GAC, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E1F9A
Allmänna rådets möte den 22 februari 2022
Kommenterad dagordning
Godkännande av dagordningen
(Ev.) A-punkter
Icke lagstiftande verksamhet
Förberedelser inför Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2022: utkast till kommenterad dagordning
Diskussionspunkt
Förslagets innehåll
Vid mötet kommer ett utkast till kommenterad dagordning inför Europeiska rådets möte den 24–25 mars att behandlas. Dagordningen har ännu inte delgivits medlemsstaterna. I enlighet med den indikativa Ledaragendan som Europeiska rådets ordförande publicerat förvänts säkerhet och försvar, ekonomiska och sociala frågor, europeiska terminen samt inre marknads- och industrifrågor att stå på dagordningen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Utkast till kommenterad dagordning har ännu inte delgivits medlemsstaterna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Stärkt beredskap, insatsförmåga och resiliens vid framtida kriser – riktlinjedebatt
Diskussionspunkt
Förslagets innehåll
Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt och följa upp slutsatserna om förbättrad beredskap, insatskapacitet och motståndskraft vid framtida kriser som antogs vid Allmänna rådets möte den 23 november 2021. Vid sitt möte i december välkomnade Europeiska rådet dessa slutsatser och uppmanade rådet att driva arbetet framåt och regelbundet se över framstegen.
Riktlinjedebatten förväntas utgå från de övergripande tematiska områdena beredskap, insatsförmåga/krishanteringsförmåga och motståndskraft.
Ordförandeskapet har i en underlagsnot inför riktlinjedebatten ställt följande frågor i syfte att vägleda diskussionen:
- Vilka prioriterade åtgärder anser ni ska vidtas för att stärka Europeiska unionens krishanteringsberedskap?
- Hur tycker ni att IPCR-arrangemangen fungerar? Vilka förbättringar bör göras?
- Anser ni att det arbete som gjorts på EU-nivå när det gäller resiliens är tillräckligt? Vilka eventuella ytterligare åtgärder bör övervägas, i synnerhet när det gäller it-risker?
Förslag till svensk ståndpunkt
Gränsöverskridande kriser i EU kräver samarbete och samordning mellan EU-länder. Med en ökad integration, en föränderlig risk- och hotbild och en globaliserad värld följer ett behov av att förbättra koordineringen av EU-gemensamma frågor rörande t.ex. krisberedskap och krishantering och även hantering av de EU-gemensamma resurser som finns.
Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta lära av de kriser som vi genomlevt under senare tid exempelvis coronapandemin och migrationskrisen. Regeringen välkomnar därför uppföljningen av rådsslutsatserna om hur EU:s beredskap, krishanteringsförmåga och motståndskraft mot framtida kriser kan förbättras. Regeringen lägger stor vikt vid dessa frågor och har för avsikt att bidra konstruktivt i det fortsatta arbetet. Många viktiga initiativ har tagits på EU-nivå när det gäller bland annat civilskydd och motståndskraft i kritiska entiteter. Regeringen anser att det nu är viktigt att dessa genomförs på medlemsstats- och EU-nivå. Det gäller inte minst åtgärder som syftar till att ytterligare förbättra motståndskraften i den fysiska infrastrukturen hos den offentliga och privata sektorn, behöriga myndigheter och unionen i dess helhet samt om att kunna tillhandahålla gemensamma resurser för exempelvis skogsbrandsbekämpning.
Regeringen anser också att det är prioriterat att utveckla rådets krishanteringsverktyg (IPCR) då det utgör ett viktigt verktyg där EU-gemensamma frågor för krisberedskap och krishantering kan diskuteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Samråd med EU-nämnden ägde rum den 19 november inför Allmänna rådet den 23 november och dess behandling av slutsatserna om förbättrad beredskap, insatskapacitet och motståndskraft mot framtida kriser. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 15 december inför Europeiska rådets möte den 16 december 2021 som behandlade frågor om krishantering och resiliens.
Rättsstatsprincipen i Polen: artikel 7.1 i EU-fördraget (motiverat förslag) – utfrågning
Diskussionspunkt
Förslagets innehåll
Kommissionen valde att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget gentemot Polen genom ett motiverat förslag den 20 december 2017. I det motiverade förslaget redogör kommissionen för sina farhågor avseende respekten för rättsstatens principer i Polen. Hittills har fyra utfrågningar hållits i rådet med Polen, den senaste i juni 2021.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen ser med oro på utvecklingen i Polen och välkomnar att en ny utfrågning inom ramen för artikel 7-förfarandet ska äga rum. Vi behöver se reformer i alla de utestående delarna som framför allt rör det polska rättssystemet. Det är viktigt att Polen respekterar EU-domstolens domar. Respekten för rättsstatens principer är en förutsättning för ett fungerande samarbete inom unionen och för det ömsesidiga förtroendet för varandras rättssystem. Samtliga medlemsstater måste leva upp till principer för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer för att med trovärdighet kunna agera för dessa i andra delar av världen. EU:s grundläggande värderingar är inte förhandlingsbara.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Frågan om unionen värden i Polen behandlades senast i EU-nämnden den 9 december 2021 inför Allmänna rådet den 14 december (lägesuppdatering).
Konferensen om Europas framtid
Diskussionspunkt
Förslagets innehåll
Vid rådets möte väntas det franska ordförandeskapet informera om vägen framåt och den fortsatta processen mot konferensens slutrapport och avslut.
Nästa plenarförsamling äger rum den 11–12 mars i Strasbourg (hybridformat), där rekommendationerna från medborgarpanel 1 och 4 kommer att presenteras. Ytterligare plenarförsamlingar är inplanerade den 25–26 mars och den 8–9 april.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kommer att verka för att konferensen avslutas den 9 maj. Regeringen anser att efterarbetet bör ske inom ramen för de europeiska institutionernas arbete och mandat, i enlighet med den gemensamma deklarationen. Regeringen kommer att verka för att konferensens slutrapport enbart noterar och presenterar medborgarpanelernas förslag i sin helhet för att vidhålla att alla förslag ges ett lika värde och en institutionell dragkamp om politiska prioriteringar undviks. Regeringen anser att arbetsgruppernas roll är att förbereda plenarförsamlingen och de ska inte besluta om prioriterade förslag utifrån medborgarpanelernas resultat.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Riksdagen har informerats om framtidskonferensen den 29 april 2019 genom faktapromemoria 2019/20: FPM17.
Samråd om konferensen skedde i EU-nämnden den 11 december 2019 inför behandling som en övrig fråga på Europeiska rådets dagordning den 12–13 december 2019 och den 25 maj 2020 inför behandling som diskussionspunkt i Allmänna rådet den 26 maj 2020. EU-nämnden informerades om konferensen även den 9 oktober 2020, den 18 januari 2021, den 19 februari 2021, den 19 mars 2021, den 16 april 2021, den 7 maj 2021 och den 18 juni inför behandling som informationspunkt i Allmänna rådet. Samråd om konferensen skedde i EU-nämnden den 17 september, den 15 oktober och den 10 december inför behandling som diskussionspunkt i Allmänna rådet den 21 september, den 19 oktober och den 14 december 2021. Skriftligt samråd av den gemensamma deklarationen skedde med EU-nämnden den 5 mars 2021. Den 21 januari 2022 skedde samråd om konferensen i EU-nämnden inför behandling som diskussionspunkt i Allmänna rådet den 25 januari 2022.
Överläggning om konferensen skedde i utrikesutskottet den 23 januari 2020 samt information gavs den 17 september 2020 och den 13 april 2021. Konstitutionsutskottet informerades om konferensen den 21 januari 2021.
Övriga frågor
Toppmötet One Ocean
Informationspunkt
Förslagets innehåll
Det franska ordförandeskapet förväntas informera om One Ocean Summit som ägde rum i Brest 9–11 februari. Mötet är en del av plattformen One Planet Summit som initierades av Frankrikes president Macron, FN och Världsbanken 2017 och som samlat världsledare vid sammanlagt fyra tillfällen tidigare. Målsättningen med mötet i Brest var att mobilisera politiskt stöd inför globala förhandlingar och möten på det marina området under 2022.
Datum för tidigare behandling i riksdagen