GAC, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:247125
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2010-12-06 | ||
Statsrådsberedningen |
EU-kansliet |
Allmänna rådets möte den 14 december 2010
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
2. A-punkter
3. Resolutioner, yttranden och beslut antagna av Europaparlamentet
Allmänna rådet avser att notera de resolutioner, yttranden och beslut antagna av Europaparlamentet under sammanträdesperioden i Strasbourg den 22–25 november 2010. Information om de antagna resolutionerna har skickats till nämnden separat. Detta är en standardpunkt på dagordningen.
4. Europeiskt medborgarinitiativ (ev.)
Kommissionens förslag till förordning syftar till att lägga fast de närmare villkor för medborgarinitiativ som förutses i artikel 11.4 EU-fördraget samt i artikel 24 fördraget om EU:s funktionssätt.
Kommissionen föreslår att ett initiativ måste stödjas av unionsmedborgare från minst en tredjedel av medlemsländerna. Minimiåldern för den som vill underteckna ett medborgarinitiativ ska vara den ålder som ger rösträtt i valen till Europaparlamentet. Innan insamling av stöd för ett medborgarinitiativ ska det registreras hos kommissionen. Registrering ska vägras om initiativet klart strider mot EU:s värderingar eller om det på goda grunder bedöms som otillbörligt eller oseriöst. Organisatören ska ha ett år på sig att samla in det stöd som krävs, genom traditionell namninsamling eller elektroniskt via Internet i enlighet med vissa villkor. När stöd från 300 000 unionsmedborgare i minst tre medlemsstater har samlats in, ska organisatören begära att kommissionen beslutar om initiativet uppfyller de formkrav som gäller.
När tillräckligt stöd från en miljon unionsmedborgare i en tredjedel av medlemsstaterna har uppnåtts och stödet kontrollerats av berörda medlemsstater, har kommissionen fyra månader på sig att granska själva initiativet. Kommissionen måste ta ställning till initiativet och de åtgärder, om några, som den avser vidta. Kommissionen ska förklara sitt resonemang i ett offentligt dokument.
Fortfarande finns ett fåtal utestående frågor mellan kommissionen och Europaparlamentet, främst Europaparlamentets krav på obligatoriska utfrågningar efter varje framgångsrikt medborgarinitiativ.
Om en förstaläsningsöverenskommelse med Europaparlamentet angående medborgarinitiativet görs kommer det belgiska ordförandeskapet eventuellt bekräfta denna vid allmänna rådet den 14 december.
Regeringen vill betona betydelsen av medborgarinitiativet som ger EU ett nytt demokratiskt verktyg där medborgare kan rikta sig direkt till kommissionen med förslag. De anpassningar som gjorts efter förhandling med Europaparlamentet ligger bättre i linje med de krav Sverige haft om ett mer användarvänligt medborgarinitiativ.
Frågan om medborgarinitiativet har tidigare behandlats vid EU-nämndens möte den 23 april och 11 juni.
5. Utvidgningen
Den 9 november presenterade Kommissionen sitt årliga utvidgningspaket med översynsrapporter för de länder som omfattas av utvidgningsprocessen; kandidatländerna Kroatien, Turkiet, Island och Makedonien, samt de s.k. potentiella kandidatländerna på Västra Balkan: Serbien, Montenegro, Albanien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Rådet väntas vid Allmänna rådet den 14 december ge sin syn på och anta slutsatser om respektive ländernas framsteg i EU-närmandet och var ytterligare ansträngningar behöver göras.
Regeringen välkomnar årets utvidgningspaket från Kommissionen och stödjer på ett övergripande plan rådsslutsatser som tydligt baseras på Kommissionens rekommendationer och återbekräftar 2006 års förnyade konsensus om utvidgningen. Regeringen vill särskilt understryka den strategiska dimensionen av utvidgningen och att det är kandidatlandets egna meriter samt regelmässig och rättvis konditionalitet som är styrande i utvidgningsprocessen
6. Förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer
Kommissionen presenterade den 26 oktober 2010 meddelandet ”Towards a stronger European disaster response: the role of civil protection and humanitarian assistance”, KOM(2010)600.
Fokus ligger på civilskydd och humanitära insatser vid stora katastrofer. Kommissionen vill titta på hur EU:s insatser kan bli synligare, snabbare och bättre koordinerade. Det allmänna rådet den 14 december förväntas anta rådsslutsatserna angående Kommissionens meddelande.
Regeringen vill stärka EU som aktör och välkomnar kommissionens ambition att stärka EU:s responskapacitet. Utkastet till slutsatserna utgår från grundprinciper som är viktiga för regeringen, bland annat FN:s överordnade roll vid humanitära insatser och betydelsen av kostnadseffektivitet. Utgångspunkten för en utveckling av responskapaciteten är medlemsstaternas egna resurser, existerande strukturer och säkerheten inom unionen. Utkastet till rådsslutsatser noterar att kommissionens meddelande tar upp intressanta förslag som berörda rådsarbetsgrupper bör diskutera vidare.
Frågan har tidigare behandlades i EU-nämnden den 19 november.
7. Sammanhållningspolitiken
Kommissionen presenterade den 10 november 2010 den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom Europa. Kommissionen ska, enligt fördraget, var tredje år lägga fram en rapport som redovisar de framsteg som gjorts för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Denna gång redovisas också tankar och förslag inför nästa programperiod.
Kommissionen framhåller att genomförandet av sammanhållningspolitiken ska vara mycket tydligt kopplat till målsättningarna i Europa 2020-strategin - att skapa smart och hållbar tillväxt för alla. Sammanhållningspolitiken föreslås genomföras genom betydligt strängare villkor och fler incitament för att säkerställa att medlen utnyttjas effektivt. Vidare betonas att regionala och lokala aktörer utgör nyckeln till ett framgångsrikt och effektivt tillväxtarbete. Kommissionen anser att sammanhållningspolitiken skall omfatta alla medlemsstater och regioner.
Detta är en informationspunkt på mötet. Sammanhållningspolitiken är en prioriterad fråga för det inkommande ungerska ordförandeskapet som planerar att ta fram rådsslutsatser till Allmänna rådet den 21 februari 2011. Regeringens ståndpunkt är att ev. kommande rådsslutsatser angående sammanhållningspolitiken inte får innebära att beslut tas som föregriper beslut i rådet om budgetöversynen eller andra beslut inför de kommande förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budgetram efter 2013.
Det belgiska ordförandeskapet kommer även att rapportera synpunkter från det informella ministermötet i Liège den 22–23 november 2010.
8. Genomförandet av Europa 2020-strategin
Det belgiska ordförandeskapet har aviserat att man avser att presentera en rapport om det första halvårets genomförande av Europa 2020 strategin. Rapporten har i dagsläget inte presenterats men väntas ge en översiktlig beskrivning av arbetet med de flaggskeppsinitiativ som kommissionen presenterat under hösten samt medlemsstaternas rapportering i form av utkast till nationella reformprogram. Vid mötet i allmänna rådet den 14 december väntas det belgiska ordförandeskapet endast presentera rapporten.
9. Förberedelser inför Europeiska rådet den 4 februari 2011
Det belgiska ordförandeskapet förväntas presentera en annoterad dagordning för Europeiska rådet den 4 februari 2011.
10. Förberedelser inför Europeiska rådet den 16–17 december 2010
Diskussionspunkt
Utkastet till kommenterad dagordning till Europeiska rådets möte har delgivits EU-nämnden. Något utkast till slutsatser för Europeiska rådet föreligger inte ännu.
Vid Europeiska rådets möte kommer den ekonomiska politiken åter igen stå i centrum.
I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte den 28-29 oktober ska stats- och regeringscheferna fatta beslut om den huvudsakliga utformningen av en permanent krismekanism samt den begränsade fördragsändring som krävs för en sådan mekanism.
Kommissionen fick vid mötet i uppdrag att i nära samråd med Europeiska rådets ordförande lägga fram förslag om krismekanismens huvudelement till Europeiska rådets möte i december. En del klargjordes dock redan i oktober. Mekanismen ska ha en mellanstatlig karaktär eftersom det är medlemsstater och inte EU som upprättar den. Den privata sektorn ska, liksom IMF, ha en roll och stöd från mekanismens ska endast ges under strikt konditionalitet. Enligt beslutet i oktober ska fördragsändringen vara begränsad och göras med syftet att upprätta en ”permanent krismekanism för att trygga hela euroområdets finansiella stabilitet”. Fördragsändringen ska således gälla krismekanismen, och texten utesluter andra syften.
I samband med beslutet om stöd till Irland den 28 november träffade euroländerna en överenskommelse om den huvudsakliga utformningen av en permanent krismekanism (European Stability Mechanism, ESM). Regeringen välkomnar att en överenskommelse kommit till stånd. Det är viktigt för den finansiella stabiliteten i EU och euroområdet att en mekanism kommer på plats.
Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte den 28-29 oktober Ekofinrådet att påskynda arbetet med hur effekter av pensionsreformer ska beaktas vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten. Arbetet kommer i form av en rapport att föreläggas Europeiska rådet vid mötet i december. Regeringen anser att det är viktigt att skapa drivkrafter för EU:s medlemsstater att genomföra reformer av pensionssystemet som syftar till ökad hållbarhet i de offentliga finanserna.
Europeiska rådet kommer också att föreläggas en rapport om hur införandet av stabilitetsavgifter genomförts eller planeras att genomföras inom medlemsstaterna, samt identifiera eventuella problem. Regeringen välkomnar en sådan rapport och noterar utmaningarna om risk för dubbelbeskattning och snedvriden konkurrens.
Europeiska rådet ska i enlighet med slutsatserna från oktobermötet även diskutera hur utgifterna på europeisk nivå lämpligen bidrar till medlemsstaternas ansträngningar till konsolidering för att få sina egna underskott och skulder att utvecklas i en mer hållbar riktning. Diskussionen kommer att ske i ljuset av kommissionens meddelande om budgetöversynen som presenterades den 19 oktober och med siktet inställt på kommissionens förslag om nästa fleråriga budgetram efter 2013 som väntas presenteras vid halvårsskiftet 2011.
I dagsläget finns ingen närmare information om hur diskussionen om den långsiktiga budgetinriktningen på Europeiska rådet i december ska struktureras. Sannolikt kommer slutsatser från mötet begränsas till mer procedurella frågor om den fortsatta hanteringen av nästa budgetram. Bedömningen är att det är osannolikt att uppnå långtgående reforminriktade slutsatser om den fleråriga budgetramen. Vid en eventuell substansdiskussion kommer regeringen att driva en budgetrestriktiv linje och att EU behöver en modernisering av de fleråriga budgetramarna. Sverige ska vara en konstruktiv förhandlingspart vid ev. diskussioner.
Stats- och regeringscheferna kommer eventuellt att diskutera EU:s relationer med strategiska partners, i ljuset av slutsatserna från Europeiska rådet i september. Frågan kommer att förberedas vid utrikesministrarnas middag i samband med Utrikesrådet den 13 december. Regeringen välkomnar att en fortsatt diskussion om strategiska partners hålls.