JoF, Återrapport 14-15 sept
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235090
Postadress
Telefon
E-post
Square de Meeûs 30
+32 2 289 56 11
representationen.bryssel@foreign.ministry.se
B - 1000 BRYSSEL
Belgien
Telegram:
Telefax
Telex:
+32 2 289 56 00
()
E-POST
16 september 2009
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Kopia: SB/EU-enheten
Riksdagens Kammarkansli
Rapport från informellt möte för jordbruks- och fiskeministrar den 14-15 september 2009 i Växjö
(x bilagor)
Sammanfattning:
* Det rådde en enighet om att ämnet jordbruk och klimat är viktigt. Gemenskapen har en roll i att både minska utsläppen av växthusgaser och att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat. Många MS ansåg att jordbrukets klimatfrågor bör integreras i GJP och att politiken i högre utsträckning bör beakta förändringar i omvärlden.
* Ämnen som lyftes fram av medlemsstaterna var ökat samarbete, forskning och dess tillämpning, ökade kunskaper hos jordbrukarna, tidig varnings- och riskhanteringssystem för djur- och växtsjukdomar samt behovet av innovativa lösningar. Många MS framförde också oro över risken för koldioxidläckage till tredje land.
*Landbygdspolitiken lyftes fram som ett viktigt verktyg. Åtgärder inom landsbygdspolitiken bör användas effektivt för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat men också minska utsläppen av växthusgaser.
* Flera MS lyfte upp situationen på mjölkmarknaden. Det föranledde inte några åtgärder från ORDF. Diskussionen om mjölk hänvisades till jordbruksrådet i oktober.
* Nästa rådsmöte äger rum den 19-20 oktober 2009 i Luxemburg.
* * *
Den svenska delegationen leddes av jordbruksminister Eskil Erlandsson (ordförande) och statssekreterare Rolf Eriksson. För rapporteringen svarar Ylva Jonzon, Fredrik Odelram, Ingrid Svedinger och Ylva Tilander.
Mötet inleddes av ordförande Eskil Erlandsson (ORDF). ORDF påpekade att jordbruket påverkar, och påverkas, av klimatet och att det därför är angeläget att diskutera ”jordbruk och klimat” på det informella mötet.
COPA välkomnade initiativet att ta upp klimat och jordbruk och passade på att meddela att ett inspel inför Köpenhamnsmötet kommer att komma inom en snar framtid. COPA menade att jordbrukets utsläpp är av biologisk natur och att de därför är mer komplexa och svårare att åtgärda än i andra sektorer samt att jordbruket redan har minskat sina utsläpp mer än de flesta andra sektorer i gemenskapen. COPA förklarade att jordbrukarna kan göra en stor insats om de får tillräckligt stöd och tillräckliga resurser, vilket exemplifierades genom de åtgärder som även MS tog upp och som presenteras under fråga 2. Konkurrenskraftsaspekterna lyftes fram som viktiga, och COPA menade att de kostnader som lantbrukarna idag får bära för andra sektorers minskning av växthusgaser kan vara alltför tunga.
Även jordbrukets anpassning menade man var komplex, något som inte fullt ut beaktats i kommissionens vitbok om anpassning. Vattenfrågan lyftes fram som särskilt viktig inom anpassningsområdet.
COPA passade också på att nämna mjölk- och grissektorernas nuvarande ekonomiska förhållanden och hävdade att med detta i åtanke bör exportåtgärderna stärkas.
CEJA påpekade att unga lantbrukare har såväl vilja som möjlighet att bidra till minskad klimatbelastning och ökad anpassning. När de modulerade medlen fördelas bör unga jordbrukares villkor och möjligheter särskilt beaktas. CEJA menade vidare att mer forskning är nödvändigt, liksom att denna forskning kommer jordbrukarna till godo. Synergieffekter mellan utsläppsreducerande och anpassande åtgärder finns och det är viktigt att de beaktas i policybeslut. Investeringar i praktiska lösningar är ett annat viktigt element. Jordbrukare som investerar i framtidens teknologi får oftare än andra problem i kristider, varför samhället bör stödja de företagare som vågar ta dessa risker.
KOM (Fischer Boel) betonade vikten av att reducera utsläppen av växthusgaser, och att jordbruket kommer att behöva bära sin del av bördan. Utsläppen från den agrara sektorn har förvisso minskat mer än många andra, men för att fortsätta på den inslagna banan krävs agerande. Det finns potential för kostnadseffektiva lösningar inom jordbruket. Möjliga lösningar kunde vara att lagra CO2 i marken samt producera biomassa för energiändamål eller för andra förnybara material
I dagsläget finns många åtgärder som har bäring på klimatfrågan, men åtgärderna är inte alltid tillräckligt riktade. Mycket kan göras för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat, något som kommissionen gav många exempel på.
KOM påpekade också på att om vi ber jordbrukarna att ta ansvaret för delar av klimatproblematiken måste vi också hjälpa dem i gengäld. Att bönder sjunker under ytan och lämnar sektorn får icke önskvärda effekter på miljön och livsmedelsproduktionen, men inte nödvändigtvis på utsläppen av växthusgaser. KOM underströk även behovet av forskning och utveckling men också dess spridning.
EP (De Castro) inledde med att uttrycka en förhoppning om att detta informella sammanhang kommer att bli början på ett givande samarbete. EP är beredd att ta mer ansvar för jordbruksområdet i linje med lissabonstrategin. Som ett exempel på att EP kan axla ansvaret som rör jordbruksfrågorna nämndes EP:s enhetliga beslut som tagits i mjölkfrågan.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är idag inte fullständigt rustad för att möta de utmaningar vi står inför, menade parlamentet och framförde att EP kommer att göra sin röst hörd så långt det är möjligt och utnyttja medbeslutanderätt så långt det är möjligt.
EP betonade klimatförändringens påverkan på jordbruket samt lyfte fram jordbruket som en viktig del av lösningen i utmaningen att minska vårt fossila beroende.
EP underströk även vikten av Köpenhamnsmötet, och i synnerhet de flexibla mekanismerna där jordbruket kan spela en viktig roll. Resultatet av Köpenhamn bör även beaktas inom ramen för kommande WTO-förhandlingar inom ramen för Doha-rundan.
What should be the role of the EU regarding mitigation and adaptation in agriculture, and, in particular, what should be the key areas of cooperation?
Många MS underströk de globala utmaningar som världen står inför med klimatförändringen och världens livsmedelsförsörjning som de två framträdande elementen. Alla länder menade att den gemensamma jordbrukspolitiken kan och bör vara en del i lösningen på den förstnämnda, medan några (FR, PL, FI, DE och IE) drog slutsatsen att GJP spelar en roll även i sammanhanget global livsmedelförsörjning.
Köpenhamnsmötet togs upp av i stort sett samtliga medlemsstater, och flera (NL, UK, DK och SE) pekade ut vikten av att nå ett nytt kraftfullt avtal. IT och DE menade att det är viktigt att jordbruket inte missgynnas i ett nytt avtal. DK nämnde också att de i samarbete med FAO planerar en särskild side-event om jordbruk och klimatförändring vid klimatmötet i Köpenhamn.
Flera MS menade att det är viktigt att klimatfrågan tas i beaktande i arbetet med Doha-rundan inom ramen för WTO. RO och SK framförde att alla åtgärder som avser minska klimatpåverkan hör hemma i WTO:s gröna box.
Det fanns stor enighet kring behovet av ökat samarbete och kunskapsutbyte inom gemenskapen. Flera länder pekade också på behovet av ett ökat samarbete med tredje land (SI och LT) samt nyttan av regionala samarbetsformer (IT, SE och LT).
De flesta av länderna pekade också ut konkreta utmaningar. Vattenfrågan togs upp av många medlemsstater (CZ, EL, PT, RO, AT, MT, IT, HU, EE, och SE), liksom salthalten i jordbruksmark (MT), erosion (DE), stormar (DE), förändrade smittspridningsmönster och tork- och brandproblematik (PT och MT).
Även om många konstaterade att klimateffekterna kommer att variera stort mellan olika områden fanns det stor samstämmighet om behovet av åtgärder för jordbrukets anpassning på EU-nivå. Vattenanvändning (CZ, EL och DE) riskanalys (AT), hantering av spridning av sjukdomar och patogener, och jordbrukets diversifiering (BG och IT) lyftes fram som viktiga element i anpassningsarbetet.
Ett bättre stöd för bönderna vid extrem väderlek togs upp (SI, BG, ES, BG, IT och LT) som en viktig framtida anpassningsåtgärd. BG och LU lyfte frågan om ett försäkringssystem. De flesta länder menade att vi står väl rustade men att utvecklingspotential finns. Bättre kunskap om hur klimatet påverkar produktionen efterlystes av DE. PL menade att gårdsstödet är en viktig del i anpassningsarbetet.
Alla medlemsstater uttryckte att jordbruket kan spela en viktig roll i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. UK tog upp sin ambitiösa klimatpolitik där jordbrukssektorn ingår och hävdade att höga ambitioner på klimatområdet inte nödvändigtvis utgör en börda. SE påpekade att det finns kostnadseffektiva lösningar inom jordbruket. IE påpekade även att gemenskapens hantering av klimatproblematiken kan få långtgående konsekvenser, om det inte sker på rätt sätt. PL menade att gårdsstödet har positiva effekter på klimateffektiviteten i jordbruket. NL betonade vikten av de slutsatser som tagits inom ramen för kommissionen för hållbar utveckling.
Många länder lyfte risken för koldioxidläckage, och några (FR, DE, FI, LU, LV, IE och PL) påpekade att åtgärder som minskar gemenskapens konkurrenskraft i jordbruket på ett sådant sätt att företag slås ut inte är försvarbara med hänvisning till klimatfrågan. PL uppmanade kommissionen att utvärdera hur arbetet med klimatfrågorna påverkar konkurrenskraften.
Forskning och utveckling, liksom spridningen av detta till gårdsnivå nämndes av de flesta (särskilt CZ, EL, DE, FI, RO, AT, LV, LT och SE) som en viktig uppgift för gemenskapen. Många länder tog också upp vikten av riktade och tydliga incitament. Behovet av bättre vetenskapliga underlag för politiken lyftes av flera (FR, CZ, och EE). Forskning inom robotteknikområdet nämndes av DK.
CY betonade vikten av samordning mellan EU:s länder i klimatfrågan.
Medlemsstater (NL, CZ, FI och PL) påpekade också vikten av att hela livsmedelskedjan täcks in i klimatarbetet. UK och LT lyfte fram infrastrukturens betydelse. MT nämnde konsumenternas roll och deras behov av klimatrelaterad information.
CZ, och FR påpekade att EU:s höga miljönormer leder till minskad klimatpåverkan. BE påpekade också vikten av att fortsätta förenklingsarbetet och öka transparensen i EU.
Frågan om förstärkt stöd till mjölksektorn lyftes av FR, AT, CZ, DE och BG. ORDF hänvisade till den planerade diskussionen på jordbruksrådet i oktober.
How are these opportunities best utilised and are there any early lessons to be learned?
Alla medlemsstater påpekade att den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare och de nationella Landsbygdsprogrammen ger goda möjligheter till anpassning och utsläppsreducerande åtgärder.
NL och UK påpekade att dagens budgetram erbjuder goda möjligheter att göra detta, medan andra länder (SI, PT, ES, LV, CY och PL) påpekade att finansieringen bör öka till följd av klimatfrågans tyngd. ES och LU talade om vikten om att stödja frivilliga initiativ på klimatområdet.
Flera länder (NL, FI, SE och BE) påpekade behovet av att adressera klimatfrågorna genom att hitta win-win-lösningar mellan anpassning och utsläppsreduktion, och NL lyfte fram att flera av hälsokontrollsprioriteringarna går utmärkt att kombinera.
Inom pelare två pekades åtgärder som riktas mot följande områden ut som särskilt viktiga med hänvisning till klimatfrågorna:
- Förbättrat naturresursnyttjande och modernisering av jordbruket(CZ, EL, DE, RO, AT, ES, MT, LU, LT, IE, DK, HU och EE). DK pekade även ut bioteknik.
- Utveckling av nya grödsorter (EL och LU)
- Skogsförvaltning (CZ, DE, EE, LV och LT)
- Odling av energigrödor (CZ, FR, DE, AT och LV) och ökad användning av restprodukter för energiframställning (NL, CZ, SK och DK)
- Kolinlagring i mark (CZ, FR, MT och HU)
- Markhantering (EL och EE)
- Miljöåtgärder (AT)
- Våtmarker (UK)
- Kompetensutveckling
How could we further develop our common policy and strategies to best meet the challenges of a changed pattern of dissemination of pathogens and diseases?.
Flertalet länder tog upp att nya smittspridningsmönster bör mötas med gemensamma strategier från EU. DE hade en svagt reserverad hållning och noterade att man anser att det kan bli ökade problem men att EU är väl rustat, särskilt på växtsidan.
Gemensamma åtgärder som nämndes var skärpt gränskontroll för att mota främmande arter (FR, MT, IE, ES), utvecklad kontakt med länder vid EU:s yttre gränser (FR, GR), utveckling av gemensamma beredskapsstrategier (GR, IT), möjlighet till åtgärder inom GJP (FR, DK), gemenskapens djurhälsopolicy (CZ, UK, SI, DK, SE), översyn av växtskyddslagstiftningen (SE), early warning systems (RO, LU, LV, PL), informationsutbyte mellan stater som fått en viss sjukdom och de som (ännu inte) fått den (HU), forskning (SE, RU), behov av anpassning hos producenterna (UK), stöd till internationella samarbeten som OIE och IPPC (LI), bättre koppling mellan MS referenslaboratorier (PL) samt antigenbanker och vaccinbanker (CZ).
Växtförädling och husdjursavel som utvecklar nya sorter och husdjursraser som är sjukdomsresistenta eller på annat sätt anpassade till ett nytt klimat togs upp av flera (FI, LU, IT och BE) liksom behovet att värna hotade sorter och raser (PL).
DK tog upp risken för ökad pesticidanvändning och PL kompletterade med behovet av ”integrated pest management”.
Vikten av sektorsövergripande samarbete nämndes, särskilt djur- och växtsjukdomar - humansjukdomar (FR), djur- och växtsjukdomar - humansjukdomar – ekonomi – miljö (CY) samt jordbruk – forskning (GR)
Nästa rådsmöte äger rum
den 19-20 oktober 2009 i Luxemburg.
REPRESENTATIONEN
Danielsson
Med hänvisning till att moduleringen borde varit mer långtgående
Telefon
E-post
Square de Meeûs 30
+32 2 289 56 11
representationen.bryssel@foreign.ministry.se
B - 1000 BRYSSEL
Belgien
Telegram:
Telefax
Telex:
+32 2 289 56 00
()
E-POST
16 september 2009
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Kopia: SB/EU-enheten
Riksdagens Kammarkansli
Rapport från informellt möte för jordbruks- och fiskeministrar den 14-15 september 2009 i Växjö
(x bilagor)
Sammanfattning:
* Det rådde en enighet om att ämnet jordbruk och klimat är viktigt. Gemenskapen har en roll i att både minska utsläppen av växthusgaser och att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat. Många MS ansåg att jordbrukets klimatfrågor bör integreras i GJP och att politiken i högre utsträckning bör beakta förändringar i omvärlden.
* Ämnen som lyftes fram av medlemsstaterna var ökat samarbete, forskning och dess tillämpning, ökade kunskaper hos jordbrukarna, tidig varnings- och riskhanteringssystem för djur- och växtsjukdomar samt behovet av innovativa lösningar. Många MS framförde också oro över risken för koldioxidläckage till tredje land.
*Landbygdspolitiken lyftes fram som ett viktigt verktyg. Åtgärder inom landsbygdspolitiken bör användas effektivt för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat men också minska utsläppen av växthusgaser.
* Flera MS lyfte upp situationen på mjölkmarknaden. Det föranledde inte några åtgärder från ORDF. Diskussionen om mjölk hänvisades till jordbruksrådet i oktober.
* Nästa rådsmöte äger rum den 19-20 oktober 2009 i Luxemburg.
* * *
Den svenska delegationen leddes av jordbruksminister Eskil Erlandsson (ordförande) och statssekreterare Rolf Eriksson. För rapporteringen svarar Ylva Jonzon, Fredrik Odelram, Ingrid Svedinger och Ylva Tilander.
Mötet inleddes av ordförande Eskil Erlandsson (ORDF). ORDF påpekade att jordbruket påverkar, och påverkas, av klimatet och att det därför är angeläget att diskutera ”jordbruk och klimat” på det informella mötet.
COPA välkomnade initiativet att ta upp klimat och jordbruk och passade på att meddela att ett inspel inför Köpenhamnsmötet kommer att komma inom en snar framtid. COPA menade att jordbrukets utsläpp är av biologisk natur och att de därför är mer komplexa och svårare att åtgärda än i andra sektorer samt att jordbruket redan har minskat sina utsläpp mer än de flesta andra sektorer i gemenskapen. COPA förklarade att jordbrukarna kan göra en stor insats om de får tillräckligt stöd och tillräckliga resurser, vilket exemplifierades genom de åtgärder som även MS tog upp och som presenteras under fråga 2. Konkurrenskraftsaspekterna lyftes fram som viktiga, och COPA menade att de kostnader som lantbrukarna idag får bära för andra sektorers minskning av växthusgaser kan vara alltför tunga.
Även jordbrukets anpassning menade man var komplex, något som inte fullt ut beaktats i kommissionens vitbok om anpassning. Vattenfrågan lyftes fram som särskilt viktig inom anpassningsområdet.
COPA passade också på att nämna mjölk- och grissektorernas nuvarande ekonomiska förhållanden och hävdade att med detta i åtanke bör exportåtgärderna stärkas.
CEJA påpekade att unga lantbrukare har såväl vilja som möjlighet att bidra till minskad klimatbelastning och ökad anpassning. När de modulerade medlen fördelas bör unga jordbrukares villkor och möjligheter särskilt beaktas. CEJA menade vidare att mer forskning är nödvändigt, liksom att denna forskning kommer jordbrukarna till godo. Synergieffekter mellan utsläppsreducerande och anpassande åtgärder finns och det är viktigt att de beaktas i policybeslut. Investeringar i praktiska lösningar är ett annat viktigt element. Jordbrukare som investerar i framtidens teknologi får oftare än andra problem i kristider, varför samhället bör stödja de företagare som vågar ta dessa risker.
KOM (Fischer Boel) betonade vikten av att reducera utsläppen av växthusgaser, och att jordbruket kommer att behöva bära sin del av bördan. Utsläppen från den agrara sektorn har förvisso minskat mer än många andra, men för att fortsätta på den inslagna banan krävs agerande. Det finns potential för kostnadseffektiva lösningar inom jordbruket. Möjliga lösningar kunde vara att lagra CO2 i marken samt producera biomassa för energiändamål eller för andra förnybara material
I dagsläget finns många åtgärder som har bäring på klimatfrågan, men åtgärderna är inte alltid tillräckligt riktade. Mycket kan göras för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat, något som kommissionen gav många exempel på.
KOM påpekade också på att om vi ber jordbrukarna att ta ansvaret för delar av klimatproblematiken måste vi också hjälpa dem i gengäld. Att bönder sjunker under ytan och lämnar sektorn får icke önskvärda effekter på miljön och livsmedelsproduktionen, men inte nödvändigtvis på utsläppen av växthusgaser. KOM underströk även behovet av forskning och utveckling men också dess spridning.
EP (De Castro) inledde med att uttrycka en förhoppning om att detta informella sammanhang kommer att bli början på ett givande samarbete. EP är beredd att ta mer ansvar för jordbruksområdet i linje med lissabonstrategin. Som ett exempel på att EP kan axla ansvaret som rör jordbruksfrågorna nämndes EP:s enhetliga beslut som tagits i mjölkfrågan.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är idag inte fullständigt rustad för att möta de utmaningar vi står inför, menade parlamentet och framförde att EP kommer att göra sin röst hörd så långt det är möjligt och utnyttja medbeslutanderätt så långt det är möjligt.
EP betonade klimatförändringens påverkan på jordbruket samt lyfte fram jordbruket som en viktig del av lösningen i utmaningen att minska vårt fossila beroende.
EP underströk även vikten av Köpenhamnsmötet, och i synnerhet de flexibla mekanismerna där jordbruket kan spela en viktig roll. Resultatet av Köpenhamn bör även beaktas inom ramen för kommande WTO-förhandlingar inom ramen för Doha-rundan.
What should be the role of the EU regarding mitigation and adaptation in agriculture, and, in particular, what should be the key areas of cooperation?
Många MS underströk de globala utmaningar som världen står inför med klimatförändringen och världens livsmedelsförsörjning som de två framträdande elementen. Alla länder menade att den gemensamma jordbrukspolitiken kan och bör vara en del i lösningen på den förstnämnda, medan några (FR, PL, FI, DE och IE) drog slutsatsen att GJP spelar en roll även i sammanhanget global livsmedelförsörjning.
Köpenhamnsmötet togs upp av i stort sett samtliga medlemsstater, och flera (NL, UK, DK och SE) pekade ut vikten av att nå ett nytt kraftfullt avtal. IT och DE menade att det är viktigt att jordbruket inte missgynnas i ett nytt avtal. DK nämnde också att de i samarbete med FAO planerar en särskild side-event om jordbruk och klimatförändring vid klimatmötet i Köpenhamn.
Flera MS menade att det är viktigt att klimatfrågan tas i beaktande i arbetet med Doha-rundan inom ramen för WTO. RO och SK framförde att alla åtgärder som avser minska klimatpåverkan hör hemma i WTO:s gröna box.
Det fanns stor enighet kring behovet av ökat samarbete och kunskapsutbyte inom gemenskapen. Flera länder pekade också på behovet av ett ökat samarbete med tredje land (SI och LT) samt nyttan av regionala samarbetsformer (IT, SE och LT).
De flesta av länderna pekade också ut konkreta utmaningar. Vattenfrågan togs upp av många medlemsstater (CZ, EL, PT, RO, AT, MT, IT, HU, EE, och SE), liksom salthalten i jordbruksmark (MT), erosion (DE), stormar (DE), förändrade smittspridningsmönster och tork- och brandproblematik (PT och MT).
Även om många konstaterade att klimateffekterna kommer att variera stort mellan olika områden fanns det stor samstämmighet om behovet av åtgärder för jordbrukets anpassning på EU-nivå. Vattenanvändning (CZ, EL och DE) riskanalys (AT), hantering av spridning av sjukdomar och patogener, och jordbrukets diversifiering (BG och IT) lyftes fram som viktiga element i anpassningsarbetet.
Ett bättre stöd för bönderna vid extrem väderlek togs upp (SI, BG, ES, BG, IT och LT) som en viktig framtida anpassningsåtgärd. BG och LU lyfte frågan om ett försäkringssystem. De flesta länder menade att vi står väl rustade men att utvecklingspotential finns. Bättre kunskap om hur klimatet påverkar produktionen efterlystes av DE. PL menade att gårdsstödet är en viktig del i anpassningsarbetet.
Alla medlemsstater uttryckte att jordbruket kan spela en viktig roll i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. UK tog upp sin ambitiösa klimatpolitik där jordbrukssektorn ingår och hävdade att höga ambitioner på klimatområdet inte nödvändigtvis utgör en börda. SE påpekade att det finns kostnadseffektiva lösningar inom jordbruket. IE påpekade även att gemenskapens hantering av klimatproblematiken kan få långtgående konsekvenser, om det inte sker på rätt sätt. PL menade att gårdsstödet har positiva effekter på klimateffektiviteten i jordbruket. NL betonade vikten av de slutsatser som tagits inom ramen för kommissionen för hållbar utveckling.
Många länder lyfte risken för koldioxidläckage, och några (FR, DE, FI, LU, LV, IE och PL) påpekade att åtgärder som minskar gemenskapens konkurrenskraft i jordbruket på ett sådant sätt att företag slås ut inte är försvarbara med hänvisning till klimatfrågan. PL uppmanade kommissionen att utvärdera hur arbetet med klimatfrågorna påverkar konkurrenskraften.
Forskning och utveckling, liksom spridningen av detta till gårdsnivå nämndes av de flesta (särskilt CZ, EL, DE, FI, RO, AT, LV, LT och SE) som en viktig uppgift för gemenskapen. Många länder tog också upp vikten av riktade och tydliga incitament. Behovet av bättre vetenskapliga underlag för politiken lyftes av flera (FR, CZ, och EE). Forskning inom robotteknikområdet nämndes av DK.
CY betonade vikten av samordning mellan EU:s länder i klimatfrågan.
Medlemsstater (NL, CZ, FI och PL) påpekade också vikten av att hela livsmedelskedjan täcks in i klimatarbetet. UK och LT lyfte fram infrastrukturens betydelse. MT nämnde konsumenternas roll och deras behov av klimatrelaterad information.
CZ, och FR påpekade att EU:s höga miljönormer leder till minskad klimatpåverkan. BE påpekade också vikten av att fortsätta förenklingsarbetet och öka transparensen i EU.
Frågan om förstärkt stöd till mjölksektorn lyftes av FR, AT, CZ, DE och BG. ORDF hänvisade till den planerade diskussionen på jordbruksrådet i oktober.
How are these opportunities best utilised and are there any early lessons to be learned?
Alla medlemsstater påpekade att den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare och de nationella Landsbygdsprogrammen ger goda möjligheter till anpassning och utsläppsreducerande åtgärder.
NL och UK påpekade att dagens budgetram erbjuder goda möjligheter att göra detta, medan andra länder (SI, PT, ES, LV, CY och PL) påpekade att finansieringen bör öka till följd av klimatfrågans tyngd. ES och LU talade om vikten om att stödja frivilliga initiativ på klimatområdet.
Flera länder (NL, FI, SE och BE) påpekade behovet av att adressera klimatfrågorna genom att hitta win-win-lösningar mellan anpassning och utsläppsreduktion, och NL lyfte fram att flera av hälsokontrollsprioriteringarna går utmärkt att kombinera.
Inom pelare två pekades åtgärder som riktas mot följande områden ut som särskilt viktiga med hänvisning till klimatfrågorna:
- Förbättrat naturresursnyttjande och modernisering av jordbruket(CZ, EL, DE, RO, AT, ES, MT, LU, LT, IE, DK, HU och EE). DK pekade även ut bioteknik.
- Utveckling av nya grödsorter (EL och LU)
- Skogsförvaltning (CZ, DE, EE, LV och LT)
- Odling av energigrödor (CZ, FR, DE, AT och LV) och ökad användning av restprodukter för energiframställning (NL, CZ, SK och DK)
- Kolinlagring i mark (CZ, FR, MT och HU)
- Markhantering (EL och EE)
- Miljöåtgärder (AT)
- Våtmarker (UK)
- Kompetensutveckling
How could we further develop our common policy and strategies to best meet the challenges of a changed pattern of dissemination of pathogens and diseases?.
Flertalet länder tog upp att nya smittspridningsmönster bör mötas med gemensamma strategier från EU. DE hade en svagt reserverad hållning och noterade att man anser att det kan bli ökade problem men att EU är väl rustat, särskilt på växtsidan.
Gemensamma åtgärder som nämndes var skärpt gränskontroll för att mota främmande arter (FR, MT, IE, ES), utvecklad kontakt med länder vid EU:s yttre gränser (FR, GR), utveckling av gemensamma beredskapsstrategier (GR, IT), möjlighet till åtgärder inom GJP (FR, DK), gemenskapens djurhälsopolicy (CZ, UK, SI, DK, SE), översyn av växtskyddslagstiftningen (SE), early warning systems (RO, LU, LV, PL), informationsutbyte mellan stater som fått en viss sjukdom och de som (ännu inte) fått den (HU), forskning (SE, RU), behov av anpassning hos producenterna (UK), stöd till internationella samarbeten som OIE och IPPC (LI), bättre koppling mellan MS referenslaboratorier (PL) samt antigenbanker och vaccinbanker (CZ).
Växtförädling och husdjursavel som utvecklar nya sorter och husdjursraser som är sjukdomsresistenta eller på annat sätt anpassade till ett nytt klimat togs upp av flera (FI, LU, IT och BE) liksom behovet att värna hotade sorter och raser (PL).
DK tog upp risken för ökad pesticidanvändning och PL kompletterade med behovet av ”integrated pest management”.
Vikten av sektorsövergripande samarbete nämndes, särskilt djur- och växtsjukdomar - humansjukdomar (FR), djur- och växtsjukdomar - humansjukdomar – ekonomi – miljö (CY) samt jordbruk – forskning (GR)
Nästa rådsmöte äger rum
den 19-20 oktober 2009 i Luxemburg.
REPRESENTATIONEN
Danielsson
Med hänvisning till att moduleringen borde varit mer långtgående