FAC, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E141A
Kommenterad dagordning
Europeiska unionens råd
2022-01-17
Utrikesdepartementet
Europakorrespondentenheten
Rådet för utrikes frågor den 24 januari 2022
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Aktuella frågor
Informationspunkt
EU:s höga representant väntas ta upp aktuella frågor på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.
4. Libyen
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Ann Linde
Diskussionens innehåll: Rådet väntas diskutera utvecklingen i Libyen där vapenvilan alltjämt bedöms hålla, men där valen har skjutits upp.
Förslag till svensk ståndpunkt: Endast genom en inkluderande politisk process kan Libyen uppnå demokrati, fred och stabilitet. Regeringen välkomnar att Libyens FN-stödda politiska process har lett fram till en vapenvila, en överenskommelse om att hålla val och till tillsättandet av en övergångsregering. Regeringen understryker vikten av en tydlig tidsplan för att genomföra inkluderande, fria, rättvisa och trovärdiga president- och parlamentsval.
EU spelar en viktig roll för att stödja FN:s ansträngningar, inklusive inom ramen för den så kallade Berlinprocessen. EU bör fortsatt verka för en fredlig och demokratisk utveckling i Libyen, inklusive genom att stödja genomförandet av val. Regeringen betonar vikten av kvinnors meningsfulla deltagande i alla politiska processer och fredsansträngningar.
Det är angeläget att all extern väpnad inblandning i Libyen upphör samt att FN:s vapenembargo respekteras. Respekt för internationell rätt och mänskliga rättigheter, inklusive flyktingars och migranters rättigheter, är centralt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Libyen behandlades vid EU- nämndens sammanträde den 18 september 2020 inför rådets möte den 21 september. Kabinettssekreteraren informerade utrikesutskottet om EU:s södra grannskap, inklusive Libyen, den 18 februari 2021.
5. Syrien
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Ann Linde
Diskussionens innehåll: Rådet väntas diskutera EU:s Syrienpolitik inför vårens givarmöte om Syrien under värdskap av EU och FN. FN:s särskilda sändebud väntas delta i rådets möte för att tala om sina ansträngningar för att bryta låsningarna i den politiska processen.
Förslag till svensk ståndpunkt: Situationen i Syrien är fortfarande mycket allvarlig. Regimen i Damaskus fortsätter att underminera den FN-ledda politiska processen, försvåra för flyktingar och återvändare, hindra ett effektivt och behovsbaserat humanitärt bistånd och straffa och fängsla oliktänkande.
Regeringen verkar för att EU ska upprätthålla sin tydliga politik gentemot ledarskapet i Damaskus och markera mot signaler om normalisering. Regeringen stödjer att EU hittar vägar att arbeta bortom livräddande humanitärt bistånd samtidigt som EU undviker att engagera sig i återuppbyggnad eller samarbeten med regimen.
Regeringen förordar att EU är lyhörda inför de behov som artikuleras av FN:s Syriensändebud, förutsatt att dessa ligger inom ramen för vår politik.
2 (3)
Regeringen betonar vikten av ett aktivt EU-engagemang i alla delar av Syrien, inklusive i Idlib och nordöstra Syrien. Regeringen har upprepade gånger uppmanat Turkiet att dra tillbaka sin militära närvaro från området. Regeringen ser med stort allvar på det våld som drabbar människor som lever i området såsom kurder och minoriteter som syrianer, assyrier och yazidier. Situationen i Idlib är alltjämt mycket svår och de humanitära behoven är stora. Regeringen understryker även vikten av stöd till flyktingar och värdsamhällen till länder i regionen.
Regeringen verkar, inom både EU och FN, för att lyfta frågan om ansvarsutkrävande i Syrien.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Syrien behandlades vid EU- nämndens sammanträde den 11 oktober 2019 inför rådets möte den 14 oktober. Syrien har därefter berörts vid flera sammanträden inför diskussioner i rådet om bland annat Turkiet, kampen mot Daesh och olika aktuella frågor.
Faktapromemoria: 2016/17:FPM82
3 (3)