Gaerc dp 3 AF EP-resolutioner 18-19 feb 2009 REVIDERAD (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:17B130)

Kommenterad dagordning rådet

2009-03-09

Statsrådsberedningen

EU-kansliet

Rådet för allmänna frågor och ytreförbindelser den 23 mars

Kommenterad dagordning

ALLMÄNNA RÅDET

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.Godkännande av A-punktslistan

3.Resolutioner, synpunkter och beslut antagna av Europaparlamentet

Dagaordningspunkten är en standardpunkt för anmälan av beslut m.m. från Europaparlamentets sessioner. Punkten avser sammanträdesperioden 18-19 februari 2009.

4. Förberedelser för Europeiska rådets möte 19-20 mars

Allmänna rådet fastställde i februari en preliminär dagordning för Vårtoppmötet. Vid detta möte ska Allmänna rådet behandla utkast till slutsatser. Något utkast finns ännu inte tillgängligt men dagordningen för mötet innehåller följande punkter.

I Den ekonomiska och finansiella situationen

IIEnergi- och klimatförändringar III Yttre förbindelser

IV Lissabonfördraget

I Den ekonomiska och finansiella situationen

Till grund för Europeiska rådets slutsatser om den ekonomiska och finansiella situationen ligger bl.a. kommissionens meddelande Driving European Recovery och de Larosièrerapporten om finansiell tillsyn.

Uppföljning av vidtagna stabilitetsåtgärder på finansmarknaderna

Den finansiella krisen har visat att det finns en rad brister i det europeiska tillsynssamarbetet bl.a. när det gäller konvergens, samarbete och informationsutbyte.

I anledning av detta tillsatte KOM i oktober 2008 en högnivågrupp, ledd av Jacques Larosière (den s.k. de Larosière-gruppen). Gruppens mandat innebar bl.a. att man skulle överväga hur tillsynsstrukturen skulle kunna förbättras. Dessutom hur samverkan och samarbete kan bli mer effektivt och hur krissamverkan bör utformas.

Gruppen presenterade sin rapport den 25 februari 2009. Rapporten innehåller en rad rekommendationer där lagstiftning m.m. kan förbättras inom området för finansiell tjänster. Vidare berör rapporten hur en framtida tillsynsstruktur skulle kunna utformas inom EU.

I sitt meddelande Driving European Recovery presenterade KOM de kommande planerna för hur rapportens rekommendationer ska omhändertas.

Regeringen delar kommissionens uppfattning att det nu är angeläget att förbättra såväl den europeiska tillsynsstrukturen samt den finansiella lagstiftningen. Det är därför viktigt att analysera vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att undvika framtida kriser av det slag som vi nu befinner oss i.

Utvärdera genomförandet av den ekonomisk återhämtningsplanen för Europa samt hantering av stabilitets- och tillväxtpakten och återgång till offentligfinansiell balans

För att dämpa effekterna av konjunkturavmattningen beslutade Europeiska rådet i december 2008 att godkänna en s.k. återhämtningsplan med inriktning mot kort- och långsiktiga ekonomiska stimulanser med syftet att öka efterfrågan och konkurrenskraften i EU. I sitt meddelande Driving European Recovery, syftar kommissionen till att redogöra för hittillsvarande nationella och europeiska åtgärderna för att råda bot på den ekonomiska

krisen. Meddelandet fokuserar till stora del på finansmarkandsfrågor, men berör även den reala ekonomin och sysselsättningsfrågor.

Regeringen tycker att formuleringarna i meddelandet om stabilitets- och tillväxtpakten är godtagbara men saknar exempelvis en konkret vägledning om när olika länder, beroende på utgångslägen, ska återgå till budgetsaldon i linje med pakten.

Lissabonprocessen och öppenheten på den inre marknaden

Europeiska rådet avser understryka behovet av fortsatt genomförande av Lissabonprocessen. Europeiska rådet väntas också framhålla den inre marknadens betydelse som motor i den europeiska ekonomin. För att hantera den finansiella och ekonomiska krisen bör den inre marknaden stärkas och utvecklas.

Regeringen stödjer ordförandeskapets förslag i dessa delar.

i .

Fastställa en EU-position inför G20-mötet i London

God reglering och Internationellt samarbete

I finanskrisens spår har frågor om kapital, hävstångseffekter, likviditet, kapitalvärderings-institut och redovisning aktualiserats. Baselkommittén bör med globalt fokus fortsätta revisionen av sammansättning och kvalitet på bankernas kapital samt tillsyn på riskexponeringar. Regeringen stödjer ansatsen men har vissa synpunkter vad gäller hur ökat buffertkapital ska skapas. Kraven på registrering och tillsyn får inte bli alltför betungande för små institut.

Frågor om ökat samarbete och övervakning har också lyfts fram. Man vill bl.a. etablera tillsynskollegier för alla stora gränsöverskridande finansiella institutioner. På förslag finns också förstärkta åtgärder mot s.k. skatteparadis. Regeringen är i huvudsak positivt till förslagen.

Reformering av IMF, Världsbanken och de multilaterala utvecklingsbankerna

Fokus ligger på kort sikt på att säkerställa att institutionerna har tillräckliga resurser för att svara upp mot det ökade behovet av finansiering och på medellång sikt en reformering av institutionernas styrning. G20 liksom EU anser att IMF bör få ett ökat ansvar för övervakning av makroekonomi och finansmarknader. För Världsbanken och de multilaterala utvecklingsbankerna fokuserar G20 och EU på förslag om hur bankerna kan stärka sitt stöd till utvecklingsländerna i ljuset av finanskrisen. EU är positivt till dessa förslag men anser att diskussioner ska föras och beslut fattas i institutionernas egna styrorgan. Detta är av stor vikt för att säkerställa transparens och legitimitet i institutionernas förändringsarbete.

Doharundan och protektionism

Att motverka protektionistiska tendenser är avgörande för att inte den ekonomiska krisen ska fördjupas ytterligare. Regeringen anser att det bästa sättet att försäkra den globala ekonomin mot protektionistiska åtgärder är att föra Doharundan i hamn.

Kommissionens meddelande inför Europeiska rådet om den ekonomiska krisen innehåller en sektion om hur krisen påverkar utvecklingsländerna, och uppmanar EU att genom att hålla fast vid sina åtaganden om ökat bistånd och genom andra instrument som till exempel handel stödja utvecklingsländerna i krisen.

Regeringen stödjer att referenser till utvecklingsländernas situation inkluderas i slutsatserna från Europeiska rådet. Slutsatserna bör särskilt understryka att EU håller fast vid sina biståndstaganden och frihandelstanken

IIEnergi- och klimatförändringar Klimat

Europeiska rådets slutsatser blir EUs viktigaste tillfälle under våren att göra inspel på högsta nivå till klimatförhandlingarna inför Köpenhamnsmötet i december där ett nytt internationellt klimatavtal enligt beslut av klimatkonventionens parter ska läggas fast. Underlag till Euroepiska rådet har tagits fram av Miljörådet, ECOFIN och GAERC.

Regeringen anser att Europeiska rådets slutsatser bör sända ett positivt budskap till övriga parter inför fortsatta klimatförhandlingar och beskriva EU:s position samtidigt som man bjuder in till fortsatt diskussion, klargör att EU är angeläget om att samarbeta med övriga parter och att Europeiska rådet avser att komma tillbaka till frågan vid kommande toppmöten. Sverige bör verka för att rådsslutsatserna ges en sådan utformning.

Slutsatserna bör vidare bekräfta EU:s position att minska utsläppen med 30% till 2020 vid ett globalt omfattat och acceptabelt internationellt avtal, betona vikten av att andra industriländer gör jämförbara åtaganden och att utvecklingsländer bidrar med adekvata åtgärder med vederbörlig hänsyn tagen till principen om gemensamt men differentierat ansvar och förmåga.

Det är viktigt att EU framhåller viljan att bidra till att hitta en lösning på finansieringsfrågan i en framtida klimatregim. För att vara långsiktigt hållbar och acceptabel bör en sådan lösning vila på de principer som säkerställer ändamålsenlighet, effektivitet och rättvisa. EU bör signalera att behovet är stort och att vi behöver väsentligt öka, styra om och optimera

våra ansträngningar. Slutsatserna bör framhålla att marknadsbaserade styrmedel är centrala för kostnadseffektiva svar på klimatförändringarna och betona att privat finansiering behövs för att göra nödvändiga klimatinvesteringar. Rådsslutsatserna bör vidare framhålla vikten av att åtgärder för anpassning vidtas, särskilt insatser i MUL och sårbara regioner, inom ramen för ett framtida avtal. Slutsatserna bör även betona vikten av att använda i första hand befintliga finansiella mekanismer för finansiering av anpassningsåtgärder såväl som framhålla de principer som bör vägleda finansiering inom ett framtida avtal. Slutsatserna bör vidare notera att EU avser bidra med sin rättmätiga del inklusive finansiering. Slutligen bör framhållas EU:s vilja och beredskap att diskutera olika förslag, bl.a. de som nu ligger på bordet.

Energiförsörjning

Den 13 november 2008 presenterade kommissionen den andra Strategiska energiöversynen som, i enlighet med vad Europeiska rådet beslutat, har energiförsörjning som tema. I handlingsplanen för försörjningstrygghet och solidaritet i energisektorn pekas åtgärder för förbättrad försörjningstrygghet ut inom fem områden; infrastruktur, externa relationer, solidaritet (f.f.a. krismekanismer), energieffektivisering samt inhemska energikällor. Inriktningen på de initiativ och åtgärder som föreslås i meddelandet väntas slås fast av Europeiska rådets vårtoppmöte 2009. Som inspel till dessa toppmötesslutsatser antog energiministrarna rådsslutsatser vid TTE-rådet den 19 februari. Ordförandeskapets utkast till toppmötesslutsatser har ännu inte distribuerats, men ett diskussionsunderlag till Coreper har indikerat att ordförandeskapet framförallt vill fokusera på gasspecifika och kortsiktiga åtgärder. Detta kritiserades allmänt av MS, som ville ha en starkare koppling till den andra Strategiska energiöversynen och energiministrarnas slutsatser.

Planen har tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden den 5 december 2008 samt 13 februari 2009 (Överläggning med NU den 27 januari 2009)

Regeringen har i Energirådets diskussioner om kommissionens förslag till handlingsplan drivit att slutsatserna bör avspegla kommissionens breda ansats till försörjningstrygghet. Regeringen avser fortsatt verka för ökat fokus på den inre marknadens betydelse för infrastrukturutveckling samt på diversifiering mot förnybar energi och energieffektivisering. Sverige stödde energiministrarnas slutsatser och vill se att motsvarande bredd avspeglas i Europeiska rådets slutsatser.

III Yttre förbindelser

Östliga partnerskapet

Europeiska rådet kommer vid sitt möte att anta det Östliga partnerskapet på basis av Kommissionens meddelande från december 2008. Europeiska rådet kommer att anta slutsatser om det Östliga partnerskapet samt en separat deklaration om detsamma(annex till slutsatserna).

Regeringen kommer verka för att Europeiska rådet ska godkänna huvudlinjerna i det Östliga partnerskapet och därmed signalera EU:s intresse av att stärka sin relation till de sex östeuropeiska länder som omfattas av EU:s grannskapspolitik.

Unionen för Medelhavet

Europeiska rådet kommer även kort att beröra utvecklingen av Unionen för Medelhavet och den nuvarande situationen där arbetet ligger nere på grund av krisen i Gaza.

Regeringen ser gärna att det viktiga arbetet inom Unionen för Medelhavet återupptas så fort som möjligt.

IV Lissabonfördraget

Den irländska premiärministern kommer vid mötet att ge en kort återrapportering om läget i debatten på Irland om Lissabonfördraget.

5. Återhämtningsplanen

Diskussion och ev. beslutspunkt

GAC kommer sannolikt att under denna dagordningspunkt koncentrera diskussionen på den del som berör EU-budgeten, dvs. kommissionens förslag till energiprojekt och ökade medel till bredband och tidigareläggning av åtgärder inom landsbygdspolitiken som beslutades i samband med hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utestående frågor rör i första hand finansieringen av förslaget, även om också övriga delar kan bli föremål för diskussion (framförallt projektlistan vad gäller energiprojekt och frågan om mer flexibilitet mellan typerna av åtgärder inom landsbygdspolitiken).

Regeringen stödjer i huvudsak den föreslagna projektlistan och välkomnar särskilt sammanlänkningen av Sverige och de baltiska länderna, Kriegers Flak och Skanled. När det gäller finansieringsfrågan är regeringens uppfattning att finansiering av projekten i möjligaste mån bör ske genom omprioriteringar inom EU budgeten.

RÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.Västra Balkan

Diskussionspunkt, möjlig beslutspunkt samt eventuella procedurpunkter.

Sannolik diskussion kring Montenegro (MN) och Bosnien och Hercegovina (BiH). Beträffande BiH förväntas diskussionen beröra det politiska läget i landet, avvecklingen av Office of High Representative (OHR), samt utnämningen av en ny EUSR. Rådsslutsatser kommer troligtvis att antas om BiH, på basis av Rehn/Solanas rekommendationer för förstärkt EU-närvaro i BiH. Det är ännu ovisst huruvida ett reviderat policypapper kommer att cirkuleras som underlag.

Möjliga procedurpunkter är dels utnämnandet av en ny EUSR i BiH, dels uppdrag till KOM att utarbeta avis för MN. Det tjeckiska ordförandeskapet avser ta upp Montenegros ansökan om EU-medlemskap, som lämnades in den 15 december 2008. Ordförandeskapet strävar efter att rådet utan dröjsmål ska ge KOM i uppdrag att utarbeta ett yttrande (avis), där landets förmåga att inleda medlemskapsförhandlingar bedöms. På basis av ett sådant yttrande kan rådet vid ett senare tillfälle hålla en politisk diskussion som kan utmynna i beslut om att ge landet status som kandidatland, och ev. sätta ett datum för inledande av förhandlingar. När frågan diskuterades vid GAERC i februari motsatte sig några MS denna handlingslinje och ansåg att en politisk diskussion krävdes innan ansökan kunde skickas till KOM. Regeringen anser att det är av stor vikt att EU håller fast vid etablerad praxis vid hanteringen av medlemskapsansökningar. SE kommer därför vid GAERC i mars att stödja ordförandeskapets ambition att ta beslut om att sända ansökan till KOM.

3. Vitryssland

Diskussion om situationen i Vitryssland samt beslut om ev förlängning av den temporära suspenderingen av reserestriktionerna gentemot vissa vitryska befattningshavare.

Regeringen understryker vikten av att de vitryska myndigheterna tar fortsatta steg mot demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter. Regeringen stödjer engagemang och dialog med ett brett spektrum av vitryska aktörer samt verkar för ett ökat utbyte mellan Europa och Vitryssland.

4.Moldavien - struken

5.Sudan/ICC

Möjlig diskussions och beslutpunkt (plenum) med anledning av den aktuella situationen i Sudan och den internationella brottsmålsdomstolens (ICC) häktningsbeslut av Sudans president Bashir. Rådet kan komma att anta slutsatser om Sudan.

ICC:s förundersökningskammare har vid prövning av åklagarens framställan funnit att det finns skälig misstanke att president al-Bashir gjort sig skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och fattade därför beslut om att han ska häktas den 4 mars 2009. Domstolen fann dock inte att det fanns tillräckliga bevis för att det uppsåt som krävs för att döma någon för folkmord förelåg.

Sudans regering har beslutat att flera internationella och sudanesiska humanitära organisationer omedelbart måste avsluta sin verksamhet i delar av Sudan, bl.a. Darfur. med motivering att de överskridit sitt mandat och samarbetat med ICC. De enskilda organisationer som omfattas av den sudanesiska regeringens beslut ansvarar för merparten av den humanitära hjälpen till behövande i Darfur.

Läget i Darfur är fortsatt ytterst allvarligt, med pågående strider, fortsatta övergrepp mot civilbefolkning och attacker mot internationella aktörer och hjälparbetare. De humanitära behoven fortsätter att vara mycket omfattande.

Regeringen betonar sitt fulla stöd för ICC, domstolens självständighet och Sudans skyldighet att fullt ut samarbeta med ICC. Sudan har vidare en skyldighet att motverka straffrihet för brott begångna i Darfur. Regeringen fortsätter att betona den sudanesiska regeringens skyldighet att skydda civilbefolkningen, förbättra säkerheten och den humanitära situationen i Darfur.

6. Transatlantisk dialog

Lunchdiskussion

Utrikesministrarna kommer att diskutera transatlantiska frågor. Inga slutsatser väntas. Detta är ett led i förberedelserna inför det planerade

informella toppmötet mellan EU:s regeringschefer och President Obama i Prag den 5 april.

Den svenska regeringen verkar för att stärka och fördjupa den transatlantiska relationen, särskilt mot bakgrund av de nya förutsättningar som den nya amerikanska administrationen medför och det kommande svenska EU-ordförandeskapet.

7. MEPP

Diskussionspunkt. Det blir troligen en kort punkt om MEPP, som väntas fokusera på information från den trojkamiddag med Jordaniens, Egyptens och den palestinska myndighetens utrikesministrar som äger rum kvällen innan.

8. AoB

Information från Italien om ordförandeskapsprogrammet för G8

I anslutning till mötet

Sverige deltar som medlem av EUs trojka i:

- Utrikesministertrojka med Montenegro 16 mars

På dagordningen står den politiska situationen i Montenegro, förhållandet mellan EU och Montenegro, politisk utveckling i regionen, samt relationen med Ryssland, där UM är föredragande

- Utrikesministertrojka med OSSE 17 mars

Ministrarna förväntas diskutera Georgien, Västra Balkan, Afghanistan, samt Europeisk säkerhet.