JoF dp 03 rådspm Stöd till de fattigaste (SLUTLIG)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:75ADD
Bilaga 1 | ||
Rådspromemoria | ||
2008-09-19 | ||
Jordbruksdepartementet |
Jordbruks- och fiskerådet den 29-30 september
Dagordningspunkt 3
Rubrik:
Distribution av livsmedel till de fattigaste i gemenskapen
Dokument:
KOM(2008)563/3
SEC (2008)2436/2 Kommissionens konsekvensanalys
Tidigare dokument:
-
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
-
Bakgrund
Programmet har funnits sedan 1987 och medfört att varor som köps upp för intervention (exv. spannmål, mjölkprodukter, nötkött och olivolja) distribuerats till behövande. I mitten av 1990-talet då interventionslagren för kött minskade, infördes möjligheten att göra marknadsuppköp i de fall livsmedel ej fanns i interventionslager. 2005 ökade marknadsuppköpens betydelse och 2008 uppgick de till 90% av livsmedelshjälpen.
I praktiken fungerar programmet som sådant att när interventionslager saknas, gör kommissionen en beräkning av budgetutgiften för de saknade lagervarorna. Den budgetuppskattningen används sedan för att köpa upp livsmedel på den fria marknaden genom anbudsförfarande. Ett anbudsförfarande används också för att omvandla lagervaror som spannmål till bearbetade produkter inom samma kategori, såsom pasta och mjöl. Enligt nuvarande regler begränsas uppköpen till de produkter som får interveneras, vilket innebär att frukt och grönsaker exempelvis inte ingår i programmet.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 37 i Fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter att yttrande från Europaparlamentet inhämtats.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att detta är en socialpolitisk fråga och inte en jordbrukspolitisk fråga. Regeringen är kritisk till kommissionens förslag. Det har länge varit den svenska regeringens uppfattning att avsättningsfrämjande stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska avskaffas. Kampen mot fattigdom och utslagning i samhället bör ske inom det sociala området och vara varje medlemslands ansvar enligt subsidiaritetsprincipen.
Europaparlamentets inställning
EP har ej yttrat sig i frågan ännu.
Förslaget
Förslaget ska börja gälla från och med livsmedelsprogrammet 2010 och löpa i treårsperioder. Krav ställs på införande av nationella livsmedelsprogram. Programmet ska utvärderas 2012 genom en rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet. Nationell medfinansiering introduceras.
Marknadsuppköp ska bli tillåtet förutsatt att produkten ej finns i interventionslager. Organisationer som söker stödet ska på basis av ett nationellt program för livsmedelshjälp meddela Kommissionen sitt behov av livsmedelsstöd. Stödet kan finansiera transportkostnader, uppköp av varor liksom administrativa kostnader för stödberättigade organisationer. Utdelningen av mat ska vara gratis eller till en kostnad som inte är mer än vad som är försvarbara utgifter för implementeringen hos den distribuerande organisationen. Livsmedelshjälp ska bara ges till EU-medborgare, dock oavsett i vilket medlemsland man befinner sig i. Det är upp till medlemsstaterna att bestämma vilka som ska berättiga till livsmedelshjälp.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Programmet som regleras i en rådsförordning är frivilligt och direkt tillämpligt i Sverige.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionen har inte redovisat några budgetära konsekvenser utan hänvisar till att reglerna i sig inte kommer leda till budgetbelastning, utan budgeten kommer att påverkas första gången 2010, i och med det nya livsmedelshjälpsprogrammet. I samband med utformningen av programmet kommer finansieringen beslutas. Programmets betydelse har ökat i takt med utvidgningen. Stigande livsmedelspriser har ökat kostnaderna för att ge livsmedelsbistånd, liksom risken för livsmedelsbrist bland EU:s fattiga befolkning. Kommissionen medger att gemenskapsprogrammet inte kan vara den enda lösningen på matbristen hos de uppskattningsvis 40 miljoner människor som 2006 uppskattades vara i riskzonen för ”livsmedelsfattigdom” i EU-25. Definitionen på en person som lider av matbrist i EU, är enligt kommissionen, en person som inte har råd att äta kyckling, fisk eller kött varannan dag. 2006 fick mer än 13 miljoner människor livsmedelshjälp genom programmet. Kommissionen önskar att programmet ska inspirera medlemsstaterna att starta liknande program, samtidigt som de påpekar att budgeten för sådana aktioner saknas i de nya medlemsstaterna.
För närvarande uppgår budgeten till 300 miljoner euro per år. Det uppskattas bli 5 till 12 måltider per år för 13 miljoner människor, beroende på omkostnader per måltid. Kommissionen uppskattar att 30 miljoner människor är i behov av livsmedelshjälp i de medlemsstater som tillämpar systemet. Beroende på vilket fattigdomsmått (olika mått innebär olika stort antal ”behövande personer” i EU) som används kan kostnaden för hela programmet variera mellan ca 500 miljoner euro och 1 600 miljoner euro per år i EU-27 enligt kommissionen. När programmen startade 1987 uppgick budgeten till 100 miljoner euro. Mellan 1995-2003 uppgick budgeten till ca 200 miljoner euro och ökningen därefter beror nästan uteslutande på utvidgningen. Enligt kommissionen har antalet fattiga i gemenskapen i övrigt inte ökat under perioden. Enligt uppgift från kommissionen uppgår USA:s inhemska livsmedelshjälp till 54 miljarder dollar, vilket kommissionen dock förklarar med att USA saknar det välfärdssystem som finns i Europa.
Övrigt
Intervention: Utbudsstyrande åtgärd som innebär att produktionsöverskott på marknaden köps upp till garantipris av offentliga interventionsorgan för att hållas i lager. De lagrade produkterna kan förstöras, användas för humanitära ändamål eller säljas igen av kommissionen.