GAC, RådsPM - sammanhållningspolitiken, dp. 3
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B5F73
Rådspromemoria | ||
2012-11-09 | ||
Näringsdepartementet |
Regional tillväxt |
Allmänna rådets möte den 20 november 2012
Sammanhållningspolitikens lagstiftningspaket – Element för partiell allmän inriktning
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Delar av förordningspaketet rörande den framtida sammanhållningspolitiken (2014-2020) var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför allmänna rådet den 16 oktober 2012.
Bakgrund
Vid allmänna rådet den 20 november har det cypriotiska ordförandeskapet för avsikt att nå partiell allmän inriktning för ytterligare två tematiska block. Den här gången gäller det finansiell förvaltning samt det s.k. gemensamma strategiska ramverket på EU-nivå.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artiklarna 164, 175, 177, 178 och 349 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt. För samtliga förordningar gäller kvalificerad majoritet i rådet samt medbeslutande från Europaparlamentet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen bedömer att kompromissen om det gemensamma strategiska ramverket är acceptabel ur ett svenskt perspektiv och föreslår därför att Sverige accepterar förslaget till partiell allmän inriktning. När det gäller finansiell förvaltning pågår fortfarande förhandling, där regeringen verkar för att hela blocket bör förhandlas klart innan det tas upp på allmänna rådet samt att årliga förskott för hela perioden stryks. (Se vidare kommentarer till förslagen nedan). Förslagen behandlas fortfarande på rådsarbetsgruppsnivå och kommer upp på Coreper II den 15 november.
Förslaget
Gemensamt strategiskt ramverk
När det gäller det gemensamma strategiska ramverket finns redan en överenskommelse i rådet om att ett sådant ska finnas. I överenskommelsen slogs samtidigt fast att ramverket skulle utgöra en bilaga till förordningen, vilket innebär att beslut om innehållet fattas av rådet och Europaparlamentet. Kommissionen hade föreslagit att den själv, genom en s.k. delegerad akt, skulle stå för innehållet. Vad det nu handlar om är, att rådet ska enas om innehållet i ramverket.
Efter att ordförandeskapet bearbetat kommissionens förslag till delegerad akt och tagit hänsyn till synpunkter från medlemsstaterna har en kompromiss nåtts på arbetsgruppsnivå.
Regeringen har välkomnat ett gemensamt strategiskt ramverk på EU-nivå för fonderna, där målen i Europa 2020-strategin ska omsättas i praktiken och samordning och synergier med andra relevanta politikområden åstadkommas. Ramverket ska sedan bilda utgångspunkt för medlemsstaternas framtagande av partnerskapsöverenskommelsen och programmen.
För regeringen har det i förhandlingarna varit viktigt, att ramverket ska vara strategiskt och förtydliga förordningstexten men inte vara så detaljerat som kommissionens ursprungliga förslag. Samtidigt har det varit viktigt att bevaka att ramverket inte tillför nya krav eller bestämmelser, som går längre än vad som redan överenskommits i relevanta artiklar. Å andra sidan har regeringen också motverkat de försök som gjorts att i ramverket urvattna vad som redan överenskommits, t.ex. när det gäller jämställdhet och att makro-regionala strategier, där sådana finns, ska beaktas.
I och med kompromissen framgår det nu tydligt att ramverket inte ska innebära ytterligare pålagor. Regeringen hade gärna sett än mer av strategisk inriktning och mindre av detaljer, men anser sammantaget att kompromissen är acceptabel.
Finansiell förvaltning
Blocket om finansiell förvaltning handlar bl.a. om reglerna för betalning från kommissionen till medlemsstaten och regler för avbrytande av sådana betalningar, t.ex. om det finns allvarliga brister i genomförande-och kontrollsystemen. Här regleras också storleken på årliga förskott från kommissionen, vilken information i form av årliga räkenskaper medlemsstaten måste leverera samt partiella och slutliga avslut av räkenskaperna. Vidare regleras när och hur kommissionen kan göra finansiella korrigeringar, vid allvarliga brister i systemen.
Genom förslaget sker samtidigt en anpassning till budgetförordningen, som beslutades i somras och som ska gälla för alla EU-medel.
De delar som föranlett mest diskussion har varit årliga förskott, årliga räkenskaper, partiella avslut av räkenskaperna samt finansiella korrigeringar. De båda senare har regeringen accepterat. Däremot har Sverige, tillsammans med ett antal likasinnade medlemsstater, varit skeptiskt till den årlighet som föreslagits om förskott och räkenskaper, dvs. årliga förskott för hela program perioden samt innehållande av 10 % av mellanliggande betalningar. Dock bör noteras att kommissionens ursprungliga förslag gick betydligt längre med årliga avslut av räkenskaperna, vilket inte lämpar sig för fleråriga program och projekt och skulle ha inneburit avsevärt ökade administrativa bördor.
Ordförandeskapet har föreslagit att de två utestående artiklarna (årliga förskott och räkenskaper) lyfts ur blocket och hanteras senare, efter att långtidsbudgeten beslutats. Regeringen vidhåller sin negativa inställning till de aktuella artiklarna och anser inte att ordförandeskapets förhandlingsupplägg är någon bra lösning, utan anser att blocket i sin helhet bör färdig förhandlas innan det tas upp på allmänna rådet.