GAC, Kommenterad dagordning 17 december 2013
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C4262
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2013-12-09 | ||
Statsrådsberedningen |
EU-kansliet |
Allmänna rådets möte den 17 december 2013
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
3. Övriga frågor
= (ev.) Information från ordförandeskapet om aktuella lagförslag
Icke lagstiftande verksamhet
Godkännande av A-punktslistan
Resolutioner, synpunkter och beslut antagna av Europaparlamentet
Informationspunkt
Allmänna rådet avser att notera resolutioner, yttranden och beslut antagna av Europaparlamentet under sammanträdesperioden den 18-21 november 2013. Detta är en standardpunkt på dagordningen.
Översynen av EEAS
= Rådsslutsatser
Beslutspunkt
Bakgrund
I enlighet med ett åtagande i rådsbeslutet om inrättande av den Europeiska utrikestjänsten (EEAS) presenterade den höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitik (HR/VP), Catherine Ashton i juli en rapport om en översyn av utrikestjänstens organisation och funktionssätt. Rapporten innehåller ett betydande antal rekommendationer, dels på kort sikt avseende organisation, funktion och personalfrågor, dels på medellång sikt om organisation och funktion. Det gäller t ex förslag till åtgärder för att i olika avseenden förbättra och utveckla samarbetet EEAS-kommissionen och bättre utnyttja HR/VP:s ”dubbelhattning” för att främja effektivitet och samstämmighet i EU:s externa agerande. Avsikten är att anta rådsslutsatser om EEAS-översynen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stöder HR/VP:s ansträngningar att stärka och utveckla EEAS och skapa bästa möjliga förutsättningar för ett effektivt och samstämmigt externt agerande. Regeringen välkomnar rapporten om EEAS-översynen och ser det som angeläget att rådsslutsatserna bekräftar att rapporten följs upp och reformarbetet fortskrider.
Förberedelser av Europeiska rådet den 19-20 december 2013
= Utkast till Europeiska rådets slutsatser
Diskussionspunkt
Bakgrund
Ett annoterat utkast till dagordning till Europeiska rådets möte har delgivits EU-nämnden. Något utkast till slutsatser föreligger ännu inte.
I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i december 2012 står utvecklingen av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) på dagordningen. Europeiska rådet förväntas fastställa prioriteringar kring tre kluster på området; öka GSFP:s effektivitet, synlighet och genomslag, förbättra utvecklingen av försvarsförmågor och stärkandet av Europas försvarsindustri. Två viktiga underlag utgörs av kommissionens meddelande ”Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- och säkerhetssektor i EU” som presenterades i juli och den rapport om GSFP som den höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, presenterade i mitten på oktober. Europeiska rådets behandling av frågorna har också förberetts i rådet, bl.a. genom antagande av utförliga rådsslutsatser om GSFP i november.
Europeiska rådet ska vidare följa upp arbetet med fördjupningen av EMU. Stats- och regeringscheferna ska diskutera kontraktsarrangemang och tillhörande solidaritetsmekanismer. Inriktningen från Europeiska rådets ordförande är att Europeiska rådet ska fatta beslut om huvuddragen i dessa. Ett fortsatt arbete om dessa frågor är att vänta under 2014.
Europeiska rådet förväntas vidare stämma av arbetet med att upprätta den så kallade bankunionen. Diskussionen blir avhängig utfallet i rådet (EKOFIN). Genomförandet av den så kallade tillväxtpakten som antogs av Europeiska rådet i juni 2012 ska även den följas upp liksom arbetet på skatteområdet i ljuset av stats- och regeringschefernas möte i maj 2013.
Utvidgningsfrågorna ska på sedvanligt sätt behandlas vid decembertoppmötet. Här kommer utfallet av Allmänna rådets behandling av frågorna dagarna före toppmötet att bli avgörande. I enlighet med Europeiska rådets slutsatser från oktober ska rådets ordförande informera stats- och regeringscheferna om det arbete som bedrivits i arbetsgruppen för Medelhavet under hösten. Avslutningsvis kan noteras att Europeiska rådet väntas välkomna två rapporter om pågående arbete på energiområdet. Det kan inte uteslutas att Europeiska rådet också antar slutsatser om aktuella utrikespolitiska frågor.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar Europeiska rådets behandling av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som ett led i att stärka EU:s roll som internationell aktör.
Sverige har ett starkt intresse av ett väl fungerande EMU. I första hand gäller det att effektivt genomföra och tillämpa det redan beslutade förstärkta ramverket för ekonomisk-politisk samordning. Nya samordningsförfaranden bör ha ett tydligt mervärde. Sverige kommer att bevaka att eventuella kontraktsliknande arrangemang och tillhörande finansiering förblir öppna men frivilliga för icke euroländer.
Förändringar i det ekonomiska samarbetet måste i alla delar ha demokratisk förankring och ge möjlighet till ett effektivt ansvarsutkrävande. En viktig utgångspunkt i diskussionerna om ett fördjupat EMU är att medlemsstaternas befogenheter gällande arbetsmarknad, sociala frågor och skatter inte får försvagas.
EU:s utvidgning
= Antagande av ett förhandlingsramverk för Serbien
Beslutspunkt
Bakgrund
Allmänna rådet ska anta förhandlingsramverk för Serbiens anslutningsförhandlingar som i stor utsträckning bygger på det ramverk som används i pågående förhandlingar med Montenegro.
Den så kallade nya ansatsen ska användas även för Serbien. Det innebär att förhandlingskapitel 23 och 24 om rättsliga frågor ska inleda förhandlingarna och ges en grundlig behandling med interimsvillkor fram till avslutande av förhandlingarna. Först när kapitel 23 och 24 har öppnats ska övriga förhandlingskapitel behandlas. Nu kommer även normaliseringen av Serbiens relation med Kosovo att ges en liknande grundlig behandling i förhandlingskapitel 35. De utestående frågorna gäller främst i vilken utsträckning normaliseringsprocessen även ska påverka andra kapitel, hur normaliseringen ska beskrivas, till exempel ”full normalisation” eller ”comprehensive normalisation” samt om normaliseringen ska resultera i ett ”legally binding agreement”.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens utgångspunkt är att det är viktigt att en procedur liknande den nya ansatsen, utformad för normaliseringsprocessen, tar hänsyn till att vi inte har att göra med en acquisbaserad process utan en politisk dialog mellan Serbien och Kosovo. Det måste därför återspeglas när man mäter framsteg som gjorts i dialogen och måste tas i beaktande innan man beslutar om att försena förhandlingarna inom andra kapitel.
Utvidgning och stabiliserings- och associationsprocessen
= Rådsslutsatser
Diskussions- och beslutspunkt
Bakgrund
Allmänna rådet ska anta slutsatser om utvidgningen baserat på kommissionens årliga strategirapport och landspecifika översynsrapporter som publicerades den 16 oktober i år. Rapporterna omfattar kandidatländerna, det vill säga Turkiet, Makedonien, Montenegro, Serbien och Island, samt de potentiella kandidatländerna Albanien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. I årets rapporter rekommenderar kommissionen att anslutningsförhandlingar inleds med Serbien och Makedonien. Albanien rekommenderas kandidatlandsstatus.
Förslag till svensk ståndpunkt
EU:s utvidgning är en central fråga i svensk utrikespolitik och regeringen välkomnar att kommissionen i sina rapporter tydligt framhåller att det ligger i både EU:s och ansökarländernas intresse att utvidgningsprocessen fortsätter. Det är viktigt att kommissionen slår fast att utvidgningen även fortsättningsvis utgör en nyckelfaktor i att skapa stabilitet i EU:s närområde, genom att förankra demokratins, rättsstatens och den fria rörlighetens principer. Kommissionens fokus på ”fundamentals first” i årets rapporter – där grundläggande reformområden så som rättsstaten, ekonomisk styrning och stärkandet av demokratiska institutioner adresseras tidigt i anslutningsprocessen – utgör en välkommen ansats.
Rådsslutsatserna bör uppmuntra till fortsatta reformansträngningar och bidra till att momentum i anslutningsprocessen upprätthålls för samtliga länder. En trovärdig utvidgningspolitik förutsätter att också EU står fast vid ingångna åtaganden och principer, vilket bör reflekteras i rådsslutsatserna. Regeringen verkar för en förhandlingsstart med Serbien och för att datum för en förhandlingsöppning/regeringskonferens (IGC) slås fast. Regeringen arbetar också för att Albanien ska beviljas kandidatlandsstatus.
Övriga frågor
= Debrief from the Informal ministerial meeting on Cohesion Policy (26 November 2013, Vilnius, Lithuania)
Ordförandeskapet avser informera om det informella ministermötet om sammanhållningspolitiken som hölls i Vilnius den 26 november.