FAC utveckling, kommenterad dagordning 12 december 2013, 131129
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C3D56
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning
Ministerrådet
Enheten för Europeiska unionen
Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor(utveckling)
den12 december2013
Biståndsministrarnas möte
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
3. Post 2015
Både diskussionspunkt och informationspunkt
A.Diskussionspunkt
EU:s prioriteringar om ett övergripande post-2015 ramverk anges i rådsslutsatserna, utifrån kommissionens meddelande ”Ett anständigt liv för alla: Att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid”. Rådsslutsatserna antogs av rådet för allmänna frågor (GAC) den 25 juni 2013. Rådsslutsatserna anger endast övergripande principer för post-2015och har använts för att vägleda EU i samband med generalförsamlingens MDG Special Event 2013.
Under året framöver kommer det huvudsakliga post-2015 arbetet ske inom ramen för SDG-arbetsgruppen och Expertkommittén för finansiering av hållbar utveckling. SDG-arbetsgruppens sista möte äger rum i februari 2014. Båda grupperna förväntas leverera sina rapporter senast september 2014. Inför de slutliga förhandlingarna om utvecklingsagendan post-2015 bör EU ha en tydligare position än den som anges i gällande rådsslutsatser.
De frågor som förväntas aktualiseras är när EU ska identifiera prioriterade målområden och hur specifika dessa ska vara.
Regeringens ståndpunkt:EU bör undvika att låsa sig i fasta positioner i ett tidigt skede av FN-förhandlingarna om post-2015. EU bör invänta slutsatser från pågående processer som SDG-arbetsgruppen och Expertkommittén för finansiering av hållbar utveckling för att därefter definiera mer konkreta positioner. Mot denna bakgrund anser regeringen att kommissionens nya meddelande om post-2015 bör presenteras under den senare hälften av 2014.
B. Informationspunkt
Rådsslutsatserna om utvecklingsfinansiering (FfD) återkommer årligen och handlar om EU:s gemensamma åtagande för att finansiera fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Utgångspunkten har vid föreliggande rådsslutsatser varit att EU:s utvecklingsfinansieringsstrategi ska vara sammanhängande med post 2015-processen. EU återbekräftar tidigare åtaganden för utvecklingsfinansiering och lyfter fram inhemsk resursmobilisering, innovativ finansiering, privata flöden, handel och remitteringar som viktiga källor för finansiering. Ev. blir det en informationspunkt i samband med antagandet av rådsslutsatserna eller diskussion inom ramen för diskussionspunkten ovan.
Regeringens ståndpunkt: Sverige anser att agendan förutvecklingsfinansiering måste vara samstämd med processen för post-2015 och välkomnar därför framtagna rådsslutsatser. Sverige fortsätter att vara pådrivande för att EU och MS står fast vid gjorda individuella och kollektiva ODA-åtaganden. Regeringen anser att ODA har en viktig och katalytisk roll i framförallt de fattigaste länderna. I linje med en samlad process ställer sig Sverige positivt till innovativa finansieringslösningar samt samarbeten med nya aktörer, däribland den privata sektorn och civila samhället.Regeringen understryker också vikten av att värna ODA-begreppet.
4. Samstämmighet för utveckling (Policy Coherence for Development, PCD)
Diskussionspunkt
KOM rapporterar till Rådet om EU:s genomförande av samstämmighet för utveckling (Policy Coherence for Development, PCD) vartannat år, baserat på EU-institutionernas och MS arbete med PCD. Den senaste PCD-rapporten presenterades i november 2013. I linje med de förra rapporterna innehåller den i en första del arbetsmetoder för PCD samt i en andra del de prioriterade tematiska frågorna inom PCD (handel och finansiella frågor, klimat, livsmedelstrygghet, migration och säkerhet).
Rådsslutsatser ska antas i ljuset av PCD-rapportenoch bör vara färdigbehandlade på arbetsgruppsnivå, så ingen större diskussion förväntas. Dock driver SE, tillsammans med ffa FI och DK samt några övriga likasinnade MS (IE, NL, FR, PT) att PCD blir en återkommande punkt på dagordningen på FAC-utveckling i syfte att stärka EU:s genomförande av PCD. Dessa MS vill att PCD-diskussionerna baseras sig på framåtblickande, strategiska tematiska processer.
Regeringens ståndpunkt:Regeringen anser att utkast till rådsslutsatser har sett bra ut. Sverige driver generellt inom EU större samstämmighet mellan utvecklingsfrågor och den breda utrikespolitiken (jmfr EEAS mandat) som t.ex. samstämmighet mellan PCD och Comprehensive Approach. Sverige vill se ett effektivt samarbete mellan institutionerna (KOM, EEAS, Rådet etc) vad gäller PCD (inklusive EU-delegationerna), samt bättre övervakning och resultatuppföljning av PCD (t.ex. tillsammans med OECD).I ljuset av post 2015-diskussionerna anser Regeringen att det även är viktigt att betona andra politikområdens betydelse i linje med PCD-agendan.
I tillägg vill Sverige att PCD blir en återkommande stående punkt på FAC-utveckling för att på detta sätt diskutera tematiska processerutanför biståndet. Syftet är att tidigt och strategiskt kunna påverka dessa processer utifrån ett utvecklingsperspektiv. Andra råd eller kommissionärer m.fl. bör vid behov bjudas in till FAC.
5. Agenda förförändring (Agenda for Change, AfC)/Programmering
Diskussionspunkt
Rådsslutsatser om EU:s uppdaterade utvecklingspolitik, Agenda for Change (AfC), antogs av biståndsministrarna i maj 2012. För att följa upp genomförandet löpande har flera MS påtalat att AfC bör diskuteras vid FAC(utv). Det togs upp vid senaste FAC (utv) i maj 2013 på begäran av 17 MS, däribland Sverige. Nu är Agenda for Change återigen på agendan, denna gång dock utan ytterligare påtryckningar från MS.
EU-gemensam programmering (GP) är en del av AfC och har diskuterats vid de två senaste GD-mötena (senast vid mötet den 28 november). KOM och EEAS förser MS löpande med information om framsteg i den EU-gemensamma programmeringsprocessen. SE deltar i EU-gemensam programmering i ett antal länder, i vilka processen påbörjats eller är på gång att påbörjas. Under november har rapportering inkommit från svenska ambassader om hur SE ser på framsteg och utmaningar i GP-processen. Bildensom ges överensstämmer i stort med den som presenteras av KOM och EEAS.
Inom ramen för AfC åtog sig KOM att utarbeta ett resultatramverk för sitt bistånd.
Kort diskussion emotses om EU-gemensam programmering med kommentarer från medlemsstater på den lägesrapport KOM förväntas presentera. En kort diskussion förväntasom resultatramverkets innehåll. Diskussionen kommer troligen att handla om när resultatramverket kan vara färdigt och när/hur det ska implementeras i verksamheten samt vilken formell status ramverket (dokumentet) bör ha.
Regeringens ståndpunkter:Sverige har åtagit sig att genomföra EU-gemensam programmering inom EU. Det här är ett viktigt steg för att öka samordningen inom EU och göra biståndet mindre splittrat.Den gemensamma strategin innebär att EU kommer överens om en inbördes arbetsfördelning när det gäller biståndets inriktning i landet ifråga. Varje medlemsstat tar sedan fram bilaterala genomförandeplaner för sitt bistånd som styr hur biståndet ska genomföras.
Regeringen var drivande i att få tydliga skrivningar om resultat i förhandlingarna av rådsslutsatserna om AfC. En expertgrupp (EU Expert Group on Results) där Sverige ingår har skapats för att vara rådgivande i arbetet med resultatramverket.
6. Samlad ansats (comprehensive approach)
Diskussionspunkt
Orienteringsdebatt med anledning av att KOM/EEAS enligt preliminära uppgifter inom kort avser presentera sitt meddelande om EU:s samlade ansats (comprehensive approach, CA). Inga rådsslutsatser förutses.
KOM/EEAS meddelande syftar till att stärka EU som global aktör genom att dess olika instrument och politikområden används mer koherent och samstämmigt, syftande till ökad effektivitet. Det innebär inte minst att de möjligheter som Lissabonfördraget erbjuder bättre tas till vara. Utvecklingsfrågorna är en viktig del av den samlade ansatsen.
Meddelandet – som fokuserar på konflikt- och krishantering – har försenats i flera omgångar. Enligt informella uppgifter från EEAS kommer meddelandet ev. att presenteras den 11 december.
CA diskuterades, som en del av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), vid FAC utrikes den 18 november. Rådsslutsatser väntas antas vid FAC den 25 november. Europeiska rådet om GSFP/försvar i december kan komma att anta slutsatser om GSFP, inklusive om den samlade ansatsen.
Regeringens ståndpunkt: starkt svenskt stöd för stärkandet av EU:s samlade ansats. Sverige har en drivande – dock inte ledande – roll i ansträngningarna att stärka CA, inklusive genom ett ambitiöst KOM/EEAS meddelande om CA.
Den samlade ansatsen är ett av EU:s mervärden och av stor vikt för att stärka EU som global aktör. CA bör ha en så bred ansats som möjligt, inte endast fokusera på GUSP och GSFP. CA-meddelandet bör följas av en konkret och framåtblickande handlingsplan för genomförande.EU:s samstämmighet för utveckling (PCD) är en del av CA. Det principbaserade humanitära biståndets specifika bevekelsegrunder bör värnas i denna samlade ansats.
7. Regional fråga: Stora sjöregionen
Diskussionspunkt
Rådet förväntas diskutera såväl den senaste tidens händelseutveckling i östra Kongo (Demokratiska Republiken Kongo, DRK)som implementeringen av ramavtalet för fred, säkerhet och utveckling i DRK och regionen. Genom ramavtalet finns det ett momentum för att skapa långsiktig stabilitet och utveckling i Stora sjöregionen. Rebellgruppen M23 har nyligen lagt ned vapnen vilket har ökat förutsättningarna för en positiv utveckling även om många frågetecken kvarstår.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar det momentum som nu råder i Stora sjöregionen och möjligheterna till en fredlig och positiv utveckling. Det är viktigt att EU har en fortsatt samlad ansats för stöd till implementeringen av ramavtalet och för det arbete som bedrivs av EU:s särskilde samordnare Vervaeke, samt stöd för FN:s särskilda sändebud Mary Robinsons arbete. EU:s insatser bör vidare koordineras med FN:s, Världsbankens och regionala organisationers arbete. Samtidigt har regeringarna i regionen det primära ansvaret att verka för en positiv utveckling. För att nå långsiktig stabilitet är det centralt att konflikternas underliggande orsaker hanteras. Respekten för territoriell integritet och mänskliga rättigheter måste också särskilt beaktas. Även regionalt samarbete, ökad jämställdhet och ett stärkt civilsamhälle är viktiga element för att lägga grunden för långsiktigt hållbar fred och utveckling.