Gem komm Dp 03 PM - tillgång VIS
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2005/06:1345 Till p. 5-6
Rådspromemoria | ||
2006-05-18 | ||
Justitiedepartementet |
Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet |
Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 1-2 juni 2006
GEMENSAMMA KOMMITTÉN
Dagordningspunkt 3 b
Förslag till rådets beslut om möjlighet till sökningar i informationssystemet för viseringar (VIS) för medlemsstatsmyndigheter med ansvar för intern säkerhet och för Europol för att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott
Dokument
Frågan står som trolig dagordningspunkt i senaste dagordningen. Dokument till rådsmötet avvaktas.
Tidigare dokument
15142/05 CATS 83 ENFOPOL 174 EUROPOL 38 VISA 300 COMIX 803 (KOM 2005 (600) slutlig)
Fakta-PM Justitiedepartementet 2005/06 FPM:38
Frågan har inte tidigare behandlats vid samråd med EU-nämnden. Justitieutskottets EU-grupp har informerats om förslaget.
Bakgrund
Inom ramen för första pelaren förhandlas en förordning om ett EU-gemensamt informationssystem för viseringar (VIS). Detta instrument förhandlas av UD. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan medlemsstaterna. Syftet är bl.a. att förenkla viseringsansökan, underlätta utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna för att bättre förebygga hot mot den inre säkerheten och underlätta kampen mot bedrägerier. Förordningen är under förhandling men de uppgifter som föreslås ingå i VIS är bl.a. namn, födelseland, fingeravtryck, ort och datum för ansökan. VIS ska användas av viseringsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för gränskontroll. I det svenska fallet handlar det t.ex. om Migrationsverket och polisen. Nuvarande planering anger att VIS ska börjas tas i drift i början av år 2007.
Rådet anser att det skulle främja brottsbekämpningen i EU om myndigheter ansvariga för inre säkerhet kunde få tillgång till VIS, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda brott, inklusive terroristbrott och terroristhot. Detta framfördes bl.a. i rådets slutsatser efter terroristattackerna i London i juli 2005.
Kommissionen presenterade därför den 30 november 2005 ett förslag till rådsbeslut som ska möjliggöra att medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter samt Europol får tillgång till uppgifter i VIS i syfte att förebygga, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott.
Rådsbeslutet kan inte träda i kraft innan VIS-förordningen har trätt i kraft.
Ordförandeskapet har meddelat att förslaget till rådsbeslut eventuellt kommer att behandlas vid RIF-rådet i juni. Någon information om behandlingen i rådet har dock ännu inte lämnats.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 30 (1) och artikel 34 (2) (c) i EU-fördraget. Beslut fattas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Diskussionsunderlaget till rådsmötet avvaktas. Allmänt kan sägas att Sverige anser att det finns en praktisk nytta med att polis, tull och kustbevakning får tillgång till VIS-uppgifter i brottsbekämpande syfte och lägger samtidigt stor vikt vid ett adekvat personuppgiftsskydd.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte yttrat sig om rådsbeslutet. Däremot deltar Europaparlamentet i medbeslutandeförfarandet av VIS-förordningen som förhandlas under första pelaren. Europaparlamentet har föreslagit att VIS-förordningen skall innehålla en särskild bestämmelse som ska reglera vissa principer för rådsbeslutet. VIS-förordningen förhandlas fortfarande.
Förslaget
VIS ska konsulteras ändamålsenligt
En förfrågan om uppgifter från VIS måste vara ändamålsenlig och syfta till att förebygga, upptäcka och utreda terroristbrott samt grövre brott. Förfrågan ska göras för enskilda ärenden. Om detta krav är uppfyllt kan den brottsbekämpande myndigheten efterfråga uppgift om bl.a. namn, födelsedatum, pass och fingeravtryck.
Dataskydd
Hanteringen av personuppgifter ska ske i enlighet med det rambeslut om skydd av personuppgifter som är under förhandling. De myndigheter som i det rambeslutet kommer att utses till ansvariga för övervakningen (i Sveriges fall datainspektionen och registernämnden) kommer även att övervaka de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till VIS samt ta fram en årlig rapport om hanteringen av personuppgifter.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Lagstiftningen om behandling av uppgifter hos de brottsbekämpande myndigheterna, bl.a. polisdatalagstiftningen, kommer att påverkas av förslaget. Sannolikt berörs även förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen, samt den lag (Utlänningsdatalagen) som väntas ersätta förordningen tidigast den 1 januari 2007. Utlänningslagen kommer eventuellt också att påverkas.
Ekonomiska konsekvenser
Det är svårt att i dagsläget förutse de ekonomiska konsekvenserna. Varje medlemsstat samt Europol ska själva ansvara för eventuella merkostnader som rådsbeslutet medför. Beroende på hur tillgången till VIS kommer att regleras kan olika kostnader komma att uppstå, exempelvis merkostnad för teknisk utveckling och drift.