FAC, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C6A7A
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning
Ministerrådet
Europakorrespondentenheten
Kommenterad dagordning för utrikesrådet
den 10 februari 2014
Utrikesministrarnas möte
Godkännande av den preliminära dagordningen
Godkännande av A-punktslistan
3. Södra grannskapet
- Egypten
Diskussions- och beslutspunkt
Vid rådets möte i januari enades man om en diskussion om Egypten i februari om den senaste händelseutvecklingen, utgången av den konstitutionella folkomröstningen och dess konsekvenser för den politiska utvecklingen i landet. Rådet förväntas anta slutsatser.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen är fortsatt mycket orolig över händelseutvecklingen i Egypten. Regeringen fördömer den ökande våldsanvändningen och kritiserar det allt mer repressiva klimatet. Den konstitutionella folkomröstningen genomfördes under bristande demokratiska former; den stora majoriteten ja-röster var väntad givet nej-sidans begränsade möjligheter att bedriva kampanj. Den politiska processen kantas av allt hårdare repression inte bara mot den islamistiska oppositionen, primärt representerade av Muslimska brödraskapet (MB), utan även mot flera andra röster från civila samhället. Utrymmet för oberoende media alltmer begränsat. Regeringen förspråkar vikten av en rättvis och transparent process inför kommande president- och parlamentsval. Ansträngningar måste göras för att främja övergången till ett demokratiskt styrelseskick där mänskliga rättigheter, inklusive religionsfriheten, och rättsstatens principer respekteras.
- Tunisien
Diskussions- och beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera och välkomna den positiva utvecklingen i Tunisien, där en ny premiärminister har bildat en teknokratisk interimsregering och en ny konstitution antagits. Interimsregeringen ska styra landet tills parlamentsval har hållits. Rådet förväntas också diskutera hur EU och dess medlemstater ska stödja den fortsatta tunisiska transitionsprocessen. Rådet förväntas anta slutsatser.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar att Tunisien har tagit viktiga steg i rätt riktning i transitionsprocessen mot demokrati. Regeringen anser att EU bör uppmärksamma detta i stödet till Tunisien enligt principen more for more. Viktigt att den nya regeringen arbetar för att så snart som möjligt hålla val, liksom att landet fortsätter med att implementera nödvändiga reformer.
- Libyen
Diskussionspunkt
Rådet förväntas diskutera säkerhetsläget och den politiska utvecklingen i Libyen, inklusive det val till en konstituerande församling som planeras äga rum i februari.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar en diskussion om Libyen. Det internationella samfundet måste visa fortsatt engagemang. Säkerhet är nyckeln för såväl ekonomiska framsteg, som politiska sådana, med en fortsatt övergångsprocess mot demokrati, mänskliga rättigheter, inklusive respekt för minoriteter, och rättsstatliga institutioner.
4. Syrienkonflikten, Irak och Libanon
Diskussions- och beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera den politiska händelseutvecklingen med betoning på Genève II-förhandlingarna, den humanitära situationen och konsekvenserna av konflikten för Irak och Libanon. Rådet förväntas anta slutsatser om Irak och kan ev. komma att anta slutsatser om Syrien.
Regeringens ståndpunkt: Det är positivt att förhandlingar mellan parterna i konflikten har kunnat påbörjas och regeringen ger starkt stöd till den FN-ledda Genève II-processen. Regeringen betonar att länderna i regionen måste ge sitt aktiva stöd till förhandlingarna och anser det viktigt att även Iran inkluderas i processen för att därigenom få Iran att agera mer konstruktivt, så att en hållbar politisk lösning kan åstadkommas. Regeringen känner oro över de allvarliga och systematiska brotten mot den internationella humanitärrätten, den förvärrade humanitära situationen och de ökande flyktingströmmarna. Sverige är fortsatt EU:s största mottagare av asylsökande och regeringen anser att andra EU-länder bör bära ett större ansvar för att ta emot fler syriska asylsökande.
Regeringen känner även allt större oro inför Syrienkonfliktens regionala följder, inte minst för Libanon och Irak. EU bör uppmuntra till ökad politisk dialog mellan regeringen och oppositionen i Irak för att på sikt kunna stabilisera situationen och stävja det sekteristiska våldet. De kommande irakiska valen i april gör en sådan dialog allt mer angelägen.
5. Jemen
Diskussions- och beslutspunkt
Rådet förväntas kort beröra den nationella dialogprocessen som avslutades officiellt i Jemen den 25 januari och processen framåt. I slutdokumentet föreskrivs en federalistisk stat, att president Hadis mandatperiod förlängs samt att en ny konstitution ska utarbetas. Detta är ett viktigt steg framåt i landets transitionsprocess även om stora utmaningar kvarstår, däribland detaljerna kring antalet framtida delstater och hur det forna Sydjemen ska inkorporeras i ett federalt statsskick med Sana’a som huvudstad. Både södra och norra Jemen präglas fortsatt av våld och stridigheter och det humanitära läget är mycket allvarligt. Rådet förväntas anta slutsatser.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen välkomnar framstegen i den nationella dialogen och den överenskommelse som träffats kring principerna för Jemens framtida statsbildning. Viktigt är nu att söka lösa utstående frågor för att kunna ta transitionsprocessen till nästa steg med sikte på antagandet av en ny konstitution och hållande av allmänna val. Säkerhetssituationen, med ett ökat antal sekteristiska attacker på senare tid, är oroande liksom den prekära humanitära situationen.
6. Östliga Partnerskapet
Diskussions- och ev. beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera Östliga partnerskapet mot bakgrund av det toppmöte, som ägde rum i Vilnius 28 till 29 november 2013 och det toppmöte som hölls mellan EU och Ryssland 28 januari 2014. Diskussionen kan särskilt komma att fokusera på utvecklingen i Ukraina. Rådet kan komma att anta slutsatser om Ukraina.
Regeringens ståndpunkt: Regeringens övergripande bedömning är att Östliga partnerskapet är centralt för att föra partnerländerna närmare EU och till gagn för såväl EU som för partnerländerna och deras grannländer. Regeringen verkar för att förberedelserna för att underteckna associeringsavtal med Georgien och Moldavien påskyndas. EU bör fortsatt stå fast vid och utveckla partnerskapet, särskilt i ljuset av de fortsatta utmaningarna i flera av länderna i regionen, med sikte på nästa toppmöte i Riga 2015. Unionen måste vara tydlig gällande de krav på bland annat mänskliga rättigheter, demokratisering och andra reformframsteg som ett närmare samarbete med EU innebär. Likaledes bör unionen vara tydlig med att alla länder har rätt att själva fatta beslut om sina utrikespolitiska vägval. V.g. utvecklingen i Ukraina är regeringen tydlig med att en lösning på den politiska krisen enbart kan nås genom dialog mellan president och opposition. Regeringen är likaledes tydlig med att all våldsanvändning måste upphöra och att samtliga medborgares demokratiska rättigheter måste respekteras.