GAC, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E06AA
Allmänna rådets möte den 14 december 2021
Kommenterad dagordning
Godkännande av dagordningen
(Ev.) A-punkter
Icke lagstiftande verksamhet
Slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen
Beslutspunkt
Förslagets innehåll
Allmänna rådet förväntas anta slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer att rådsslutsatser antas. Antagande av rådsslutsatser signalerar enighet om utvidgningen och associerings- och stabiliseringsprocessen, och sänder viktiga budskap till de länder som kandiderar till EU-medlemskap eller utgör potentiella kandidatländer. Det är viktigt att EU-närmandet sker utifrån kandidatländernas egna meriter och framsteg. Därför måste länderna fortsätta sina reformansträngningar, inte minst för att stärka rättsstaten och för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Vad gäller enskilda länder som berörs av utvidgningsfrågan gäller tidigare avstämda positioner.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
EU:s utvidgning behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 19 november 2021, inför mötet i allmänna rådet den 23 november. Därtill behandlades västra Balkan vid EU-nämndens sammanträde den 12 november 2021, inför rådet för utrikesfrågor den 15 november, samt vid EU-nämndens sammanträde den 5 oktober inför EU:s toppmöte med länderna på västra Balkan den 6 oktober.
Förberedelser inför Europeiska rådet den 16–17 december 2021: slutsatser.
Diskussionspunkt
Förslagets innehåll
Rådet ska förbereda Europeiska rådets möte den 16 – 17 december med utgångspunkt från ett utkast till slutsatser. Dessa har ännu inte delgivits medlemsstaterna. En preliminär dagordning till Europeiska rådets möte har delgivits nämnden. På dagordningen står covid-19, krisberedskap och resiliens, energipriser, säkerhet och försvar och utrikes frågor. Med tanke på utvecklingen vid gränsen till Belarus kan det inte uteslutas frågor om externa aspekter av migration också kan komma att behandlas.
Europeiska rådet förväntas med utgångspunkt från den försämrade epidemiologiska situationen, den nya virusvarianten och den pågående vaccineringen diskutera fortsatta samordningsinsatser inom EU. Det gäller bl.a. hur vaccinationsgraden kan höjas, hur genomförandet av reserekommendationer kan samordnas och hur internationell solidaritet gällande vaccindelning kan främjas.
Europeiska rådet ska följa upp arbetet med förbättrad beredskap och motståndskraft mot framtida kriser. Vidare ska Europeiska rådet åter behandla energipriserna inom EU bl.a. med utgångspunkt från två rapporter från EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER) respektive Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA).
Stats- och regeringscheferna förväntas ha en orienterande diskussion om säkerhet och försvar med utgångspunkt från förslaget till en så kallad strategisk kompass och en kommande gemensam deklaration om samarbetet mellan EU och Nato. Avslutningsvis ska situationen vid EU:s gräns till Belarus att behandlas och det kommande toppmötet mellan EU och den Afrikanska unionen förberedas.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen ser positivt på det arbete som gjorts inom EU för att påskynda utveckling, tillverkning, och distribution av vaccin mot covid-19. Det är viktigt att samordningen inom EU fortsätter när det gäller reserestriktioner liksom att kommissionen motverkar omotiverade hinder på den inre marknaden. Regeringen välkomnar EU-samarbetet om vidareförmedling av överskottsdoser och anser att den i så hög utsträckning som möjligt ska ske genom multilaterala plattformar.
Regeringen välkomnar diskussionen om hur EU:s beredskap, insatskapacitet och motståndskraft mot kommande kriser kan förbättras och betonar i sammanhanget att handel är en förutsättning för resiliens och vikten av öppenhet, vilket särskilt behöver belysas i ljuset av pandemin.
Regeringen anser att Europeiska rådets behandling av energipriserna behöver vara väl förberedd och separeras från diskussionen om EU:s klimatarbete. Regeringen välkomnar därför rapporterna från ACER och ESMA som indikerar att ETS-systemet endast haft en begränsad påverkan på energipriserna och att ETS-marknaden fungerar som förväntat. Regeringen menar därför att större ingrepp i utformningen av EU:s elmarknad inte är motiverad.
Rådande säkerhetspolitiska omvärldsläge understryker behovet av ett starkt EU som främjar fred och säkerhet i vår del av världen och globalt. Regeringen stödjer därför en tydligare strategisk inriktning för europeiskt säkerhets- och försvarssamarbete genom utvecklingen av en så kallad strategisk kompass. Men det är viktigt att grundprincipen om att medlemsstaterna ansvarar för sina egna militära förmågor fortsatt upprätthålls. Regeringen välkomnar att Europeiska rådet ges möjlighet att ge vägledning om det fortsatta arbetet. Regeringen stödjer att en ny EU-Natodeklaration utarbetas innan årets slut.
Avseende det kommande toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen betonar regeringen vikten av goda förberedelser, tidig förankring av EU:s prioriteringar som bör omfatta handel, mänskliga rättigheter och migration samt betydelsen av gemensamt ägarskap.
Regeringen ser allvarligt på Belarus agerande och understryker att situationen vid EU:s yttre gräns är en gemensam angelägenhet för EU. Regeringen betonar vikten av att solidariska och samordnade åtgärder, vägledda av EU:s grundläggande värden och respekt för mänskliga rättigheter, även fortsättningsvis bör vara grunden för agerande.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Konferensen om Europas framtid
Informationspunkt
Förslagets innehåll
Vid rådets möte förväntas det slovenska ordförandeskapet informera om den kommande plenarförsamlingen som har skjutits fram från december till januari på grund av pandemiläget. Ett möte i konferensens exekutiva styrelse ägde rum den 4 december där man landade i såväl detta beslut som hur de kommande medborgarpanelerna ska organiseras. Plenarförsamlingen i januari väntas behandla utgången av medborgarpanelerna 1 och 2. Medborgarpanel 1 har fokus på En starkare ekonomi, social rättvisa och sysselsättning; Utbildning, ungdomsfrågor, kultur och idrott samt Digital omställning och har också skjutits upp till nästa år. Medborgarpanel 2 fokuserar på för Demokratin i EU, Värderingar, rättigheter, rättsstatsprincipen och Säkerhet och äger rum den 10–12 december i hybrid format. Givet utvecklingen har Frankrike, som inkommande ordförandeland, aviserat möjligheten att förlänga Konferensen så att den avslutas i juni 2022 i stället för i mars 2022 som tidigare planerat.
Styrelsen beslutade även att Arbetsgrupperna ska kunna sammanträda i hybridformat under tiden fram till nästa plenarförsamling. Den 9 november hade ordförandena i framtidskonferensens arbetsgrupper ett möte med syfte att diskutera arbetsgruppernas upplägg. Sverige deltog i mötet i egenskap av blivande ordförande i arbetsgruppen för EU i världen, där Frankrike för närvarande är ordförande. Efter mötet har en not presenterats som syftar till att göra arbetsgrupperna med samspelta och där större hänsyn tas till medborgarnas roll.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Riksdagen har informerats om framtidskonferensen den 29 april 2019 genom faktapromemoria 2019/20: FPM17.
Samråd om konferensen skedde i EU-nämnden den 11 december 2019 inför behandling som en övrig fråga på Europeiska rådets dagordning den 24 januari 2020 och den 25 maj 2020 inför behandling som diskussionspunkt i Allmänna rådet. EU-nämnden informerades om konferensen även den 9 oktober 2020, den 18 januari 2021, den 19 februari 2021, den 19 mars 2021, den 16 april 2021, den 7 maj 2021 och den 18 juni inför behandling som informationspunkt i Allmänna rådet. Samråd om konferensen skedde i EU-nämnden den 17 september och den 15 oktober inför behandling som diskussionspunkt i Allmänna rådet den 21 september respektive den 19 oktober 2021. Skriftligt samråd av den gemensamma deklarationen skedde med EU nämnden den 5 mars 2021.
Överläggning om konferensen skedde i utrikesutskottet den 23 januari 2020 samt information gavs den 17 september 2020 och den 13 april 2021. Konstitutionsutskottet informerades om konferensen den 21 januari 2021.
Rättsstatsläget i Polen – motiverat förslag enlig artikel 7.1 i EU-fördraget.
Informationspunkt
Förslagets innehåll
Kommissionen valde att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget gentemot Polen genom ett motiverat förslag den 20 december 2017. I det motiverade förslaget redogör kommissionen för sina farhågor avseende rättsstatens principer i Polen. Hittills har fyra utfrågningar hållits i rådet med Polen, den senaste i juni 2021. Vid kommande rådsmöte förväntas kommissionen informera om den senaste utvecklingen på rättsstatsområdet i Polen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Frågan om rättsstatsprincipen i Polen behandlas senast i EU-nämnden den 18 juni 2021 inför Allmänna rådet den 22 juni 2021 (utfrågning).
Unionens värden i Ungern – motiverat förslag enligt artikel 7.1 i EU-fördraget.
Informationspunkt
Förslagets innehåll
Den 12 september 2018 röstade Europaparlamentet för ett motiverat förslag till rådet att aktivera artikel 7.1 mot Ungern. Europaparlamentet menar att det finns en klar risk att Ungern åsidosätter EU:s grundläggande värden. Hittills har tre utfrågningar hållits i rådet med Ungern, den senaste i juni 2021. Vid kommande rådsmöte förväntas kommissionen informera om den senaste utvecklingen när det gäller respekten för unionens värden i Ungern.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Frågan om unionens värden i Ungern behandlas senast i EU-nämnden den 18 juni 2021 inför Allmänna rådet den 22 juni 2021 (utfrågning).
Rapport från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. (Antisemitism: översikt av antisemitiska incidenter som dokumenterats i Europeiska unionen 2010–2020.)
Informationspunkt.
Förslagets innehåll
Rådet kommer att informeras om en rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheters som innehåller en sammanställning av data och indikatorer avseende rapporterade antisemitiska incidenter i EU 2010–2020. Rapporten som utarbetas årligen har nu bl.a. uppdaterat tidsserien med aktuella data för 2020.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Den europeiska planeringsterminen 2022 – färdplan.
Informationspunkt.
Förslagets innehåll
Det nuvarande slovenska och det inkommande franska ordförandeskapet förväntas presentera en planeringsöversikt (färdplan) för den europeiska planeringsterminen 2022. Efter att terminen delvis ställts om för att följa upp återhämtningen från sviterna av pandemin ska den för 2022 till stor del återgå till sitt bredare fokus på uppföljning av medlemsstaternas ekonomiska och sociala politik.
Den europeiska terminen är det ramverk inom EU som syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av medlemsstaternas åtgärder inom ramen för ekonomisk, sysselsättnings- och socialpolitik genom stabilitets- och tillväxtpakten, förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser samt de nya EU-målen på det sociala området.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Den europeiska planeringsterminen diskuteras regelbundet inom rådet. Samråd med EU-nämnden om europeiska planeringsterminen 2022 ägde rum den 3 december inför Epscorådets möte den 6–7 december och Ekofinrådets möte den 7 december.
Lagstiftningsplanering: Gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2022.
Beslutspunkt
Förslagets innehåll
Genom det interinstitutionella avtalet (IIA) har rådet och Europaparlamentet fått en ökad möjlighet till insyn i lagstiftsplaneringen. Vid mötet väntas rådet välkomna den gemensamma förklaringen för 2022. Dokumentet har förhandlats fram av ordförandeskapet, Europaparlamentet och kommissionen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen har ännu inte tagit del av den gemensamma förklaringen för 2022.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Lagstiftningsplaneringen har tidigare behandlats i EU-nämnden den 19 november inför mötet i Allmänna rådet den 23 november 2021 då kommissionens arbetsprogram för 2022 presenterades.
Rådets 18-månadersprogram
Beslutspunkt
Förslagets innehåll
Ordförandeskapet i rådet roterar var sjätte månad och de tre medlemsländer som innehar ordförandeskapet i anslutning till varandra har ett nära samarbete och utarbetar ett gemensamt program med ämnen och frågor som rådet ska ta upp under en 18-månadersperiod. Med detta 18-månadersprogram som grund utarbetar vart och ett av de tre länderna sitt eget mer utförliga 6-månadersprogram. Frankrike, Tjeckien och Sverige har som inkommande ordförandeländer samarbetat för att ta fram ett gemensamt och övergripande program för rådets arbete för perioden 1 januari 2022 till 30 juni 2023. I enlighet med rådets arbetsordning ska programmet presenteras på Allmänna rådet som förväntas ställa sig bakom detta. Ingen diskussion förväntas på rådsmötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom det gemensamma 18-månadersprogrammet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Utrikesutskottet har informerats i april, oktober och november om arbetet med 18-månadersprogrammet.