nämnden och MJU
Frågan har varit uppe för samråd med EU-nämnden och information i MJU i februari (presentation) och i juni (lägesrapport) 2014.
Lagstiftande verksamhet
11. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor.
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
KOM(2014)0014
Rättslig grund
Den rättsliga grunden är artiklarna 42 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ordinarie beslutsförfarande, rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Se dagordningspunkt 9.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen tar not om lägesrapporten.
EU-nämnden och MJU
Frågan har varit uppe för samråd med EU-nämnden och information i MJU i februari (presentation) och i juni (lägesrapport) 2014.
12. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, med ändring av Europaparlamentets och rådets förordning XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] och upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007
-(ev.) Partiell allmän inriktning
Dokumentbeteckning
Ej inkommit.
Rättslig grund
Artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget. Beslut fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och rådet beslutar med kvalificerad majoritet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade våren 2014 ett nytt lagstiftningspaket om ekologisk produktion innehållande ett förslag till ny förordning och en ny handlingsplan. Marknaden för ekologiska produkter inom EU har vuxit så kraftigt att varken den interna försörjningen eller lagstiftningen på området har hunnit med. Syftet med den föreslagna förordningen är bl.a. att underlätta för jordbrukare att gå över till ekologiskt jordbruk. Förordningen ska även bidra till enklare regler, minskad administrativ börda, rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare och stärkt konsumentförtroende för ekologiska produkter.
Det italienska ordförandeskapet har som målsättning att anta en partiell allmän riktlinje (artikel 1-19 och relevanta delar i bilagan till förordningen) vid ministerrådet i december 2014. Europaparlamentet kommer att ta ställning till lagstiftningspaketet under våren 2014.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer kommissionens strävan efter effektiva och enklare regler, minskad administrativ börda och rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare. Regeringen anser dock att kommissionens förenklings-arbete ska ske på ett balanserat sätt som inte missgynnar eller försvårar produktionen för jordbrukarna. Om alltför många undantag tas bort finns det en risk att bristen på råvara kan bidra till att vissa ekologiska jordbruk blir tvungna att lägga ned sin verksamhet. Regeringen vill därför verka för att behålla undantagen som finns i de gällande EU-reglerna för ekologisk produktion.
Regeringen välkomnar att rådet försöker enas om att behålla de undantag som finns idag och som regeringen bedömer vara nödvändiga för en fortsatt utveckling av den ekologiska sektorn. Regeringen verkar särskilt för följande:
Möjligheten att använda konventionellt utsäde
Möjligheten att använda ekologisk och icke-ekologisk odling på samma företag
Möjligheten att köpa in icke ekologiska avelsdjur
Möjligheten till avhorning
Utan dessa undantag finns det en risk att lantbrukarna lämnar det ekologiska jordbruket, bland annat p.g.a. brist på råvara.
Regeringen kommer även att verka för att importreglerna inte ska missgynna u-länder eller försvåra handeln med tredje land.
EU-nämnden och MJU
Frågan har tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 24 mars och den 11 juli 2014. En särskild överläggning i frågan hölls i MJU i juni 2014.
13. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om djurhälsa
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 168.4, 43.2 och 114.1. Regler för vilka dessa artiklar utgör rättslig grund antas av rådet och Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet krävs kvalificerad majoritet för beslut.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 6 maj 2013 ett förslag till ny förordning om djurhälsa, som syftar till att göra lagstiftningen enklare, modernare och mer sammanhållen än nuvarande EU-lagstiftning på området. Förordningen har formen av en ”ramlag”, och kommer att ersätta ett 60-tal rättsakter antagna av rådet och i vissa fall rådet och Europaparlamentet.
Nyheter i förhållande till nuvarande lagstiftning är att sjukdomsövervakningen stärks och djurhållarnas ansvar för djurhälsan klargörs.
Förordningen lägger fast övergripande principer för att minska djursjukdomar och bevara EU:s ekonomiska konkurrenskraft. Djursjukdomar ska listas och kategoriseras för att underlätta prioriteringar och se till att EU:s resurser används på bästa sätt. Detaljerade bestämmelser om åtgärder mot olika kategorier av sjukdomar kommer att framgå av delegerade akter och genomförandeakter som ska antas av kommissionen.
Förslaget har sedan sommaren 2013 behandlats i rådsarbetsgrupp. Under det italienska ordförandeskapet har fokus legat på att hitta kompromisslösningar som kan accepteras av medlemsstaterna och av Europaparlamentet. De viktigaste utestående frågorna gäller kriterier för listning och kategorisering av djursjukdomar.
Den tekniska behandlingen kommer att fortsätta under letternas ordförandeskap. Europaparlamentet har fattat beslut om sin ståndpunkt i den första behandlingen. Vid rådsmötet i december förväntas enbart en lägesrapport från ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är i stora drag positiv till förslaget och bedömer att förordningen har förutsättningar att leda till ytterligare förbättringar av djurhälsan inom EU, särskilt genom att betona vikten av förebyggande åtgärder och djurhållarnas ansvar för att förhindra smittspridning.
Vilka sjukdomar som listas och hur dessa kategoriseras är av avgörande betydelse för möjligheten att förhindra smittspridning vid import av djur och djurprodukter till EU och vid handel mellan EU-länder. Listning och kategorisering ska baseras på kriterier som finns i djurhälsoförordningen och beslutas i form av genomförandeakter. I förhandlingarna kring förordningen verkar regeringen för att kriterierna ska vara tydliga och medge åtgärder mot sådana smittor som det är angeläget att hålla utanför Sveriges gränser.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juni 2014. Frågan var föremål för särskild överläggning i MJU den 27 augusti 2013.
14. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43. Regler för vilka artikel 43 utgör rättslig grund antas av rådet och Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet krävs kvalificerad majoritet för beslut.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 6 maj 2013 ett förslag till ny förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. Förslaget innebär en mer proaktiv och riskbaserad lagstiftning med fokus dels på förebyggande åtgärder för att förhindra spridning, dels på snabba åtgärder vid utbrott.
Förslaget innebär också tydligare och mer detaljerade krav än gällande direktiv i syfte att förbättra förutsättningarna för mer effektiv och enhetlig tillämpning. Detaljerade bestämmelser kommer att framgå av delegerade akter och genomförandeakter som ska antas av kommissionen. Kommissionens syfte med förslaget är att stärka skyddet av EU:s territorium mot växtskadegörare vars introduktion kan få omfattande ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser.
Förslaget har sedan sommaren 2013 behandlats i rådsarbetsgrupp. Under det italienska ordförandeskapet har fokus legat på att hitta kompromisslösningar som kan accepteras av medlemsstaterna. De viktigaste utestående frågorna gäller importregleringen, systemet med krav på växtpass vid förflyttning av växter för vidare odling på den inre marknaden, krav på registrering av aktörer samt om växter som växtskadegörare ska omfattas av förordningen eller inte.
Den tekniska behandlingen kommer att fortsätta under letternas ordförandeskap. Europaparlamentet har fattat beslut om sin ståndpunkt i den första behandlingen. Vid rådsmötet i december förväntas enbart en lägesrapport från ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen bedömer att förslaget kommer att innebära ett bättre skydd avseende nya och allvarliga växtskadegörare och stödjer det därför i stort. Särskilt positivt är förslagets fokus på förebyggande och riskbaserade åtgärder och de föreslagna möjligheterna att snabbt kunna anpassa regelverket till nya situationer.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juni 2014. Frågan var föremål för särskild överläggning i MJU den 27 augusti 2013.
15. Förslag till förordning om offentlig kontroll för att säkerställa till tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen, bestämmelser om djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Rättslig grund
Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 168.4, 43.2 och 114.1. Regler för vilka dessa artiklar utgör rättslig grund antas av rådet och Europaparlamentet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet krävs kvalificerad majoritet för beslut.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 6 maj 2013 ett förslag till ny förordning om offentlig kontroll. Kommissionens förslag ersätter dagens kontrollförordning och utvidgar tillämpningsområdet till att förutom livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd även omfatta skyddsåtgärder mot växtskadegörare, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel. Förslaget reglerar hur den offentliga kontrollen ska bedrivas inom dessa områden.
Syftet med förslaget är att effektivisera den offentliga kontrollen som berör djur-, livsmedels- och växtområdena samt att samla reglerna om offentlig kontroll inom dessa områden i en förordning. Förslaget reglerar även hur den offentliga kontrollen ska finansieras. De grundläggande principerna föreslås fortsatt vara desamma (riskbaserade, regelbundna, oaviserade kontroller).
Förslaget har sedan sommaren 2013 behandlats i rådsarbetsgrupp. Under det italienska ordförandeskapet har fokus bl.a. legat på att diskutera finansieringen av den offentliga kontrollen och hur den framtida kontrollen vid bl.a. slakterier ska organiseras. Det finns fortfarande en del utestående frågor att lösa inom dessa områden såsom obligatoriska kontrollavgifter och den officiella veterinärens roll. Den tekniska behandlingen kommer att fortsätta under letternas ordförandeskap. Vid rådsmötet i december förväntas enbart en lägesrapport från ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen ställer sig i stora drag positivt till förslaget om offentlig kontroll och ser fördelar på nästan alla områden med att förordningens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta offentlig kontroll av risker kopplade till människor, djur och växter direkt eller indirekt via miljön.
Regeringen anser att medlemsstaterna ska vara ansvariga för att det finns tillräckliga resurser för de behöriga myndigheterna att utföra den offentliga kontrollen. Medlemsstaterna ska kunna välja på vilket sätt man finansierar kontrollen, eftersom val av finansieringsform måste stämma överens med t.ex. nationella skatter och andra system.
EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i juni 2014. Frågan var föremål för särskild överläggning i MJU den 27 augusti 2013.
16. Förslag till förordning om avelstekniska och genealogiska villkor för handel med och import till unionen av avelsdjur och avelsmaterial från dem
och
Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av direktiv om 89/608/EEG, 90/425/EEG och 91/496/EEG vad gäller hänvisning till avelsteknisk lagstiftning
- Lägesrapport
Dokumentbeteckning
KOM (2014) 5 Slutlig 2014/0032 (COD), KOM (2014) 4 Slutlig, 2014/0033 (COD)
Rättslig grund
Artiklarna 42 och 43.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut antas av rådet och Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet krävs kvalificerad majoritet för beslut.
Bakgrund
Den 11 februari 2014 presenterade kommissonen ett förslag till förordning om avelstekniska och genealogiska villkor för handel med och import till unionen av avelsdjur och avelsmaterial från dem.
Förordningen ska ersätta all befintlig lagstiftning på detta område i syfte att se till att unionsbestämmelserna om djuravel tillämpas enhetligt och för att undvika hinder till följd av skillnader i nationella införlivanden av direktiv.
Förslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp, varvid det har framkommit att de flesta medlemsstater är positiva till förslaget. Det finns dock delar där det råder oenighet. Det fortsatta arbetet fokuserar på omskrivningar av förslaget för att beakta medlemsstaternas ståndpunkter vad gäller dessa delar.
Kommissionens förslag till ny förordning skiljer sig inte så mycket i sakfrågorna från dagens lagstiftning utan de grundläggande principerna och allmänna bestämmelserna i unionens avelstekniska lagstiftning har bibehållits. Några förändringar har man dock infört, t.ex. att godkännande av avelsorganisationer ska innefatta även godkännande av organisationens avelsplan. Förslaget innebär också förändringar i vilka avelsmål som är möjliga och innehåller även tydligare bestämmelser av hur organisationer som har verksamhet i flera medlemsstater ska hanteras.
Kommissionen har även lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av direktiv 89/608/EEG, 90/425/EEG och 91/496/EEG som syftar till att ta bort hänvisningar till unionens avelstekniska lagstiftning. Dessa föreslagna ändringar är en direkt följd av att kommissionen nyligen antagit ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av bl.a. livsmedels- och foderlagstiftningen. Eftersom avel av djur inte ska omfattas av den nya förordningen är det därför nödvändigt att införa bestämmelser om offentlig kontroll av avelsdjur i förslaget till en ny rådsförordning om avelstekniska och genealogiska villkor för handel med och import till unionen av avelsdjur och avelsmaterial.
Vid rådsmötet i december förväntas enbart en lägesrapport från ordförandeskapet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer en revidering av gällande lagstiftning som innebär en tydligare och mer enhetlig lagstiftning på området. Den nya lagstiftningen innebär ökade krav på avelsorganisationerna och myndigheterna. Regeringen anser att vid utformningen av regelverket är det viktigt att beakta den administrativa bördan.
EU-nämnden och MJU
Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU
ÖVRIGA FRÅGOR
17 a) Nuvarande lagförslag.
(i) Omnibus – landningsskyldighet
-Lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
EU:s nya gemensamma fiskeripolitik har som ett av huvudmålen att utkasten inom EU:s alla fisken gradvis ska upphöra genom att det införs en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.
För att göra landningsskyldigheten praktiskt genomförbar är det nödvändigt att upphäva eller ändra vissa bestämmelser i gällande förordningar om tekniska åtgärder, förvaltningsåtgärder och kontroll som strider mot landningsskyldigheten och tvingar fiskare att kasta fisk överbord. Kommissionen har föreslagit sådana ändringar i ett flertal förordningar genom det s.k. ”omnibus”-förslaget.
Rådet gav i juni 2014 brett stöd till en ordförandeskapskompromiss som kommer att utgöra grunden för rådets mandat inför förhandlingar med Europaparlamentet. I parlamentet är behandlingen försenad vilket innebär att ett formellt antagande inte möjligt innan årsskiftet. Detta innebär en osäker situation för fiskena i Östersjön samt de pelagiska fiskena, vilka enligt grundförordningen omfattas av landningsskyldigheten från den 1 januari 2015.
(ii) Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om produktion och tillhandahållande på marknaden av växtodlingsmaterial (första läsningen)
-Information från ordförandeskapet och lägesrapport
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
Kommissionens presenterade den 6 maj 2013 ett förslag till ny förordning om produktion och tillhandahållande av växtförökningsmaterial. Den föreslagna förordningen om växtförökningsmaterial skulle ersätta tolv direktiv varav många är föråldrade samt göra regelverket mer modernt, enhetligt och tillämpningen mer harmoniserad.
Den 11 mars 2014 röstade Europaparlamentet emot kommissionens förslag i sin första läsning och förkastade därmed förslaget i dess helhet. Det nyvalda Europaparlamentet har bekräftat denna ståndpunkt. Kommissionen har indikerat att de avser ta fram ett reviderat förslag till rättsakt.
Kommissionen har indikerat att ett reviderat förslag finns och att det kan presenteras efter att det nya kommissionskollegiet har examinerat det. Rådet har i början av december genom ett brev som skickats till kommissionen framfört vikten av att kommissionen presenterar ett reviderat förslag snarast, för att förhandlingarna ska kunna återupptas.
17 b) Resultatet av ett trepartsmöte på ministernivå om djurs hälsa och välbefinnande (Vught, Nederländerna den 14 december 2014)
.
Information från den danska, tyska och nederländska delegationen
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
Nederländerna, Tyskland och Danmark kommer att ha ett möte den 14 december 2014 på ministernivå om EU:s djurskyddslagstiftning och genomförandet av denna. Bakgrunden till mötet är bl.a. att tiden för kommissionens strategi för djurskydd och djurs välbefinnande för perioden 2012 – 2015 närmar sig sitt slut. Vid rådsmötet kommer resultatet av mötet att återrapporteras.
17 c) Förlängning av möjligheten till beslut om utbetalning för landsbygdsprogrammet 2007-2013
- På begäran av flera delegationer.
Dokumentbeteckning
Dokument saknas
Bakgrund
Under programperioden 2000-2006 möjliggjorde reglerna i landsbygdsförordningen att i exceptionella fall förlänga möjligheten att betala ut stöd.
Några medlemsstater har efterfrågat motsvarande möjlighet för övergången mellan programperioden 2007-2013 och nya programperioden för 2014-2020.
Kommissionen förklarade vid landsbygdsutvecklingskommittén (RDC), den 19 november, att samma möjlighet inte finns i regelverket för perioden 2007-2013. Förslaget att möjliggöra en liknande förlängning lyftes under detta möte. Enligt kommissionen är en sådan ändring inte möjlig. Den ståndpunkt kommissionen framförde på landsbygdsutvecklingskommittén var att det inte finns några möjligheter att ta till som inte innebär en lång och tidskrävande process och den tiden finns inte.
Jordbruksverket som är förvaltande myndighet i Sverige ligger relativt bra till med beslut om utbetalning och arbetar enligt en fastställd tidplan.
17 d) 36:e konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ (Rom den 10–12 november 2014)
Information från ordförandeskapet
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
Varje ordförandeskap brukar hålla en konferens för EU:s utbetalande myndigheter på jordbruksområdet. Under det italienska ordförandeskapet hölls konferensen i Rom den 10 – 12 november 2014. Konferensen omfattade tre workshops som behandlade uppdatering av blockdatabasen i förhållande till ekologiska fokusarealer, revision av utbetalningars laglighet och korrekthet samt felprocenten i jordbruksbudgeten.
Slutsatserna från konferensen kan sammanfattas till att reglerna måste vara proportionerliga i förhållande till politikens mål och att vissa nya regler i samband med CAP-reformen kan ifrågasättas i förhållande till kostnadseffektivitet. När det gäller felprocenten i jordbruksbudgeten konstaterades det att regelförenkling behövs för att minska felen.
17 e) Mer stöd till frukt- och grönsakssektorn med anledning av det ryska importstoppet
Information från den polska delegationen
Dokumentbeteckning
-
Bakgrund
Den 6 augusti 2014 utfärdade den Ryska Federationens president ett dekret om motåtgärder mot de länder som har infört sanktioner mot Ryssland i samband med Ukrainakrisen. Enligt beslutet förbjuder Ryssland import från EU, USA, Kanada, Australien och Norge av nöt-, gris- och fågelkött, bearbetat kött, fisk och skaldjur, mjölk och mjölkprodukter, ost samt grönsaker, frukt och nötter. Beslutet trädde i kraft den 7 augusti och ska gälla i ett år. EU har vidtagit stödåtgärder för att kompensera drabbade producenter utav frukt, grönsaker och mejeriprodukter. Svenska producenter av frukt och grönsaker vidhåller att de inte drabbats indirekt av det ryska importstoppet, men att säsongen gett ovanligt höga skördar till följd av gynnsam väderlek.