Gaerc kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:234F99
REGERINGSKANSLIET Kommenterad dagordning
Utrikesdepartementet Ministerrådet
Enheten för Europeiska unionen
Kommenterad dagordning för rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser
den 18-19 maj 2009
ALLMÄNNA RÅDET, 18 maj
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punkterna
3. Resolutioner, synpunkter och beslut antagna av Europaparlamentet
Dagordningspunkten är en standardpunkt för anmälan av beslut m.m. från Europaparlamentets sessioner. Punkten avser sammanträdesperioderna 21-24 april och 4-7 maj 2009.
4. Förberedelser för Europeiska rådet 18-19 juni 2009
Diskussions- och beslutspunkt
Allmänna rådet kommer att fastställa dagordningen för Europeiska rådet den
18-19 juni. Förberedelser av slutsatserna från Europeiska rådet sker därefter i Coreper och vid Allmänna rådet den 15 juni.
Ordförandeskapet har ännu inte presenterat utkast till dagordning. Några av de frågor som toppmötet förväntas behandla är det finansiella och ekonomiska läget, klimatförhandlingarna och fördragsfrågan.
RÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER, 18 maj
Utrikesministrarnas möte
Plenum punkterna 1-4
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Ryssland – förberedelser inför toppmötet
Diskussionspunkt.
GAERC kommer att föra en diskussion inför toppmötet EU-Ryssland den 21-22 maj i Chabarovsk. EU företräds av ORDF, KOM och Solana.
Det tjeckiska ordförandeskapet har presenterat ett dokument om förberedelser för toppmötet och de frågor som antas komma upp vid toppmötet. Utöver sedvanliga genomgångar av relationen EU-Ryssland samt internationella utrikespolitiska frågor kommer sannolikt även den globala ekonomiska krisen att stå på dagordningen.
Frågan om President Medvedjevs alleuropeiska säkerhetsinitiativ kommer med sannolikhet att beröras vid GAERC, eftersom Ryssland önskar ta upp frågan vid toppmötet. Regeringen anser att det ryska förslaget bör bedömas i ljuset av de åtaganden och principer som man kommit överens om med Rysssland i internationella organisationer, bl. a i OSSE och Europarådet, som inte får undermineras.
3. (ev.) Moldavien
Diskussionspunkt.
Diskussionen förväntas röra Moldaviens inrikespolitiska kris och hur denna skall hanteras, uppföljning av de moldaviska myndigheternas agerande under och efter demonstrationerna som följde på parlamentsvalet den 5 april, samt relationen till Rumänien. Därutöver kan möjligen förhandlingsmandatet för det nya avtalet mellan EU och Moldavien komma att diskuteras.
Regeringens ståndpunkt är att EU bör fortsätta sitt engagemang i Moldavien, men samtidigt rikta starka signaler till regeringen i Chisinau om vikten av att utreda händelserna i april, inleda en genuin dialog med oppositionen samt förbättra relationerna med Rumänien.
4. Migration (AoB)
Diskussionpunkt på begäran av Grekland.
Tidigare har Cypern, Grekland, Italien och Malta (Quadrogruppen) i ett gemensamt utspel den 13 januari 2009 påkallat övriga EU:s uppmärksamhet och hjälp med anledning av det höga migrationstryck som de upplever mot sina länder. Frågorna spänner över ett brett fält; från fler gemensamma återtagandeavtal, ökade resurser till Frontex och samarbete med tredjeland kring frågor om den yttre gränskontrollen, till vikten av att det snarast inrättas ett stödkontor för praktiskt samarbete mellan asylmyndigheterna och att åtgärder vidtas för en mer rättvis bördefördelning. Gruppen betonar även vikten av ett samarbete mellan EU och UNHCR respektive tredjeländer i frågor som rör skydd. Det är möjligt att det på GAERC kommer att framföras förslag som rör delar av ovanstående.
Regeringen anser att många av de frågor som rör migration i Medelhavsområdet är viktiga för svensk del, särskilt som en naturlig del av diskussionerna inför ett nytt politiskt femårsprogram inom RIF. Konkreta förslag som rör gränskontroll och asyl bör diskuteras inom RIF-kretsen, men mer övergripande frågor bör diskuteras även på GAERC.
Frågorna som rör migrationsströmmarna över Medelhavet måste bemötas med ett brett spektrum av åtgärder, där utgångspunkten bör vara EU:s globala ansats för migration (EU Global Approach to Migration) som omfattar samarbete och åtgärder inom hela det migrationspolitiska området, bland annat gällande främjande av den lagliga migrationen samt en förstärkning av kopplingarna mellan migration och utveckling.
Lunchen - punkterna 5 & 6
5. Iran
Diskussionspunkt under lunchen.
Strategisk diskussion om EU:s förhållningssätt till Iran i ljuset av den nya amerikanska politiken, vilken har inneburit en invit till Iran att inleda dialog om ett flertal frågor inklusive om det iranska kärntekniska programmet. Solana arbetar för att få till stånd ett möte mellan EU3+3 (Frankrike, Storbritannien, Tyskland, USA, Ryssland och Kina) och Iran, men ännu har inte något datum bestämts.
Beklagligt att Iran fortsatt vägrar att efterleva säkerhetsrådets resolutioner och regeringen är oroad över Irans ökande kapacitet att anrika uran och vidareutveckling av missiler. Regeringen förblir samtidigt övertygad om att frågan måste lösas på diplomatisk väg. Den förändrade amerikanska Iran-politiken är ett steg i rätt riktning. EU bör ha beredskap för åtgärder som stöd eller alternativ till utfallet av de diskussioner som kommer att ske mellan Iran och EU3+3. Skulle ytterligare restriktiva åtgärder behövas anser regeringen att ett brett internationellt tryck beslutat av FN har bäst förutsättningar att påverka Iran.
6. (ev.) Georgien
Diskussionspunkt under lunchen.
Diskussionen väntas behandla de pågående förhandlingarna om ett viseringsförenklingsavtal mellan EU och Georgien samt frågan om ett frihandelsavtal EU-Georgien. Därutöver förväntas den dagsaktuella inrikespolitiska situationen tas upp, bl.a. rapporterna om ett myteri på en militärbas och våldsamma sammanstötningar mellan oppositionen och polisen. Sannolikt berörs också den internationella närvaron. EU:s civila observatörsmission EUMM:s mandat löper ut i september. Diskussioner pågår i FN om en förlängning av UNOMIG:s mandat i juni. Parallellt pågår en discussion inom OSSE i Wien om OSSE:s eventuell fotsatta närvaro med militärobservatörer i Georgien.
Regeringen välkomnar en diskussion om Georgien. Sverige välkomnar att förhandlingarna om ett viseringsförenklingsavtal startat och hoppas att dessa ska kunna slutföras så snart som möjligt. Regeringen stödjer också den georgiska regeringens strävan efter att sluta ett långtgående frihandelsavtal med EU. Medan demonstrationerna i mars och april skötts på ett korrekt sätt från den georgiska regeringens sida, inger de senaste dagarnas händelser oro. Alla delar av den nuvarande internationella närvaron i Georgien – EU, FN och OSSE – spelar en viktig roll och bör förlängas. Det är också angeläget att EUMM och OSSE-observatörerna får tillträde till utbrytarrepublikerna.
Gemensam session utrikesministrar – försvarsministrar 18 maj
7. Bosnien Hercegovina / Operation Althea
Syftet med dagordningspunkten är att diskutera det politiska läget i Bosnien-Hercegovina samt framtiden för Operation Althea och övergången till en icke-exekutiv militär insats.
Slutsatser som A-punkt.
8. Somalia / Operation Atalanta
Den pågående operation Atalanta kommer att diskuteras i ljuset av ett ökat antal sjörövar-attacker på fartyg utanför Somalias kust, förfrågning till EU om att utöka operationsområdet samt tillsättningen av en ny befälhavare för operationen.
Slutsatser som A-punkt.
Försvarsministrarnas session 18 maj
9. Militär förmågeutveckling
Diskussions- och beslutspunkt (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Vid rådsmötet förväntas i huvudsak information om aktuella frågor kopplade till EU:s militära förmågeutveckling. Endast kortare diskussioner förutses. Som en uppföljning till den deklaration om militär förmågeutveckling som antogs av rådet den 10 november 2008, avser ordförandeskapet att presentera en lägesrapport för att informera om aktuellt arbetsläge för olika pågående samarbetsprojekt inom förmågeutvecklingen. Rapporten förväntas noteras av försvarsministrarna.
Chefen för den Europeiska Försvarsbyrån (EDA), Alexander Weis, kommer även att informera rådet om aktuell verksamhet inom EDA.
Rådet förväntas anta breda slutsatser där man välkomnar aktuellt arbete inom den militära förmågeutvecklingen.
Områden som nämns är bland annat EDA:s arbete för att åstadkomma ökad tillgänglighet av helikoptrar för EU:s krishanteringsinsatser samt samarbete inom strategiska transporter. I slutsatserna understryks vikten av förbättrat civil-militärt samarbete och ökad interoperabilitet mellan civila och militära aktörer.
Regeringen välkomnar en diskussion om aktuellt arbetsläge gällande pågående samarbetsprojekt inom förmågeutvecklingen. Regeringen ställer sig positiv till initiativ som syftar att komma tillrätta med kapacitetsbrister och som stärker EU:s samlade förmåga att hantera kriser. Utmaningarna att skapa och upprätthålla förmågor kräver ofta multinationella lösningar. Regeringen stödjer EDA:s verksamhet och anser att EDA spelar en viktig roll i att främja och stödja utvecklingen av militära kapaciteter inom EU. Regeringen understryker vikten av civil-militär samordning inom förmågeutvecklingen.
10. ESFP-insatser
a) Operation ALTHEA
Diskussions- och beslutspunkt (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Operation Althea diskuteras både vid försvarsministrarnas session samt den gemensamma sessionen för utrikes- och försvarsministrar.
Försvarsministrarna förväntas diskutera den fortsatta militära EU-närvaron i Bosnien Hercegovina. Planering pågår sedan i höstas för en framtida avveckling av den militära insatsen och en övergång till en rådgivande insats med icke-exekutivt mandat. Beslut har dock ännu inte fattats och någon tidpunkt för avveckling av insatsen har inte fastställts.
Rådet förväntas anta slutsatser där man välkomnar förberedelsearbetet för en framtida övergång av insatsen. Slutsatserna understryker även den fortsatta vikten av att hänsyn behöver tas till den politiska situationen i Bosnien-Hercegovina. Även vikten av samordningen med EU:s insatser och övrig internationell närvaro framhålls.
Regeringen stödjer en framtida avveckling av insatsen och en övergång till en rådgivande insats med icke-exekutivt mandat. En framtida avveckling bör dock ta hänsyn till politiska omständigheter. Nära samordning med annan EU-närvaro och övriga internationella aktörer är av vikt även vid omvandlad insats.
b) Operation Atalanta
Diskussions- och beslutspunkt (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Operation Atalanta diskuteras både vid försvarsministrarnas session samt den gemensamma sessionen för utrikes- och försvarsministrar.
Försvarsministrarna förväntas diskutera aktuellt läge vad gäller den pågående marina ESFP-insatsen utanför Somalias kust. Diskussioner vid mötet kan förväntas om den senaste tidens ökning av piratverksamheten i området. Den kommande halvtidsöversynen av insatsen kan också komma upp till diskussion.
Rådet förväntas anta slutsatser där man berömmer vad insatsen åstadkommit.
Den framgångsrika eskorteringen av World Food Programmes (WFP) fartyg förväntas särskilt lyftas fram. Rådet förväntas konstatera att ökningen av piratverksamheten i området kräver ett förstärkt och koordinerat bemötande från det internationella samfundet. Slutsatserna förväntas även understryka vikten av att arbeta långsiktigt för att förebygga grundorsakerna till piratverksamheten.
Regeringen anser att Operation Atalanta genomför en viktig uppgift, framförallt genom att skydda de för Somalia nödvändiga livsmedeltransporterna som genomförs av WFP. Sverige kommer att delta i insatsen från maj med två korvetter och ett stödfartyg i Adenviken under fyra månader.
c) EUFOR Tchad/CAR
Diskussions- och beslutspunkt (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Vid rådsmötet förväntas den höge representanten Javier Solana att presentera sin slutliga rapport över den militära insatsen i Tchad och Centralafrikanska Republiken. Eventuella diskussioner vid mötet kan förväntas behandla erfarenheter från EU-insatsen, fortsatta uppgifter för den efterföljande FN-ledda insatsen MINURCAT samt samarbete mellan EU och FN.
Rådet förväntas anta slutsatser där man konstaterar att EUFOR tydligt bidragit till att underlätta humanitärt arbete samt att skydda civila och FN-personal. Slutsatserna förväntas också lyfta fram det goda civila och militära samarbetet mellan EU och FN. Regeringen anser att insatsen i Tchad och Centralafrikanska Republiken har varit framgångsrik. Insatsen utgör ett bra exempel på god samordning mellan EU och FN samt mellan civila och militära aktörer.
Försvarsministrarnas arbetslunch
11. Samarbete med partners (NATO, FN, AU)
Diskussions- och beslutspunkt. (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Vid försvarsministrarnas arbetslunch förväntas diskussioner om EU:s samarbete partnerorganisationerna FN, Afrikanska Unionen (AU) samt NATO.
Rådet förväntas anta slutsatser som redogör för aktuella former för samarbetet med FN, AU och NATO. Vikten av gott samarbete med respektive organisation framhålls.
Regeringen understryker vikten av ett välfungerande samarbete med partnerorganisationerna FN, NATO och AU. Som medlem i både FN och EU är samarbetet mellan organisationerna av stor vikt för Sverige. Regeringen välkomnar de framsteg som gjorts i samarbetet mellan EU och AU inom krishantering och betonar att kapacitetshöjande EU-insatser i Afrika bör vara baserade på afrikansk efterfrågan och ägarskap. Regeringen anser att ett välfungerande samarbete mellan EU och NATO inom krishantering är viktigt. Behovet av ett förbättrat samarbete är stort och det är särskilt viktigt att samordning och samarbete mellan EU och NATO fungerar på marken.
Enheten för multilateralt utvecklingssamarbete (MU)
EU-gruppen
Nathalie Bekier Djerf/ Åsa Hindenborg
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2009-05-06
Rådet för allmänna frågor och yttre
förbindelser 18-19 maj 2009 (biståndsdelen)
Kommenterad dagordning
1. Supporting development countries in coping with the economic crisis
Diskussions- och beslutspunkt
Övergripande
EU:s medlemsstater, Kommissionen och Europeiska Investeringsbanken uppmanas till en koordinerad respons på den globala ekonomiska och finansiella krisen, baserat på analys av de mest utsatta och sårbara länderna och befolkningsgrupperna samt ländernas egna prioriteringar.
Rådsslutsatserna betonar att EU:s medlemsstater ska uppfylla gjorda ODA-åtaganden, öka effektiviteten i biståndet, söka mobilisera andra finansieringskällor och mekanismer samt respektera samstämmighet i utvecklingspolitiken (PCD). Slutsatserna inriktas på stöd till såväl sociala sektorer som långsiktig utveckling av reala ekonomin, inkl. jordbruket, för sysselsättning. Slutsatserna betonar vidare en rättvis, uthållig och inklusiv globalisering, inkl. avslut av WTO:s Doha runda.
Regeringen anser att det är viktigt med offensiva skrivningar gällande ODA – såväl nivåer som biståndseffektivitet. Det är samtidigt viktigt med skrivningar som lyfter fram att det inte enbart handlar om ODA, utan att EU:s olika verktyg måste samverka (PCD) för att stödja utvecklingsländernas hantering av krisen. Regeringen anser att EU:s respons ska baseras på regions- eller landspecifik analys så långt som möjligt eftersom krisen slår olika hårt i olika regioner och länder. Inte minst viktigt är att agera på ett sätt som stödjer utvecklingsländernas framtida förtroende för en inklusiv globalisering.
I rådsslutsatserna uttrycks vidare EU:s beredskap att stödja utvecklingsländerna i deras ansträngningar att förbättra inhemsk resursmobilisering, inklusive bättre offentlig finansiell styrning och utvecklande av nationella skatte- och tullsystem. Slutsatserna formulerar fortsatt stöd för att skapa bättre investeringsklimat i syfte att attrahera utländska direktinvesteringar. Vikten av socialt ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) understryks. Rådet välkomnar överenskommelsen vid senaste G20 möte om åtgärder gentemot s.k. skatteparadis och penningtvätt. Oro uttrycks över de negativa effekter den globala ekonomiska krisen får på återflödet av remitteringar till utvecklingsländerna. EU avser verka för större utvecklingseffekt av remitteringar, inklusive lägre transfereringskostnader.
Regeringen anser det viktigt att utvecklingsländernas inhemska resursmobilsering stärks, inte minst för att öka ägarskapet över landets egna utveckling och minska biståndsberoendet.
***
Rådsslutsatserna har fyra huvudelement:
1a. Handelsrelaterat bistånd
I rådsslusatserna konstateras att EU:s samlade handelsrelaterade bistånd vid utgången av 2007 landade på 1,98 miljarder euro. Det närmar sig därmed redan de nivåer på 2 miljarder i bistånd per år från 2010 som föreskrivs som mål för Aid for Trade-strategin.
Slutsatserna anger, förutom volymmålet, att EU bör höja kvalitén på det handelsrelaterade biståndet, exempelvis vad gäller ökad biståndseffektivitet. Detta arbete innebär bland annat att EU ska förbättra rapporteringen och uppföljningen av detta bistånd. Slutsatserna understryker vidare vikten av att EU:s handelsrelaterade bistånd främjar regionala integrationsprocesser i utvecklingsländer.
Regeringen har betonat vikten av breda regionala WTO-förenliga avtal för att exempelvis afrikanska länder ska kunna dra nytta av de EPA-avtal (ekonomiska partnerskapsavtal) som nyligen ingåtts, eller f.n. framförhandlas mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stillahavsländerna). Det handelsrelaterade biståndet är särskilt viktigt för att utvecklingsländerna ska kunna tillgodogöra sig fördelarna med att integreras i det internationella handelssystemet.
***
1b. Biståndseffektivitet
Rådet uppmuntrar EU:s medlemsstater och Kommissionen att påskynda implementeringen av Parisdeklarationen och handlingsplanen från Accra och refererar till fyra prioriterade områden där EU tillsammans kan göra en skillnad: arbetsdelning, användande av ländernas egna system, förutsägbarhet och ”mutual accountability, including less conditionality”.
Rådet inbjuder EU:s medlemsstater och Kommissionen att utveckla nationella handlingsplaner samt att samarbeta inom områden där genomförande kan förbättras genom gemensam ansträngning på EU-nivå. Detta kan ske genom ”joint approaches”, uppförandekoder och andra handlingsinriktade EU-initiativ, såsom EU:s uppförandekod för arbetsdelning.
För att uppnå detta har SE och Kommissionen gemensamt lagt in en referens i slutsatserna till behovet av ett ”operational framework” för att ta implementeringen av åtagandena om biståndseffektiviet vidare. Ett sådant ramverk ämnar presenteras under svenskt ordförandeskap. Rådsslutsatserna vid GAERC den 18-19 maj utgör därmed en viktig länk till biståndseffektivitetsfrågorna under det svenska ordförandeskapet.
***
1c. Finansiering för utveckling
Gällande frågan om biståndsnivåer uttrycker rådet tillfredsställelse över att EU:s sammanlagda biståndsvolym ökade 2008. EU står bakom tidigare åtaganden om biståndsnivåer och återbekräftar dessa.
Rådet uppmuntrar EU:s medlemsstater att upprätta nationella tidtabeller för hur de avser uppnå tidigare gjorda åtaganden om biståndnivåer.
Rådet välkomnar den framgång som gjorts av implementering av innovativa finansieringskällor och uppmuntrar användandet av dessa mekanismer.
Regeringen välkomnar att EU återbekräftar tidigare gjorda volymåtagande men betonar vikten av att medlemsländera nu levererar i enlighet med dessa åtaganden, inte minst mot bakgrund av finanskrisen och dess påverkan på samarbetsländerna. Regeringen har tillsammans med likasinnade givare verkat för att EU kraftfullt återbekräftar tidigare gjorda volymåtaganden samt att fleråriga planer för hur respektive land ska uppnå sina åtaganden upprättas.
Regeringen anser att innovativa finansieringskällor kan fylla en funktion för de länder som inte uppnår FN:s mål om att givarländerna ska ge minst 0,7 % ODA av BNI. Samtidigt är det viktigt att dessa inte blir ett sätt att undgå FN-målet. Regeringen stödjer inte de förslag till innovativa finansieringskällor som innebär öronmärkning av nationella budgetmedel vars fördelning är upp till varje enskilt land.
***
1d. Millenniemålen – krisens påverkan på utvecklingsländerna
Som en del av de globala ansträngningarna i att mildra den globala ekonomiska krisens effekter på utvecklingsländerna är EU redo att vidta omfattande, välriktade och koordinerade insatser för att uppnå millenniemålen. De ekonomiska och sociala framsteg som uppnåtts på senare år i utvecklingsländerna vad gäller millenniemålen riskerar att omintetgöras av den globala ekonomiska krisen.
I slutssatserna understryks att förstärkta och koordinerade fattigdomsminskade insatser krävs för att bibehålla ekonomisk och politisk stabilitet. Rådet bekräftar sitt stöd för millenniemålen och betydelsen av dess måluppfyllelse till år 2015, inklusive ”EU Agenda for Action on MDGs” som antogs 2008. Vidare bekräftar Rådet gjorda åtaganden om ökat bistånd.
Regeringens inriktning vid GAERC är att verka för att nuvarande skrivningar i rådsslutsatserna om millenniemålen ytterligare förstärks eller kvarstår. Den globala ekonomiska krisen påverkar alla millenniemål negativt, men de ytterst begränsade framstegen vad gäller millenniemål 5 om minskad mödradödlighet gör satsningar på detta område angeläget.
***
2. Transatlantiska samarbetet på utvecklingsområdet
Övriga frågor – middagsdiskussion
Det tjeckiska ordförandeskapet och kommissionären för utvecklings- och humanitärt bistånd besökte nyligen Washington för möte med USAID. Slutsatsen var att momentum för dialog om samarbete på utvecklingsområdet föreligger. USAID har lyft fram gemensamma intressen kring livsmedelssäkerhet, regional och ekonomisk integration i Afrika, public/private partnerships, biståndseffektivitet, Pakistan och Afghanistan. Alonzo Feldtheim, acting adminstrator på USAID, är inbjuden till middagen som väntas följa upp samtalen i Washington Regeringen är mycket positiv till dialogen och eventuellt framtida samarbete på dessa frågor. Det är angeläget att klimatfrågorna ges en framskjuten plats i dialogen.
Regeringen har genom German Marshall Fund Transatlantic Taskforce on Development initierat en transatlantisk dialog med en bred krets biståndsaktörer. Biståndsminister Gunilla Carlsson har även besökt Washington vid två tillfällen under våren.
3. Ekonomiska Partnerskapsavtalen - lägesuppdatering
Övriga frågor – informations- och diskussionspunkt
Handelskommissionär Ashton förväntas ge en lägesrapport om EPA-förhandlingarna. En kortare diskussion förväntas. Stöd väntas ges till kommissionärens positiva påverkan på kontakter och förhandlingar med AVS-länderna.
Mötesfrekvensen för EPA-förhandlingarna har fortsatt att vara intensiv under 2008 för att gå vidare mot fullödiga, regionala avtal. Utestående frågor diskuteras på såväl teknisk som politisk nivå för att finna lösningar i de olika regionala grupperna. Parterna signalerade under 2008 en ambition om att söka nå fram till fullödiga avtal under 2009, men flera frågor är fortfarande olösta. I oktober 2008 undertecknade formellt EU och Cariforum ett fullödigt EPA. Formella interimsavtal har undertecknats mellan EU och Elfenbenskusten respektive Kamerun. Det planerade formella undertecknandet av interims-EPA mellan SADC och EU den 7 maj 2009 blev med kort varsel framflyttat till obestämt datum. Processen pågår i EU för formellt undertecknande av interimsavtalen med Ghana, ESA och EAC (East African Community). Förhandlingar mot fullödiga avtal fortsätter under 2009, men flera frågor är olösta, vilket gör att tidtabellen för förhandlingarna är något osäker.
Regeringen verkar för att fördjupa EPA-dialogen med AVS-länderna, Kommissionen och andra parter i ansträngningarna att nå utvecklingsvänliga avtal. . Regeringen stödjer kommissionär Ashton i arbetet med att förbättra förhandlingsklimatet och att närma sig AVS-länderna.
4. Democratic governance/policy dialogue
Övriga frågor – diskussionspunkt
Vid tidigare diskussioner om rådsslutsatser för demokratisk samhällsstyrning har frågan om budgetstöd särskilt lyfts fram. Ett initiativ kring en mer rigorös dialog kring budgetstöd, rörande såväl Kommissionens som medlemsstaternas bilaterala bistånd, presenterades av Nederländerna vid det informella biståndsministermötet i Prag den 29-30 januari 2009. Diskussionen kommer nu att följas upp.
Regeringen anser, liksom flertalet andra MS, att demokratiska värderingar har en tydlig plats i utvecklingssamarbetet. Regeringen antog reviderade riktlinjer för budgetstöd och krav på samarbetsländerna i fråga om demokrati/MR och korruption i april 2008.
5. Klimatkommissionens lansering av slutrapport
Övriga frågor – presentation av biståndsminister Gunilla Carlsson
På svensk begäran har punkten om presentation av klimatkommissionens rapport satts upp under AOB på dagordningen.
Den av Sveriges regering initierade internationella Kommissionen om klimatförändring och utveckling leds av biståndsminister Gunilla Carlsson. Klimatkommissionen presenterar sin slutrapport i FN den 14 maj, i närvaro av generalsekreterare Ban Ki-moon. Dess uppdrag är inriktat på behovet av anpassning till klimatförändringarna i utvecklingsländerna och kopplingen till katastrofrisker. På grundval av en analys av vilka risker och påfrestningar klimatförändringarna innebär för de mest utsatta länderna och samhällena presenteras konkreta förslag. De omfattar bl a hur anpassningsåtgärder, särskilt för att stärka utsatta samhällens motståndskraft (resiliens), kan bli del av en utvecklingsplanering med tonvikt på riskhantering och ekosystemtjänster.
Vidare föreslås åtgärder för utformning och samverkan mellan institutioner från lokal till global nivå, samt för finansiering av nödvändiga anpassningsåtgärder.
Vid GAERC kommer statsrådet Carlsson att kort presentera Klimatkommissionens resultat samt hur regeringen avser att använda dessa inom ramen för svensk utvecklingspolitik och under ordförandeskapet.
6. Kenya
Övriga frågor – diskussionspunkt
Ett medlemsland har föreslagit diskussion om den oroande politiska utvecklingen i Kenya.
Ett år efter den politiska krisen i Kenya finns skäl för oro över bristen på framsteg i genomförande av den nationella överenskommelsen. Sedan nyår har reformprocessen stagnerat och bakslag för press- och mediefrihet, mord på MR försvarare, dödskjutningar av demonstranter och ökande hot mot vittnen inträffat. Det är angeläget att understryka vikten av att upprätthålla trycket på det politiska ledarskapet och signalera fortsatt engagemang från EU till stöd för Afrikanska Unionens medlingsinitiativ. Instabilitet i Kenya skulle även få allvarliga konsekvenser för hela sub-regionen.
Regeringen välkomnar diskussionen. Regeringens ansats är att uttrycka stark oro över bristande framsteg av reformer och underliggande problem, växande spänningar inom koalitionsregeringen samt bakslag för mötes- och yttrandefrihet, straffrihet och korruption. Det är centralt att det internationella samfundet talar med en röst och stödjer en medlingsinstans (AU-panelen under Kofi Annan).
Utrikesdepartementet Ministerrådet
Enheten för Europeiska unionen
Kommenterad dagordning för rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser
den 18-19 maj 2009
ALLMÄNNA RÅDET, 18 maj
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punkterna
3. Resolutioner, synpunkter och beslut antagna av Europaparlamentet
Dagordningspunkten är en standardpunkt för anmälan av beslut m.m. från Europaparlamentets sessioner. Punkten avser sammanträdesperioderna 21-24 april och 4-7 maj 2009.
4. Förberedelser för Europeiska rådet 18-19 juni 2009
Diskussions- och beslutspunkt
Allmänna rådet kommer att fastställa dagordningen för Europeiska rådet den
18-19 juni. Förberedelser av slutsatserna från Europeiska rådet sker därefter i Coreper och vid Allmänna rådet den 15 juni.
Ordförandeskapet har ännu inte presenterat utkast till dagordning. Några av de frågor som toppmötet förväntas behandla är det finansiella och ekonomiska läget, klimatförhandlingarna och fördragsfrågan.
RÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER, 18 maj
Utrikesministrarnas möte
Plenum punkterna 1-4
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Ryssland – förberedelser inför toppmötet
Diskussionspunkt.
GAERC kommer att föra en diskussion inför toppmötet EU-Ryssland den 21-22 maj i Chabarovsk. EU företräds av ORDF, KOM och Solana.
Det tjeckiska ordförandeskapet har presenterat ett dokument om förberedelser för toppmötet och de frågor som antas komma upp vid toppmötet. Utöver sedvanliga genomgångar av relationen EU-Ryssland samt internationella utrikespolitiska frågor kommer sannolikt även den globala ekonomiska krisen att stå på dagordningen.
Frågan om President Medvedjevs alleuropeiska säkerhetsinitiativ kommer med sannolikhet att beröras vid GAERC, eftersom Ryssland önskar ta upp frågan vid toppmötet. Regeringen anser att det ryska förslaget bör bedömas i ljuset av de åtaganden och principer som man kommit överens om med Rysssland i internationella organisationer, bl. a i OSSE och Europarådet, som inte får undermineras.
3. (ev.) Moldavien
Diskussionspunkt.
Diskussionen förväntas röra Moldaviens inrikespolitiska kris och hur denna skall hanteras, uppföljning av de moldaviska myndigheternas agerande under och efter demonstrationerna som följde på parlamentsvalet den 5 april, samt relationen till Rumänien. Därutöver kan möjligen förhandlingsmandatet för det nya avtalet mellan EU och Moldavien komma att diskuteras.
Regeringens ståndpunkt är att EU bör fortsätta sitt engagemang i Moldavien, men samtidigt rikta starka signaler till regeringen i Chisinau om vikten av att utreda händelserna i april, inleda en genuin dialog med oppositionen samt förbättra relationerna med Rumänien.
4. Migration (AoB)
Diskussionpunkt på begäran av Grekland.
Tidigare har Cypern, Grekland, Italien och Malta (Quadrogruppen) i ett gemensamt utspel den 13 januari 2009 påkallat övriga EU:s uppmärksamhet och hjälp med anledning av det höga migrationstryck som de upplever mot sina länder. Frågorna spänner över ett brett fält; från fler gemensamma återtagandeavtal, ökade resurser till Frontex och samarbete med tredjeland kring frågor om den yttre gränskontrollen, till vikten av att det snarast inrättas ett stödkontor för praktiskt samarbete mellan asylmyndigheterna och att åtgärder vidtas för en mer rättvis bördefördelning. Gruppen betonar även vikten av ett samarbete mellan EU och UNHCR respektive tredjeländer i frågor som rör skydd. Det är möjligt att det på GAERC kommer att framföras förslag som rör delar av ovanstående.
Regeringen anser att många av de frågor som rör migration i Medelhavsområdet är viktiga för svensk del, särskilt som en naturlig del av diskussionerna inför ett nytt politiskt femårsprogram inom RIF. Konkreta förslag som rör gränskontroll och asyl bör diskuteras inom RIF-kretsen, men mer övergripande frågor bör diskuteras även på GAERC.
Frågorna som rör migrationsströmmarna över Medelhavet måste bemötas med ett brett spektrum av åtgärder, där utgångspunkten bör vara EU:s globala ansats för migration (EU Global Approach to Migration) som omfattar samarbete och åtgärder inom hela det migrationspolitiska området, bland annat gällande främjande av den lagliga migrationen samt en förstärkning av kopplingarna mellan migration och utveckling.
Lunchen - punkterna 5 & 6
5. Iran
Diskussionspunkt under lunchen.
Strategisk diskussion om EU:s förhållningssätt till Iran i ljuset av den nya amerikanska politiken, vilken har inneburit en invit till Iran att inleda dialog om ett flertal frågor inklusive om det iranska kärntekniska programmet. Solana arbetar för att få till stånd ett möte mellan EU3+3 (Frankrike, Storbritannien, Tyskland, USA, Ryssland och Kina) och Iran, men ännu har inte något datum bestämts.
Beklagligt att Iran fortsatt vägrar att efterleva säkerhetsrådets resolutioner och regeringen är oroad över Irans ökande kapacitet att anrika uran och vidareutveckling av missiler. Regeringen förblir samtidigt övertygad om att frågan måste lösas på diplomatisk väg. Den förändrade amerikanska Iran-politiken är ett steg i rätt riktning. EU bör ha beredskap för åtgärder som stöd eller alternativ till utfallet av de diskussioner som kommer att ske mellan Iran och EU3+3. Skulle ytterligare restriktiva åtgärder behövas anser regeringen att ett brett internationellt tryck beslutat av FN har bäst förutsättningar att påverka Iran.
6. (ev.) Georgien
Diskussionspunkt under lunchen.
Diskussionen väntas behandla de pågående förhandlingarna om ett viseringsförenklingsavtal mellan EU och Georgien samt frågan om ett frihandelsavtal EU-Georgien. Därutöver förväntas den dagsaktuella inrikespolitiska situationen tas upp, bl.a. rapporterna om ett myteri på en militärbas och våldsamma sammanstötningar mellan oppositionen och polisen. Sannolikt berörs också den internationella närvaron. EU:s civila observatörsmission EUMM:s mandat löper ut i september. Diskussioner pågår i FN om en förlängning av UNOMIG:s mandat i juni. Parallellt pågår en discussion inom OSSE i Wien om OSSE:s eventuell fotsatta närvaro med militärobservatörer i Georgien.
Regeringen välkomnar en diskussion om Georgien. Sverige välkomnar att förhandlingarna om ett viseringsförenklingsavtal startat och hoppas att dessa ska kunna slutföras så snart som möjligt. Regeringen stödjer också den georgiska regeringens strävan efter att sluta ett långtgående frihandelsavtal med EU. Medan demonstrationerna i mars och april skötts på ett korrekt sätt från den georgiska regeringens sida, inger de senaste dagarnas händelser oro. Alla delar av den nuvarande internationella närvaron i Georgien – EU, FN och OSSE – spelar en viktig roll och bör förlängas. Det är också angeläget att EUMM och OSSE-observatörerna får tillträde till utbrytarrepublikerna.
Gemensam session utrikesministrar – försvarsministrar 18 maj
7. Bosnien Hercegovina / Operation Althea
Syftet med dagordningspunkten är att diskutera det politiska läget i Bosnien-Hercegovina samt framtiden för Operation Althea och övergången till en icke-exekutiv militär insats.
Slutsatser som A-punkt.
8. Somalia / Operation Atalanta
Den pågående operation Atalanta kommer att diskuteras i ljuset av ett ökat antal sjörövar-attacker på fartyg utanför Somalias kust, förfrågning till EU om att utöka operationsområdet samt tillsättningen av en ny befälhavare för operationen.
Slutsatser som A-punkt.
Försvarsministrarnas session 18 maj
9. Militär förmågeutveckling
Diskussions- och beslutspunkt (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Vid rådsmötet förväntas i huvudsak information om aktuella frågor kopplade till EU:s militära förmågeutveckling. Endast kortare diskussioner förutses. Som en uppföljning till den deklaration om militär förmågeutveckling som antogs av rådet den 10 november 2008, avser ordförandeskapet att presentera en lägesrapport för att informera om aktuellt arbetsläge för olika pågående samarbetsprojekt inom förmågeutvecklingen. Rapporten förväntas noteras av försvarsministrarna.
Chefen för den Europeiska Försvarsbyrån (EDA), Alexander Weis, kommer även att informera rådet om aktuell verksamhet inom EDA.
Rådet förväntas anta breda slutsatser där man välkomnar aktuellt arbete inom den militära förmågeutvecklingen.
Områden som nämns är bland annat EDA:s arbete för att åstadkomma ökad tillgänglighet av helikoptrar för EU:s krishanteringsinsatser samt samarbete inom strategiska transporter. I slutsatserna understryks vikten av förbättrat civil-militärt samarbete och ökad interoperabilitet mellan civila och militära aktörer.
Regeringen välkomnar en diskussion om aktuellt arbetsläge gällande pågående samarbetsprojekt inom förmågeutvecklingen. Regeringen ställer sig positiv till initiativ som syftar att komma tillrätta med kapacitetsbrister och som stärker EU:s samlade förmåga att hantera kriser. Utmaningarna att skapa och upprätthålla förmågor kräver ofta multinationella lösningar. Regeringen stödjer EDA:s verksamhet och anser att EDA spelar en viktig roll i att främja och stödja utvecklingen av militära kapaciteter inom EU. Regeringen understryker vikten av civil-militär samordning inom förmågeutvecklingen.
10. ESFP-insatser
a) Operation ALTHEA
Diskussions- och beslutspunkt (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Operation Althea diskuteras både vid försvarsministrarnas session samt den gemensamma sessionen för utrikes- och försvarsministrar.
Försvarsministrarna förväntas diskutera den fortsatta militära EU-närvaron i Bosnien Hercegovina. Planering pågår sedan i höstas för en framtida avveckling av den militära insatsen och en övergång till en rådgivande insats med icke-exekutivt mandat. Beslut har dock ännu inte fattats och någon tidpunkt för avveckling av insatsen har inte fastställts.
Rådet förväntas anta slutsatser där man välkomnar förberedelsearbetet för en framtida övergång av insatsen. Slutsatserna understryker även den fortsatta vikten av att hänsyn behöver tas till den politiska situationen i Bosnien-Hercegovina. Även vikten av samordningen med EU:s insatser och övrig internationell närvaro framhålls.
Regeringen stödjer en framtida avveckling av insatsen och en övergång till en rådgivande insats med icke-exekutivt mandat. En framtida avveckling bör dock ta hänsyn till politiska omständigheter. Nära samordning med annan EU-närvaro och övriga internationella aktörer är av vikt även vid omvandlad insats.
b) Operation Atalanta
Diskussions- och beslutspunkt (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Operation Atalanta diskuteras både vid försvarsministrarnas session samt den gemensamma sessionen för utrikes- och försvarsministrar.
Försvarsministrarna förväntas diskutera aktuellt läge vad gäller den pågående marina ESFP-insatsen utanför Somalias kust. Diskussioner vid mötet kan förväntas om den senaste tidens ökning av piratverksamheten i området. Den kommande halvtidsöversynen av insatsen kan också komma upp till diskussion.
Rådet förväntas anta slutsatser där man berömmer vad insatsen åstadkommit.
Den framgångsrika eskorteringen av World Food Programmes (WFP) fartyg förväntas särskilt lyftas fram. Rådet förväntas konstatera att ökningen av piratverksamheten i området kräver ett förstärkt och koordinerat bemötande från det internationella samfundet. Slutsatserna förväntas även understryka vikten av att arbeta långsiktigt för att förebygga grundorsakerna till piratverksamheten.
Regeringen anser att Operation Atalanta genomför en viktig uppgift, framförallt genom att skydda de för Somalia nödvändiga livsmedeltransporterna som genomförs av WFP. Sverige kommer att delta i insatsen från maj med två korvetter och ett stödfartyg i Adenviken under fyra månader.
c) EUFOR Tchad/CAR
Diskussions- och beslutspunkt (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Vid rådsmötet förväntas den höge representanten Javier Solana att presentera sin slutliga rapport över den militära insatsen i Tchad och Centralafrikanska Republiken. Eventuella diskussioner vid mötet kan förväntas behandla erfarenheter från EU-insatsen, fortsatta uppgifter för den efterföljande FN-ledda insatsen MINURCAT samt samarbete mellan EU och FN.
Rådet förväntas anta slutsatser där man konstaterar att EUFOR tydligt bidragit till att underlätta humanitärt arbete samt att skydda civila och FN-personal. Slutsatserna förväntas också lyfta fram det goda civila och militära samarbetet mellan EU och FN. Regeringen anser att insatsen i Tchad och Centralafrikanska Republiken har varit framgångsrik. Insatsen utgör ett bra exempel på god samordning mellan EU och FN samt mellan civila och militära aktörer.
Försvarsministrarnas arbetslunch
11. Samarbete med partners (NATO, FN, AU)
Diskussions- och beslutspunkt. (rådsslutsatser ingår i det samlade dokumentet med ESFP-slutsatser som antas som A-punkt).
Vid försvarsministrarnas arbetslunch förväntas diskussioner om EU:s samarbete partnerorganisationerna FN, Afrikanska Unionen (AU) samt NATO.
Rådet förväntas anta slutsatser som redogör för aktuella former för samarbetet med FN, AU och NATO. Vikten av gott samarbete med respektive organisation framhålls.
Regeringen understryker vikten av ett välfungerande samarbete med partnerorganisationerna FN, NATO och AU. Som medlem i både FN och EU är samarbetet mellan organisationerna av stor vikt för Sverige. Regeringen välkomnar de framsteg som gjorts i samarbetet mellan EU och AU inom krishantering och betonar att kapacitetshöjande EU-insatser i Afrika bör vara baserade på afrikansk efterfrågan och ägarskap. Regeringen anser att ett välfungerande samarbete mellan EU och NATO inom krishantering är viktigt. Behovet av ett förbättrat samarbete är stort och det är särskilt viktigt att samordning och samarbete mellan EU och NATO fungerar på marken.
Enheten för multilateralt utvecklingssamarbete (MU)
EU-gruppen
Nathalie Bekier Djerf/ Åsa Hindenborg
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet
Arbetspapper
2009-05-06
Rådet för allmänna frågor och yttre
förbindelser 18-19 maj 2009 (biståndsdelen)
Kommenterad dagordning
1. Supporting development countries in coping with the economic crisis
Diskussions- och beslutspunkt
Övergripande
EU:s medlemsstater, Kommissionen och Europeiska Investeringsbanken uppmanas till en koordinerad respons på den globala ekonomiska och finansiella krisen, baserat på analys av de mest utsatta och sårbara länderna och befolkningsgrupperna samt ländernas egna prioriteringar.
Rådsslutsatserna betonar att EU:s medlemsstater ska uppfylla gjorda ODA-åtaganden, öka effektiviteten i biståndet, söka mobilisera andra finansieringskällor och mekanismer samt respektera samstämmighet i utvecklingspolitiken (PCD). Slutsatserna inriktas på stöd till såväl sociala sektorer som långsiktig utveckling av reala ekonomin, inkl. jordbruket, för sysselsättning. Slutsatserna betonar vidare en rättvis, uthållig och inklusiv globalisering, inkl. avslut av WTO:s Doha runda.
Regeringen anser att det är viktigt med offensiva skrivningar gällande ODA – såväl nivåer som biståndseffektivitet. Det är samtidigt viktigt med skrivningar som lyfter fram att det inte enbart handlar om ODA, utan att EU:s olika verktyg måste samverka (PCD) för att stödja utvecklingsländernas hantering av krisen. Regeringen anser att EU:s respons ska baseras på regions- eller landspecifik analys så långt som möjligt eftersom krisen slår olika hårt i olika regioner och länder. Inte minst viktigt är att agera på ett sätt som stödjer utvecklingsländernas framtida förtroende för en inklusiv globalisering.
I rådsslutsatserna uttrycks vidare EU:s beredskap att stödja utvecklingsländerna i deras ansträngningar att förbättra inhemsk resursmobilisering, inklusive bättre offentlig finansiell styrning och utvecklande av nationella skatte- och tullsystem. Slutsatserna formulerar fortsatt stöd för att skapa bättre investeringsklimat i syfte att attrahera utländska direktinvesteringar. Vikten av socialt ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) understryks. Rådet välkomnar överenskommelsen vid senaste G20 möte om åtgärder gentemot s.k. skatteparadis och penningtvätt. Oro uttrycks över de negativa effekter den globala ekonomiska krisen får på återflödet av remitteringar till utvecklingsländerna. EU avser verka för större utvecklingseffekt av remitteringar, inklusive lägre transfereringskostnader.
Regeringen anser det viktigt att utvecklingsländernas inhemska resursmobilsering stärks, inte minst för att öka ägarskapet över landets egna utveckling och minska biståndsberoendet.
***
Rådsslutsatserna har fyra huvudelement:
1a. Handelsrelaterat bistånd
I rådsslusatserna konstateras att EU:s samlade handelsrelaterade bistånd vid utgången av 2007 landade på 1,98 miljarder euro. Det närmar sig därmed redan de nivåer på 2 miljarder i bistånd per år från 2010 som föreskrivs som mål för Aid for Trade-strategin.
Slutsatserna anger, förutom volymmålet, att EU bör höja kvalitén på det handelsrelaterade biståndet, exempelvis vad gäller ökad biståndseffektivitet. Detta arbete innebär bland annat att EU ska förbättra rapporteringen och uppföljningen av detta bistånd. Slutsatserna understryker vidare vikten av att EU:s handelsrelaterade bistånd främjar regionala integrationsprocesser i utvecklingsländer.
Regeringen har betonat vikten av breda regionala WTO-förenliga avtal för att exempelvis afrikanska länder ska kunna dra nytta av de EPA-avtal (ekonomiska partnerskapsavtal) som nyligen ingåtts, eller f.n. framförhandlas mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stillahavsländerna). Det handelsrelaterade biståndet är särskilt viktigt för att utvecklingsländerna ska kunna tillgodogöra sig fördelarna med att integreras i det internationella handelssystemet.
***
1b. Biståndseffektivitet
Rådet uppmuntrar EU:s medlemsstater och Kommissionen att påskynda implementeringen av Parisdeklarationen och handlingsplanen från Accra och refererar till fyra prioriterade områden där EU tillsammans kan göra en skillnad: arbetsdelning, användande av ländernas egna system, förutsägbarhet och ”mutual accountability, including less conditionality”.
Rådet inbjuder EU:s medlemsstater och Kommissionen att utveckla nationella handlingsplaner samt att samarbeta inom områden där genomförande kan förbättras genom gemensam ansträngning på EU-nivå. Detta kan ske genom ”joint approaches”, uppförandekoder och andra handlingsinriktade EU-initiativ, såsom EU:s uppförandekod för arbetsdelning.
För att uppnå detta har SE och Kommissionen gemensamt lagt in en referens i slutsatserna till behovet av ett ”operational framework” för att ta implementeringen av åtagandena om biståndseffektiviet vidare. Ett sådant ramverk ämnar presenteras under svenskt ordförandeskap. Rådsslutsatserna vid GAERC den 18-19 maj utgör därmed en viktig länk till biståndseffektivitetsfrågorna under det svenska ordförandeskapet.
***
1c. Finansiering för utveckling
Gällande frågan om biståndsnivåer uttrycker rådet tillfredsställelse över att EU:s sammanlagda biståndsvolym ökade 2008. EU står bakom tidigare åtaganden om biståndsnivåer och återbekräftar dessa.
Rådet uppmuntrar EU:s medlemsstater att upprätta nationella tidtabeller för hur de avser uppnå tidigare gjorda åtaganden om biståndnivåer.
Rådet välkomnar den framgång som gjorts av implementering av innovativa finansieringskällor och uppmuntrar användandet av dessa mekanismer.
Regeringen välkomnar att EU återbekräftar tidigare gjorda volymåtagande men betonar vikten av att medlemsländera nu levererar i enlighet med dessa åtaganden, inte minst mot bakgrund av finanskrisen och dess påverkan på samarbetsländerna. Regeringen har tillsammans med likasinnade givare verkat för att EU kraftfullt återbekräftar tidigare gjorda volymåtaganden samt att fleråriga planer för hur respektive land ska uppnå sina åtaganden upprättas.
Regeringen anser att innovativa finansieringskällor kan fylla en funktion för de länder som inte uppnår FN:s mål om att givarländerna ska ge minst 0,7 % ODA av BNI. Samtidigt är det viktigt att dessa inte blir ett sätt att undgå FN-målet. Regeringen stödjer inte de förslag till innovativa finansieringskällor som innebär öronmärkning av nationella budgetmedel vars fördelning är upp till varje enskilt land.
***
1d. Millenniemålen – krisens påverkan på utvecklingsländerna
Som en del av de globala ansträngningarna i att mildra den globala ekonomiska krisens effekter på utvecklingsländerna är EU redo att vidta omfattande, välriktade och koordinerade insatser för att uppnå millenniemålen. De ekonomiska och sociala framsteg som uppnåtts på senare år i utvecklingsländerna vad gäller millenniemålen riskerar att omintetgöras av den globala ekonomiska krisen.
I slutssatserna understryks att förstärkta och koordinerade fattigdomsminskade insatser krävs för att bibehålla ekonomisk och politisk stabilitet. Rådet bekräftar sitt stöd för millenniemålen och betydelsen av dess måluppfyllelse till år 2015, inklusive ”EU Agenda for Action on MDGs” som antogs 2008. Vidare bekräftar Rådet gjorda åtaganden om ökat bistånd.
Regeringens inriktning vid GAERC är att verka för att nuvarande skrivningar i rådsslutsatserna om millenniemålen ytterligare förstärks eller kvarstår. Den globala ekonomiska krisen påverkar alla millenniemål negativt, men de ytterst begränsade framstegen vad gäller millenniemål 5 om minskad mödradödlighet gör satsningar på detta område angeläget.
***
2. Transatlantiska samarbetet på utvecklingsområdet
Övriga frågor – middagsdiskussion
Det tjeckiska ordförandeskapet och kommissionären för utvecklings- och humanitärt bistånd besökte nyligen Washington för möte med USAID. Slutsatsen var att momentum för dialog om samarbete på utvecklingsområdet föreligger. USAID har lyft fram gemensamma intressen kring livsmedelssäkerhet, regional och ekonomisk integration i Afrika, public/private partnerships, biståndseffektivitet, Pakistan och Afghanistan. Alonzo Feldtheim, acting adminstrator på USAID, är inbjuden till middagen som väntas följa upp samtalen i Washington Regeringen är mycket positiv till dialogen och eventuellt framtida samarbete på dessa frågor. Det är angeläget att klimatfrågorna ges en framskjuten plats i dialogen.
Regeringen har genom German Marshall Fund Transatlantic Taskforce on Development initierat en transatlantisk dialog med en bred krets biståndsaktörer. Biståndsminister Gunilla Carlsson har även besökt Washington vid två tillfällen under våren.
3. Ekonomiska Partnerskapsavtalen - lägesuppdatering
Övriga frågor – informations- och diskussionspunkt
Handelskommissionär Ashton förväntas ge en lägesrapport om EPA-förhandlingarna. En kortare diskussion förväntas. Stöd väntas ges till kommissionärens positiva påverkan på kontakter och förhandlingar med AVS-länderna.
Mötesfrekvensen för EPA-förhandlingarna har fortsatt att vara intensiv under 2008 för att gå vidare mot fullödiga, regionala avtal. Utestående frågor diskuteras på såväl teknisk som politisk nivå för att finna lösningar i de olika regionala grupperna. Parterna signalerade under 2008 en ambition om att söka nå fram till fullödiga avtal under 2009, men flera frågor är fortfarande olösta. I oktober 2008 undertecknade formellt EU och Cariforum ett fullödigt EPA. Formella interimsavtal har undertecknats mellan EU och Elfenbenskusten respektive Kamerun. Det planerade formella undertecknandet av interims-EPA mellan SADC och EU den 7 maj 2009 blev med kort varsel framflyttat till obestämt datum. Processen pågår i EU för formellt undertecknande av interimsavtalen med Ghana, ESA och EAC (East African Community). Förhandlingar mot fullödiga avtal fortsätter under 2009, men flera frågor är olösta, vilket gör att tidtabellen för förhandlingarna är något osäker.
Regeringen verkar för att fördjupa EPA-dialogen med AVS-länderna, Kommissionen och andra parter i ansträngningarna att nå utvecklingsvänliga avtal. . Regeringen stödjer kommissionär Ashton i arbetet med att förbättra förhandlingsklimatet och att närma sig AVS-länderna.
4. Democratic governance/policy dialogue
Övriga frågor – diskussionspunkt
Vid tidigare diskussioner om rådsslutsatser för demokratisk samhällsstyrning har frågan om budgetstöd särskilt lyfts fram. Ett initiativ kring en mer rigorös dialog kring budgetstöd, rörande såväl Kommissionens som medlemsstaternas bilaterala bistånd, presenterades av Nederländerna vid det informella biståndsministermötet i Prag den 29-30 januari 2009. Diskussionen kommer nu att följas upp.
Regeringen anser, liksom flertalet andra MS, att demokratiska värderingar har en tydlig plats i utvecklingssamarbetet. Regeringen antog reviderade riktlinjer för budgetstöd och krav på samarbetsländerna i fråga om demokrati/MR och korruption i april 2008.
5. Klimatkommissionens lansering av slutrapport
Övriga frågor – presentation av biståndsminister Gunilla Carlsson
På svensk begäran har punkten om presentation av klimatkommissionens rapport satts upp under AOB på dagordningen.
Den av Sveriges regering initierade internationella Kommissionen om klimatförändring och utveckling leds av biståndsminister Gunilla Carlsson. Klimatkommissionen presenterar sin slutrapport i FN den 14 maj, i närvaro av generalsekreterare Ban Ki-moon. Dess uppdrag är inriktat på behovet av anpassning till klimatförändringarna i utvecklingsländerna och kopplingen till katastrofrisker. På grundval av en analys av vilka risker och påfrestningar klimatförändringarna innebär för de mest utsatta länderna och samhällena presenteras konkreta förslag. De omfattar bl a hur anpassningsåtgärder, särskilt för att stärka utsatta samhällens motståndskraft (resiliens), kan bli del av en utvecklingsplanering med tonvikt på riskhantering och ekosystemtjänster.
Vidare föreslås åtgärder för utformning och samverkan mellan institutioner från lokal till global nivå, samt för finansiering av nödvändiga anpassningsåtgärder.
Vid GAERC kommer statsrådet Carlsson att kort presentera Klimatkommissionens resultat samt hur regeringen avser att använda dessa inom ramen för svensk utvecklingspolitik och under ordförandeskapet.
6. Kenya
Övriga frågor – diskussionspunkt
Ett medlemsland har föreslagit diskussion om den oroande politiska utvecklingen i Kenya.
Ett år efter den politiska krisen i Kenya finns skäl för oro över bristen på framsteg i genomförande av den nationella överenskommelsen. Sedan nyår har reformprocessen stagnerat och bakslag för press- och mediefrihet, mord på MR försvarare, dödskjutningar av demonstranter och ökande hot mot vittnen inträffat. Det är angeläget att understryka vikten av att upprätthålla trycket på det politiska ledarskapet och signalera fortsatt engagemang från EU till stöd för Afrikanska Unionens medlingsinitiativ. Instabilitet i Kenya skulle även få allvarliga konsekvenser för hela sub-regionen.
Regeringen välkomnar diskussionen. Regeringens ansats är att uttrycka stark oro över bristande framsteg av reformer och underliggande problem, växande spänningar inom koalitionsregeringen samt bakslag för mötes- och yttrandefrihet, straffrihet och korruption. Det är centralt att det internationella samfundet talar med en röst och stödjer en medlingsinstans (AU-panelen under Kofi Annan).