FAC, Reviderad kommenterad dagordning inför FAC 18 maj

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:3A3BF5

REGERINGSKANSLIET

Utrikesdepartementet – – – Kommenterad dagordning

Ministerrådet

Europakorrespondentenheten

Kommenterad dagordning för utrikesrådet

den 18 maj 2015

Reviderad numrering

Försvarsministrarnas möte

1. – Militära GSFP-insatser

Diskussionspunkt

Utrikesrådet i försvarsministerformat väntas diskutera pågående militära GSFP-insatser och säkerhetssituationen i EU:s bredare grannskap.

För närvarande genomförs fem militära GSFP- insatser: EUNAVFOR Atalanta och EUTM Somalia på Afrikas horn, EUTM Mali, EUMAM RCA i Centralafrikanska republiken och EUFOR Althea i Bosnien-Hercegovina.

Sverige har ett brett engagemang i Somalia, både inom den militära och civila sektorn. Operation Atalanta utgör en viktig del av EU:s och Sveriges breda engagemang för Somalias utveckling. Framsteg har gjorts avseende förmågan att bekämpa sjöröveri i Adenviken, detta tack vare den internationella militära närvaron och rederiernas säkerhetsåtgärder. Sverige har deltagit med marina resurser till insatsen 2008, 2010, 2013 och deltog mellan februari och maj 2015 med ett bidrag bestående av en styrkechef med ett styrkehögkvarter, ett helkopterbidrag om två helikoptrar samt två stridsbåtar. Det svenska bidraget var baserat ombord på ett nederländskt fartyg under insatstiden fram till den 6 maj 2015.

–

– Sverige bidrar till EUTM Somalia med stabsofficerare och utbildare. Bidraget är en del i det breda svenska engagemanget på Afrikas horn. Insatsen syftar till att stödja den somaliska armén genom utbildning och rådgivning.

Sverige deltar med utbildare samt en stabsofficer till insatsen EUTM Mali. Insatsen utgör en del i att höja förmågan hos den maliska armén genom både utbildning och rådgivning. Tillsammans med det svenska deltagandet i MINUSMA, den civila insatsen, EUCAP Sahel Mali, deltar Sverige brett med efterfrågade resurser.

Regeringens ståndpunkt

Det är fortsatt viktigt att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör genom att utveckla och bidra till EU:s förmåga att genomföra civila och militära GSFP-insatser.

Mot bakgrund av den fortsatt svåra humanitära situationen i Somalia och hotet från sjöröveri konstaterar regeringen att det alltjämt finns ett behov av en internationell marin närvaro som t.ex. EU:s insats EUNAVFOR Atalanta.

–

– EUTM Somalia är framgångsrik men är ett långsiktigt engagemang som kräver uthållighet.

Med den nu rådande situationen i Mali och Sahel konstaterar regeringen att det finns ett fortsatt behov av stöd till den maliska regeringen och dess armé. Regeringen förordar därför ett fortsatt deltagande i den europeiska utbildningsinsatsen EUTM Mali.

Gemensamt möte för försvars- och utrikesministrarna

2. – Säkerhetssituationen i EU:s bredare grannskap

–

– Diskussionspunkt

– Under dagordningspunkten väntas en diskussion om utvecklingen i EU:s bredare grannskap. Utvecklingen är oroväckande med kriser och konflikter intill EU:s gränser i såväl öst som syd. De parallella kriserna i Ukraina och Syrien/Irak utvecklas i negativ riktning. Vid rådsmötet väntas en diskussion om säkerhetssituationen och dess påverkan på europeisk försvar- och säkerhetspolitik. Rådet förväntas även diskutera utvecklingen i Libyen och flyktingströmmarna över Medelhavet.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen anser att EU måste stödja Ukraina och dess suveränitet, territoriella integritet och rätt att göra sina egna vägval om utrikes-, säkerhets- och handelspolitik. Ryssland får inte ges vetorätt över ett lands strävande efter närmare förbindelser med EU. Den militära aggressionen måste upphöra och Ryssland måste sluta hota Ukraina, både militärt och med andra medel. Ukrainsk kontroll av hela landets gräns mot Ryssland är en förutsättning för en långsiktig lösning på konflikten. Utvecklingen mot en frusen konflikt i östra Ukraina måste vändas. Annekteringen av Krim är olaglig och får inte falla i glömska.

Regeringen vill framhålla vikten av att EU står enig i sin position mot Ryssland och i stödet till Ukraina. Den europeiska säkerhetsordningen med dess värdegrund med respekt för internationell rätt, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter måste värnas.

För svensk del påverkar omvärldsläget vår försvars- och säkerhetspolitik. Försvarsbudgeten förstärks för att öka insatsorganisationens tillgänglighet, framför allt på marin- och flygsidan. Vid sidan om försvarsförmågan utgör andra politiska, diplomatiska och ekonomiska medel viktiga instrument för att värna säkerheten i vårt närområde. Sverige har också välkomnat de återförsäkringsåtgärder som USA och Nato har vidtagit till stöd för europeisk säkerhet. Vi fäster stor vikt vid närvaron i Östersjöregionen och överväger fortlöpande olika sätt att öka vår militära närvaro, på egen hand och tillsammans med andra.

EU bör arbeta för att stärka den transatlantiska länken och säkerställa USA:s fortsatta närvaro i Europa. För att uppnå detta krävs att EU:s medlemsstater tar ansvar genom att satsa ytterligare resurser på sitt eget försvar. Sverige har i den senaste försvarspolitiska överenskommelsen tagit sin del av det ansvaret.

–

– Sverige välkomnar närmare EU-samarbete för att motverka ISIL kopplat till utvecklingen i Syrien och Irak genom att stoppa finansiering och utländska terroriststridande, samt genom att motverka radikalisering till våldsbejakande extremism i linje med säkerhetsrådsresolution 2178.

Regeringen välkomnar diskussionen om EU:s gemensamma ansvar för att bistå nödställda på Medelhavet samt bekämpa människosmugglare i regionen. Att stötta en positiv utveckling i Libyen är centralt i detta arbete. Eventuella framtida insatser måste vara väl förberedda, ha ett tydligt internationellt mandat samt främja fred och säkerhet i regionen.

3. – Förberedelser inför ER i juni avseende GSFP

Diskussions- och beslutspunkt

Försvars- och utrikesministrarna förväntas ha en gemensam lunchdiskussion om utvecklingen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) som förberedelse inför Europeiska rådet i juni. Rådsslutsatser förväntas antas.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen välkomnar de framsteg som gjorts i implementeringen av slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2013 avseende utvecklingen av GSFP: förmågor, materiel, forskning och industri. EU har en viktig roll att bidra till fred och säkerhet, i synnerhet med sin förmåga att använda flera olika instrument vad gäller krishantering. Denna förmåga bör utvecklas och stärkas ytterligare. Regeringen avser särskilt prioritera följande frågor vid utrikesrådet den 18 maj:

Fastslå Europeiska unionens nyckelroll i att bemöta de globala utmaningar och hot vi står inför, och därför understryka vikten av fortsatt utveckling av EU:s unika förmåga till multidimensionell krishantering, inklusive GSFP.

Verka för att HR/VP ges i uppdrag att ta fram en bred strategi för EU:s samlade externa relationer.

Fördöma Rysslands aggression mot Ukraina och undergrävandet av internationell rätt och institutioner, samt slå fast sin beslutsamhet att stå enade i Europa (tillsammans med OSSE och Nato). I detta sammanhang är det nödvändigt att också identifiera och gemensamt inom EU hantera hybridoperationer/krigföring.

Ge ett mandat till Europeiska utrikestjänsten att fullt ut genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor i konflikter i alla GSFP-uppdrag och operationer.

Sträva efter en mer effektiv och flexibel användning av EU:s förmågor i civila krishanteringsoperationer.

Understryka vikten av ett närmare samarbete i fred och säkerhet med Förenta nationerna, östliga partnerskapet-länder (i enlighet med högnivåmötet i maj) och med regionala organisationer i Afrika.

Ge inriktning om samverkan mellan inre och externa säkerhetsfrågor i hanteringen av bland annat terrorism och organiserad brottslighet.

Understryka vikten av en effektiv och flexibel användning av EU:s stridsgrupper, bland annat; att utveckla metoder för standardisering; att stärka deras roll i relationen EU-FN och EU-AU i partnerskap om fred och säkerhet; samt uppmuntra engagemang av partnerskapsländer i EU:s stridsgrupper.

Sverige vill se en förmågeutveckling som bidrar till att förbättra medlemsstaternas försvars- och krishanteringsförmågor, och därigenom bidrar till ett starkare försvar i Europa, och till GSFP.

Förmågeutveckling utgår från avvägningar på nationell nivå och regeringen menar därför att Sverige ska verka för att initiativ på EU-nivå ska utgå från medlemsstaternas behov och handlingsfrihet. I sammanhanget behöver nämnas att medlemsstaternas samlade förmågebehov endast till en begränsad del täcks av de behov som omfattas inom GSFP.

4. – Uppföljning av extra ER 23 april

Diskussions- och ev beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera vilka åtgärder som har vidtagits för att genomföra de åtaganden som Europeiska rådet uttryckte vid det extrainsatta mötet den 23 april, med fokus på situationen i Medelhavet kopplat till människosmuggling och migrationsströmmar. Rådet kan även komma att anta ett krishanteringskoncept för en militär GSFP-insats för att störa människosmugglarnätverken.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen verkar för att EU arbetar med alla aspekter av de åtagande som uttalades vid ER den 23 april. Situationen i medelhavet är mycket allvarlig och EU måste agera för att försöka säkerställa att inte fler människoliv går till spillo.

För att försöka förhindra ytterligare dödsfall identifierades vid ER ett antal områden på vilka EU måste agera. Dessa områden inkluderar en stärkt EU-närvaro på havet för att bekämpa människosmugglare och agera solidariskt inom EU. Regeringen betonar att en GSFP-insats måste genomföras i enlighet med folkrätten och med respekt för de mänskliga rättigheterna. Samtidigt pågår diskussioner om hur EU:s civila förmågehöjande insats i Niger till stöd för de civila säkerhetsstrukturerna (EUCAP SAHEL Niger) ska kunna stärkas, vilket regeringen också stödjer. Därtill driver regeringen att värna asylrätten och att EU måste ta ett gemensamt ansvar för dessa frågor.

Regeringen betonar vikten av en politisk lösning på krisen i Libyen och stödjer fortsatt dialogsamtalen i FN:s regi. Regeringen uppmanar parterna att så snart som möjligt enas om ett avtal. En nationell samlingsregering behövs, också för att hantera människosmugglare och det ökande terrorhotet.

5. – Strategiska översynen

Diskussionspunkt

Försvars- och utrikesministrarna förväntas ha en gemensam diskussion om den strategiska översynen inför Höga Representanten/Vice Presidentens presentation av en sådan översyn vid Europeiska rådets möte i juni.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen välkomnar HR/VP Mogherinis arbete med att se över de globala utmaningar EU står inför i sina externa relationer.

Regeringen menar att översynen bör resultera i en strategi för EU:s externa agerande.

En sådan strategi måste utgå från att såväl EU som den övriga världen förändras. Sedan antagandet av EU:s Säkerhetsstrategi 2003 har EU utvidgats från 15 till 28 medlemsstater och utrustats med nya institutioner på utrikespolitikens område. Samtidigt står EU nu inför omfattande utmaningar, med multipla kriser i det europeiska närområdet och med en pågående omfördelning av globalt inflytande.

Säkerhetsstrategin från 2003 lyfte fram tre strategiska områden för EU: att bemöta hot i form av konflikt och terrorism; att främja en internationell multilateral ordning; och att bygga säkerhet i vårt grannskap. Dessa områden är fortsatt centrala. Men mot bakgrund av utvecklingen av såväl EU:s förmåga som utmaningarna i omvärlden måste en ny utrikespolitisk strategi vara både bredare och mer ambitiös.

Utrikesministrarnas möte

6. – MEPP

Diskussionspunkt

Rådet väntas ha en diskussion om fredsprocessen i Mellanöstern (MEPP) i ljuset av den stillastående fredsprocessen, den israeliska regeringsbildningen och utnämnandet av en särskild representant för MEPP.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen välkomnar en diskussion om fredsprocessen och det engagemang som den HR/VP Mogherini visar för frågan, inklusive genom utnämnandet av en särskild representant för MEPP, Fernando Gentilini.

Diskussionen kommer att äga rum efter ett förväntat besök av HR/VP och EUSR i regionen kort efter bildandet av en ny israelisk regering.

Regeringen skulle välkomna en utökad roll för EU i MEPP och ett förstärkt EU-engagemang för att få till stånd återupptagna och meningsfulla fredsförhandlingar. Utsikterna att nå en tvåstatslösning minskar i takt med att situationen på marken successivt försämras och parterna står långt ifrån varandra.

--------------------------------------------------------

I anslutning till mötet

Europeiska försvarsbyråns (EDA) styrelsemöte i försvarsministerformat

EDA:s styrelsemöte i försvarsministerformat sker som vanligt i anslutning till FAC. Dagordningen omfattar framförallt en diskussion inför Europeiska rådets möte i juni.