JoF dp 7 RådsPM

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:81164

DOCX
PAGE 2

Slutlig – Bilaga 1

Rådspromemoria

2008-10-17

Jordbruksdepartementet

JoF dp 7 RådsPM

JoF dp 7 RådsPM

Jordbruks- och fiskerådet den 27-28 oktober 2008

Dagordningspunkt 7

Rubrik:

Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Dokument:

12720/08 PECHE 222

Tidigare dokument:

-

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden. Dock var frågan rörande 2008 års kvoter föremål för samråd inför jordbruks- och fiskerådet i oktober 2007.

Bakgrund

Varje år förhandlas fiskekvoterna för bestånden i Östersjön. Kommissionen lägger förslag på kvoterna för nästkommande år för de kommersiellt viktiga arterna torsk, sill, skarpsill och lax samt rödspätta. Kommissionens förslag fastställs med stöd av biologisk rådgivning från bl.a. ICES (Internationella Havsforskningsrådet). ICES råd är biologiskt vetenskapliga och tar i princip inte hänsyn till fiskeriförvaltningsaspekter om inte en förvaltningsplan föreligger. Kommissionen anlitar den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) för att tolka ICES råd, och ge förslag som tar hänsyn till fiskeriförvaltningsfrågor. I samband med kvotförhandlingar kan eventuellt revideringar av gällande förvaltningsplaner, tekniska regleringar och gemensamma kontrollregler genomföras. I år lämnade kommissionen ett förslag till förordning den 9 september 2008. Förordningsförslaget har diskuterats flera gånger i rådsarbetsgruppen och behandlades i Coreper den 17 oktober. Målet är att nå en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet den 27-28 oktober 2007.

Kommissionen har visat på en lyhördhet för ICES biologiska råd och kommentarerna från den regionala rådgivande nämnden för Östersjön (BSRAC). Man har även hörsammat torskplanens riktlinjer och i stort följt den policy som innebär att man ogärna överskrider en minskning eller ökning på mer än 15 % jämfört med kvoten året innan. Förslaget innebär en reduktion av fiskekvoterna med -15% i de flesta bestånd förutom sillen i östra Östersjön där reduktionen är mindre, torsken i östra Östersjön där man förespråkar en ökning med +15% samt sillen i västra Östersjön där förslaget innebär att kvoten reduceras med -63%.

Den fleråriga torskplanen som medlemsstaterna beslutade om 2007 började gälla innevarande år. Den sätter upp riktlinjer för hur torskbestånden ska förvaltas utifrån ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. I föreliggande förslag till förordning framhåller kommissionen vikten av att följa torskplanen som bl.a. innebär att kvoterna inte ska ändras med mer än 15% (om det inte finns starka skäl) samt att antalet fiskedagar ska reduceras med 10 %.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002, särskilt artikel 20, och rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996, särskilt artikel 2. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Fiskemöjligheterna och fördelningen av dessa mellan medlemsstaterna regleras varje år.

Svensk ståndpunkt

Sveriges grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. För att nå detta är det viktigt att beakta den vetenskapliga rådgivningen samt följa existerande förvaltnings- och återhämtningsplaner.

Kommissionens förslag innebär att de flesta kvoter reduceras. Det är en ansvarsfull inriktning som Sverige stödjer.

Torsken i östra Östersjön har visat på en förbättring därför stöder Sverige att kvoten ökas med +15%. För det västra torskbeståndet behövs en större återhållsamhet därför stöder Sverige kommissionens förslag på en reduktion på -15%. Samtidigt anser Sverige att återhämtningsplanen för torsk snarast bör utvärderas av ICES.

Situationen för sillen i västra Östersjön är oroande därför stöder Sverige en kraftig reduktion. Det är viktigt att en förvaltningsplan tas fram snarast möjligt.

Det är viktigt att de selektiva redskapen förbättras. Sverige anser att de två selektiva redskapen BACOMA och T90 bör utvärderas snarast, med målet att ta fram en ny BACOMA. Den svenska inriktningen är att öka maskstorleken för att på så sätt öka minimåtten på den torsk som fångas.

För en framgångsrik fiskeriförvaltning är det nödvändigt att även tillämpa andra förvaltningsåtgärder utöver fiskekvotsregleringar. Sverige stödjer en fortsatt successiv minskning av fiskeriansträngningen enligt torskplanen dvs. att antalet dagar ute ur hamn ska reduceras med 10%.

Sverige verkar för att arbetet med att förbättra fiskerikontrollen fortsätter.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet har ej yttrat sig.

Förslaget

Förslag på TAC:er och kvoter för fisket i Östersjön för år 2009.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) är ett fullständigt harmoniserat politikområde

Ekonomiska konsekvenser

Inga ökade kostnader för Sverige eller EU. Förslaget finansieras inom ram.

Övrigt

-