GAC, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E01DC
Allmänna rådets möte den 23 november 2021
Kommenterad dagordning
Godkännande av dagordningen
(Ev.) A-punkter
Icke lagstiftande verksamhet
Förberedelser av Europeiska rådets möte den 16–17 december 2021 – utkast till kommenterad dagordning
Diskussionspunkt
Förslagets innehåll
Rådet ska behandla ett utkast till kommenterad dagordning inför Europeiska rådets möte den 16–17 december. Dagordningen har ännu inte delgivits medlemsstaterna. Enligt Europeiska rådets ordförandes långtidsplanering förväntas covid-19, civil krishantering och resiliens och EU:s samarbete med Afrika att stå på dagordningen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Utkast till kommenterad dagordning har ännu inte delgivits medlemsstaterna.
Slutsatser om förbättrad beredskap, insatskapacitet och motståndskraft mot framtida kriser
Beslutspunkt
Förslagets innehåll
En av det slovenska ordförandeskapets prioriteringar är frågor om motståndskraft/resiliens.
Som en uppföljning av Europeiska rådet i juni diskuterade EU-ministrarna, vid sitt informella möte den 23 juli, frågan om stärkandet av EU:s motståndskraft. Ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser på området och även Europeiska rådet i december förväntas att behandla frågor om krishantering och motståndsståndskraft.
Förslaget till rådsslutsatser om förbättrad beredskap, insatskapacitet och motståndskraft mot kommande kriser innehåller bl.a. frågor om att den inre marknaden ska kunna bli mera motståndskraftig vid kriser, hur EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering (Integrated Political Crisis Response, IPCR) kan stärkas inklusive hur det s.k. generaldirektörsnätverket för krishantering kan knytas tydligare till krishanteringsmekanismen. Vidare berör de hur EU:s beredskap i stort ska kunna bli bättre genom bl.a. välkomnandet av redan beslutade åtgärder om att stärka Civilskyddsmekanismens Centrum för samordning av katastrofberedskap (Emergency Respons Coordination Centre, ERCC) och inrättandet av myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser, Hera (European Health Emergency preparedness and Response Authority, HERA). I slutsatserna föreslås också att rådet i juni 2022 ska återkomma till hur EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering kan stärkas. Rådsslutsatserna i sig innebär inga åtaganden som förväntas kräva ytterligare resurser.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen ser positivt på framtagandet av rådsslutsatser om förbättrad beredskap, insatskapacitet och motståndskraft mot kommande kriser.
Regeringen förordar att den inre marknadens motståndskraft stärks. Det krävs bl.a. en krishanteringsmekanism som kan skapa en motståndskraftig inre marknad även i tider av kris och en stärkt koordinering inom EU.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
EU:s utvidgnings- samt stabiliserings- och associeringsprocess
Diskussionspunkt
Förslagets innehåll
Rådet kommer att diskutera aktuella frågor inom utvidgningen samt stabiliserings- och associeringsprocessen. Det slovenska ordförandeskapet väntas informera om läget avseende aktuella frågor. Exempelvis väntas Nordmakedoniens och Albaniens förhandlingsstarter bli föremål för diskussion.
Inga beslut eller slutsatser väntas från mötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att en nära relation med länderna på västra Balkan är viktig för EU:s gemensamma säkerhet och ekonomi. Möjligheten att på sikt bli medlem i EU är viktig, inte minst som en drivkraft för fortsatt reformarbete på västra Balkan. Regeringen anser att det är centralt för EU-närmandeprocessen att kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna genomför nödvändiga reformer och möter de krav som ställs för ett medlemskap i EU.
Regeringen anser att Bulgariens blockering av Nordmakedoniens förhandlingsstart inte är acceptabel, givet rådets enhälliga beslut från 2020 om att inleda förhandlingarna. Regeringen betonar vikten av att EU agerar samstämmigt, strategiskt och trovärdigt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
EU:s utvidgning behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 18 juni 2021, inför mötet i allmänna rådet den 22 juni. Västra Balkan behandlades vid EU-nämndens sammanträde den 5 oktober 2021 inför mötet i Brdo mellan EU:s och västra Balkans stats- och regeringschefer. Därtill behandlades västra Balkan vid EU-nämndens sammanträde den 12 november 2021, inför rådet för utrikesfrågor den 15 november.
Förbindelserna EU och Förenade kungariket
Informationspunkt
Förslagets innehåll
Rådet kommer att få en lägesuppdatering om relationen mellan EU och Storbritannien. Lägesuppdateringen väntas fokusera på den senaste utvecklingen i dialogen mellan EU och Storbritannien gällande genomförandet av det så kallade Nordirlandsprotokollet, som utgör en del av utträdesavtalet. Dialogen mellan EU och Storbritannien har intensifierats efter det att den brittiska regeringen i juli presenterade ett papper där regeringen efterfrågade en omförhandling av protokollet samt bekräftade att man inte kan acceptera EU-domstolens roll i genomförandet. EU-kommissionen presenterade i oktober ett förslag till paket med flexibla lösningar på genomförandet av protokollet.
Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien trädde i kraft den 1 maj 2021 efter att ha tillämpats provisoriskt sedan den 1 januari 2021. Arbetet med att genomföra avtalet fortsätter.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Relationen mellan EU och Storbritannien har behandlats vid ett flertal tillfällen. EU-nämnden informerades senast om frågan den 17 september inför Allmänna rådets möte den 21 september 2021. Frågan behandlades även i EU-nämnden den 16 april inför Allmänna rådet den 20 april och vid samrådet den 24 maj inför Europeiska rådet den 25 maj.
Den årliga rättsstatsdialogen: landsspecifik diskussion
Diskussionspunkt
Förslagets innehåll
Den årliga rättstatsdialogen kommer att äga rum inom den ram som fastställdes i Allmänna rådets slutsatser från den 16 december 2014. Sedan 2020 genomförs dialogen strukturerat i en horisontell del och i flera landsspecifika diskussioner.
Vid rådets möte den 23 november kommer landsspecifika diskussioner att äga rum med Kroatien, Italien, Cypern, Lettland och Litauen. Dessa diskussioner kommer att basera sig på den inledande sammanfattningen i respektive landkapitel i kommissionens andra årliga rapport från 2021 om situationen på rättsstatsområdet. Kommissionen har i denna rapport granskat fyra områden; de nationella rättssystemen, åtgärder mot korruption, situationen för media samt ”kontroll och balans” i det institutionella systemet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Kommissionens rapport visar tydligt att det finns problem på rättsstatsområdet i flera av EU:s medlemsstater. Regeringen ser mycket allvarligt på denna utveckling och det är därför angeläget att dessa diskussioner äger rum. Regeringen anser att det finns anledning att diskutera och utbyta erfarenheter om utvecklingen i samtliga medlemsstater och kontinuerligt arbeta för att stärka respekten för rättsstatens principer i hela EU. Vid de landsspecifika diskussionerna avser regeringen särskilt lyfta fram betydelsen av ett oberoende domstolsväsende samt fria medier och skydd för journalister.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
De landsspecifika diskussionerna med Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark och Estland behandlades i EU-nämnden den 13 november inför det informella videomötet i Allmänna rådet den 17 november 2020. De landsspecifika diskussionerna med Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike och Irland behandlades av EU-nämnden den 16 april inför det informella videomötet i Allmänna rådet den 20 april.
Lagstiftningsplanering: Kommissionens arbetsprogram för 2022
Diskussionspunkt
Förslagets innehåll
Vid rådets möte väntas kommissionen presentera sitt arbetsprogram för 2022. Kommissionens arbetsprogram för 2022 innehåller 42 nya initiativ, 76 prioriterade pågående förslag, sex förslag som dras tillbaka och 26 förslag som ingår i s.k. REFIT-åtgärder. Programmet är det tredje som presenterats av den sittande kommissionen. Arbetsprogrammet bygger på kommissionens ordförande, Ursula von der Leyens, sex politiska riktlinjer och följer hennes första tal om tillståndet i unionen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar i stort kommissionens arbetsprogram för 2022 då det ligger i linje med inriktningen från den strategiska agendan och regeringens prioriteringar inför lagstiftningsperioden 2019–2024. Flera av förslagen kan komma att behandlas under det kommande svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under första halvåret 2023.
Varje enskilt initiativ som presenteras måste dock bedömas och beredas på sina egna meriter när förslagen väl lagts. Regeringen kommer därför att få anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen