FAC_Kommenterad_dagordning_17_november
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:2F8346
FAC
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet
Europakorrespondentenheten
Kommenterad dagordning för utrikesrådet den 17 november 2014
Utrikesministrarnas möte
1.Godkännande av den preliminära dagordningen
2.Godkännande av A-punktslistan
3.Ebola
Diskussions- och beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera ebolakrisen i Västafrika och EU:s agerande på basis av rapportering från Kommissionen och EEAS. I slutsatserna från FAC den 20 oktober och Europeiska rådet den 24 oktober uppdrogs Kommissionen och EEAS även att presentera vilka möjliga verktyg som EU kan använda för att ytterligare bemöta ebolakrisen. Rådet förväntas anta slutssatser.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen är fortsatt oroad över ebolakrisen. Krisen är multidimensionell med stora följdverkningar för hälsosystem, ekonomi, stabilitet, säkerhet samt förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. FN:s samordnande roll är fortsatt av avgörande vikt och EU-insatser som föreslås skall samordnas under FN:s ledning. Regeringen anser att det är positivit att FN tagit ledning på ett tydligt sätt. Regeringen välkomnar att EU gemensamt avsatt ca 900 miljoner euro för att bekämpa ebola. Arbetet med den resurspool för frivilliga hälsoarbetare som rådet enades om 20 oktober har inletts, liksom en diskussion om de bredare ekonomiska, säkerhets- och politiska konsekvenserna. Arbetet med förbättrad samordning och effektivare insatser måste fortsätta. Regeringen välkomnar att det nu finns en EU ebola-samordnare i form av kommissionär Christos Stylianides. EU bör även beakta de långsiktiga konsekvenserna och uppbyggnad av starka samhällen för framtiden.
Det svenska stödet till ebolainsatserna uppgår till 536 miljoner kronor vilket gör Sverige till EU:s näst största givare. Av dessa har upp till 100 MSEK avsatts för betydande insatser ”in kind” i Myndigheten för Samhällsskydd och beredskaps (MSB) regi. MSB har även inrättat ett basläger för internationell sjukvårdspersonal i Monrovia och bereder ytterligare insatser. Sverige har även sekonderat ambassadör Anders Nordström till FN:s hälsomission (UNMEER).
4.Ukraina
Diskussions – och beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera den senaste utvecklingen i EU:s relationer med Ukraina samt ansträngningarna att uppnå fred i östra Ukraina. Den 26 oktober genomfördes parlamentsval i Ukraina där de reforminriktade partierna fick majoritet. Valet bedömdes av internationella observatörer vara väl genomfört under svåra förhållanden, men det kunde inte genomföras på Krim p.g.a. Rysslands olagliga annektering eller i delar av Donetsks och Luhansks län p.g.a. att de av Ryssland understödda separatisterna förhindrade detta. Den 2 november genomförde separatisterna egna ”val” i delar av Donetsks och Luhansks län. EU har kritiserat dessa, medan Ryssland officiellt sagt sig respektera dessa ”val” som ett uttryck för folkviljan. Sedan ett avtal om eldupphör slöts vid ett möte mellan Ukraina, Ryssland och OSSE:s ordf. Schweiz den 5 september råder formellt vapenvila. Två månader efter avtalet förekommer dock fortfarande strider. Rådet väntas anta slutsatser.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen anser att EU måste stödja Ukraina och dess suveränitet, territoriella integritet och rätt att göra sina egna vägval om utrikes-, säkerhets- och handelspolitik. EU bör även ge aktivt stöd till Ukrainas arbete med att genomföra viktiga reformer och bör verka för att alla reformorienterade partier arbetar tillsammans för att genomföra centrala strukturella reformer inklusive korruptionsbekämpning. Det är uppenbart att den ryska målsättningen är att hindra Ukraina från att integreras i europeiska ekonomiska och demokratiska strukturer. Ryssland får inte ges vetorätt över ett lands strävande efter närmare förbindelser med EU. Den militära aggressionen måste upphöra och Ryssland måste sluta hota Ukraina, både militärt och med andra medel. Ukrainsk kontroll av hela gränsen mot Ryssland är en förutsättning för en långsiktig lösning på konflikten. En ny frusen konflikt måste undvikas. De s.k. ”val” som genomförts av separatisterna strider mot ukrainsk lagstiftning liksom Minskavtalet och bidrar inte till en fredlig lösning av konflikten. Kommande sanktionsöversyner bör ta hänsyn till utvecklingen på marken, något som kan innebära att sanktionsregimen behöver utvidgas.
5.MEPP
Diskussions- och ev. beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera och eventuellt anta slutsatser om fredsprocessen i Mellanöstern (Middle East Peace Process, MEPP). Fokus för diskussionen förväntas bli Gaza och vilket stöd EU kan erbjuda, såväl i fråga om återuppbyggnad som genom de befintliga EU-insatserna (European Union Border Assistance Mission at the Rafah Crossing Point, EUBAM Rafah och European Union Police and Rule of Law Mission for the Occupied Palestinian Territory, EUPOL COPPS).
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen betonar vikten av att skapa förutsättningar för återupptagna fredsförhandlingar i syfte att uppnå en tvåstatslösning. Målet för Sveriges och EU:s
engagemang i fredsprocessen är fredlig samexistens mellan två stater, vars rätt till säkerhet och nationellt självbestämmande garanteras. Regeringen ser positivt på utökat EU-engagemang i Gaza, t ex genom ett utökat mandat för EU BAM Rafah och/eller EU POL COPPS.
6.Ev. Libyen
Ev. diskussionspunkt
Rådet förväntas diskutera den allvarliga utvecklingen i Libyen och möjliga åtgärder.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen ser fortsatt med stor oro på situationen i Libyen och på de pågående striderna. Regeringen betonar vikten av ett omedelbart eldupphör i syfte att bana väg för en konstruktiv politisk dialog, som omfattar alla relevanta aktörer.
Regeringen stödjer FN:s generalsekreterares särskilde sändebud Bernardino Leóns dialoginitiativ i syfte att få till stånd en politisk lösning. Stabilitet och demokratisk utveckling i Libyen är av fundamental vikt för såväl grannländerna som för Europa. Regeringen välkomnar den diskussion som har inletts inom EU om EU:s fortsatta engagemang i Libyen.
7.Bosnien och Hercegovina
Diskussionspunkt
Valen i Bosnien och Hercegovina den 12 oktober och Kommissionens nyligen (den 8 oktober) presenterade översynsrapport har föranlett Rådet att diskutera Bosnien och Hercegovinas EU-närmande. Bosnien och Hercegovina står sedan länge stilla i EU-processen medan flera av grannländerna gör konkreta framsteg. Landet lider också av stora socioekonomiska problem, vilka låg till grund för de folkliga demonstrationer som ägde rum tidigare i år. Diskussionen förväntas bl.a. beröra förutsättningarna för ett formellt ikraftträdande av Bosnien och Hercegovinas sedan tidigare ratificerade stabiliserings- och associeringsavtal med EU, vilket i sin tur skulle möjliggöra en trovärdig medlemskapsansökan som därefter kan utvärderas av Kommissionen på uppdrag av Rådet.
Regeringens ståndpunkt:
EU:s och den nya Kommissionens fortsatta engagemang är centralt för att understödja ett långsiktigt reformarbete för att hantera de politiska och socioekonomiska utmaningarna i Bosnien och Hercegovina. Regeringen uppmanar landets nyvalda politiska ledare att visa det politiska ansvar som förutsätts för att landet ska kunna lämna in en trovärdig medlemskapsansökan.