GAC_Kompletterad_kommenterad_dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2CB8D6)

GAC

Kommenterad dagordning

Rådet

		2014-03-10
		Reviderad 2014-03-
	Statsrådsberedningen	11, inklusive punkt
	Statsrådsberedningen	8
		8
	EU-kansliet

Allmänna rådets möte den 18 mars 2014

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

2.A-punkter

3.Övriga frågor

=(ev.) Information från ordförandeskapet om aktuella

lagförslag.

Icke lagstiftande verksamhet

4.Godkännande av A-punktslistan

5.Resolutioner, synpunkter och beslut antagna av Europaparlamentet

Informationspunkt

Allmänna rådet avser att notera resolutioner, yttranden och beslut antagna av Europaparlamentet under sammanträdesperioderna den 3- 6 februari 2014 och den 24-27 februari 2014. Detta är en standardpunkt på dagordningen.

6. Förberedelser inför Europeiska rådets möte den 20-

21 mars 2014

= Utkast till Europeiska rådets slutsatser

Diskussionspunkt

Bakgrund

Ett utkast till slutsatser inför Europeiska rådets möte den 20-21 mars kommer att diskuteras vid Allmänna rådets möte den 18 mars. Utkastet har ännu inte delgivits medlemsstaterna. En annoterad dagordning till mötet i Europeiska rådet delgavs EU-nämnden inför mötet i Allmänna rådet den 11 februari.

På dagordningen står flera frågor som är kopplade till tillväxt och konkurrenskraft. Europeiska rådet väntas på sedvanligt vis behandla Europa 2020 inom ramen för den europeiska terminen. Europeiska rådet förväntas göra en övergripande utvärdering av medlemsstaternas genomförande av 2013 års landspecifika rekommendationer. Dessutom förväntas toppmötet ge vägledning inför medlemsstaternas årliga rapportering inom ramen för Europa 2020 och stabilitets- och tillväxtpakten under 2014. Stats- och regeringscheferna förväntas också beröra meddelandet om Europa 2020-strategin som kommissionen presenterade den 5 mars.

Vidare står frågor om industriell konkurrenskraft på dagordningen. Kommissionen presenterade den 22 januari två meddelanden, ett om industripolitik och ett om en vision för den inre marknaden för industriprodukter, som kan väntas ligga till grund för diskussionen vid Europeiska rådet.

Europeiska rådet kommer även att diskutera klimat och energi. Diskussionen om klimat kommer utgå från i kommissionens meddelande om ett energi- och klimatramverk inför 2030 som presenterades den 22 januari. Vad gäller energifrågorna kommer toppmötet att följa upp slutsatserna om energipolitiken från Europeiska rådets möte i maj 2013.

Europeiska rådet ska också förbereda det kommande toppmötet mellan EU och Afrika som äger rum den 2-3 april. Toppmötet ska vidare följa upp arbetet med bankunionen, framförallt förhandlingarna om en gemensam avvecklingsmekanism, och arbetet med bekämpning av skatteflykt och skattebedrägerier. Det förväntas även en diskussion om läget i Ukraina.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att dagordningen fokuserar på flera frågor som är av betydelse för EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Regeringen stödjer ett ambitiöst genomförande av Europa 2020-strategin och anser att det är viktigt att medlemsstaterna ökar ambitionsnivån vad gäller genomförande av strukturreformer.

Regeringen anser att det är viktigt med en framtidsinriktad industripolitik som bidrar till ett företagsklimat som fokuserar på forskning, innovation, entreprenörskap, handel och minskad regelbörda där möjligheterna med en omställning till en resurs- och energieffektiv ekonomi lyfts fram. Regeringen vill också lyfta fram den inre marknadens centrala roll för industrin, inte minst vad gäller tjänstehandeln.

Regeringen anser att Europeiska rådet så snart som möjligt bör lägga fast ambitiösa klimatmål för 2030 med utgångspunkt i det förslag som kommissionen har presenterat, inte minst för att EU ska kunna fortsätta att agera konstruktivt i de internationella förhandlingarna om en ny klimatöverenskommelse. Vad gäller energi anser regeringen att EU bör verka för fortsatt öppning och liberalisering av energimarknaderna.

7.Europeiska terminen

=Syntesrapport om europeiska terminen 2014

Informationspunkt

Bakgrund

Rådet väntas ställa sig bakom en ordförandeskapsrapport som sammanfattar rådets diskussioner om kommissionens tillväxtrapport för 2014. Ordförandeskapsrapporten har ännu inte delgivits medlemsstaterna.

Kommissionens tillväxtrapport presenterades den 13 november 2013 och utgör startskottet för den europeiska terminen för ekonomisk politisk samordning under 2014. Tillväxtrapporten har tidigare även behandlats i EPSCO, EKOFIN, KKR, EYCS samt Miljörådet. Samråd med EUN har tidigare ägt rum inför diskussionerna i berörda rådskonstellationer.

Regeringen har välkomnat kommissionens tillväxtrapport i stort och stöder det övergripande budskapet om vikten av fortsatta reformer för att förbättra konkurrenskraften och säkra en varaktig återhämtning av ekonomin. Regeringen har i diskussionerna bl.a. verkat för ett tydligare fokus på kvinnors arbetskraftsdeltagande som en betydande tillväxtresurs.

8. (ev.) Kommissionens meddelande om rättsstatsmekanismen

=Presentation av kommissionen

Informationspunkt

Bakgrund

Frågan initierades ursprungligen vid Allmänna rådets möte den 22 april 2013 av Tysklands utrikesminister Westerwelle mot bakgrund av sitt initiativ om att stärka granskningen av hur Europeiska Unionens medlemsstater efterlever grundläggande rättigheter och rättsstatens principer. Initiativet presenterades i ett brev undertecknat av Tyskland, Nederländerna, Finland och Danmark till kommissionens ordförande Barroso den 6 mars 2013. Syftet med diskussionen var att understryka behovet av att kommissionen engagerar sig i och tar ansvar för frågan genom att utarbeta förslag till konkreta åtgärder.

Initiativet välkomnades av ett flertal medlemsstater och stöd uttrycktes för att kommissionen skulle återkomma till rådet med underlag för fortsatt diskussion. Vikten av objektiva kriterier och lika behandling av medlemsstaterna betonades, liksom betydelsen av att dra nytta av granskning som utförs av framför allt Europarådet samt att granskningen bör ske inom ramen för befintliga strukturer.

Frågan om medlemsstaternas efterlevnad av grundläggande rättigheter och rättsstatens principer behandlades vid RIF-rådet den 6 juni 2013 då rådslutsatser antogs, med anledning av kommissionens årliga rapport om tillämpningen av Stadgan om grundläggande rättigheter. Vid Allmänna rådets möte den 25 juni 2013 diskuterades frågan på nytt och kommissionen uppmanades återkomma med förslag om möjliga vägar framåt.

Kommissionens ordförande Barroso annonserade i sitt ”State of the Union”-tal den 11 september 2013 ett meddelande med idéer och förslag om hur problem som skulle kunna innebära ett hot mot gemensamma värderingar och principer ska kunna hanteras i Europeiska Unionen.

Under hösten inbjöd kommissionär Reding medlemsstater, experter och andra intresserade att bidra till en bred debatt i ämnet, som avslutades med en konferens ”Assises de la Justice i Bryssel 21-22 november 2013.

Under förutsättning att kommissionen presenterar meddelandet om att stärka efterlevnaden av grundläggande rättigheter och rättsstatens principer i Europeiska Unionens medlemsstater som förutskickat den 11 mars, kommer frågan upp som en informationspunkt vid Allmänna rådets möte den 18 mars.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till att stärka EU:s medlemsstaters efterlevnad av grundläggande rättigheter och rättsstatens principer och ser fram emot kommissionens meddelande. För svenskt vidkommande är det av stor vikt att såväl EU:s institutioner som medlemsstaterna tar sitt ansvar för att grundläggande rättigheter och rättsstatens principer följs och respekteras. Sverige arbetar därför tillsammans med andra medlemsländer för att få till stånd en effektiv granskning för att syna hur medlemsländer respekterar de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Kommissionen bör ha en viktig roll och granskningen bör utformas så att den drar nytta av arbete som redan utförs av andra aktörer, t.ex. Europarådet och FN-systemet. Likabehandling av alla medlemsländer ska utgöra en grundläggande princip.

9. Övriga frågor