FAC, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2929A8
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning
Ministerrådet
Enheten för Europeiska unionen
Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel)
den 13 maj 2011
Handelsministrarnas möte
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
3. (ev.) Förslag till förordning om tillämpning av det allmänna preferenssystemet
Informationspunkt
Handelskommissionär de Gucht förväntas presentera kommissionens förslag till nästa rådsförordning för det allmänna preferenssystemet (GSP, Generalised System of Preferences) som ska beslutas av kommissionärskollegiet den 10 maj 2011. Efter godkännande av rådet och Europaparlamentet ska den nya förordningen ersätta den gällande förordningen när den upphör, senast den 31 december 2013.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen anser att EU:s GSP-system är ett viktigt verktyg för att lämna stöd till utvecklingsländer genom att erbjuda sänkta importtullar alternativt tullfrihet vid import till EU. Den förordning som ska ersätta den nuvarande ska vara ambitiös och stödja utveckling i dessa länder. Det är därför välkommet att handelskommissionären presenterar kommissionens förslag till nästa GSP-förordning innan förhandlingarna inleds i rådet.
4. Toppmötet EU-Japan
Diskussionspunkt
Förberedelser inför toppmötet EU-Japan den 28 maj. Rådet förväntas diskutera toppmötets handelsaspekter och då särskilt möjligheterna att i samband med toppmötet fatta beslut om initierande av frihandelsförhandlingar eller genomförande av en förstudie för förhandlingar.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen ser stora politiska och ekonomiska fördelar med ett fördjupat samarbete med Japan - världens tredje största ekonomi, därtill likasinnad demokrati med strategiskt geopolitiskt läge. Regeringen stöder därför ett frihandelsavtal med Japan och verkar för att en så långtgående överenskommelse som möjligt ska kunna träffas vid toppmötet.
5. Dohaförhandlingarna
Diskussionspunkt
Rådet förväntas diskutera det kritiska läge som WTO-förhandlingarna DDA (Doha Development Agenda även kallad Doharundan) befinner sig i.
Dohaförhandlingarna inleddes år 2001 i Doha, Qatar och omfattar områden som ökat marknadstillträde för industrivaror, jordbruk och tjänstehandel samt förbättring av ett antal regelfrågor. I januari i år intensifierades förhandlingarna i syfte att nå ett avslut under 2011. Förhandlingarna framskred till slutet av mars då ett antal länder konstaterade att meningsskiljaktigheter inom framförallt industrivaruförhandlingarna var så stora att det inte längre fanns grund att fortsätta förhandla. Det krisläge som förhandlingarna nu befinner sig i är synnerligen allvarligt.
Regeringens ståndpunkt: Sverige har sedan Dohaförhandlingarna inleddes år 2001 verkat för att rundan ska leda till så långtgående handelsliberaliseringar som möjligt, att så stabila och förutsägbara handelsregler som möjligt skapas samt att resultaten ska gynna utvecklingsländerna.
Att förhandlingarna nu befinner sig i ett krisläge är mycket allvarligt särskilt som världsekonomin skulle behöva den stimulans som ett lyckat avslut skulle innebära. Vidare riskeras negativa återverkningar på det internationella handelssystemet och för WTO som organisation.
6. Förordning om upprättande av övergångsavtal för bilaterala investeringsavvtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer
Diskussionspunkt
Genom Lissabonfördragets ikraftträdandet har beslutsbefogenheten på investeringsområdet flyttats från medlemsstaterna till kommissionen. Detta påverkar medlemsstaternas bilaterala investeringsskyddsavtal (Bilateral Investment Treaties, BITs). Kommissionen har därför lagt fram ett förordningsförslag med en övergångsordning för medlemsstaternas BITs. EU:s medlemsstater har slutit närmare 1500 BITs varav Sverige har 68. Avtalen som är legalt bindande och kopplade till internationell tvistlösning, minimerar riskerna för medlemsstaternas investerare. Dessutom svarar avtalen mot önskemål från tredje länder som ser avtalen som instrument för att förbättra investeringsklimatet och attrahera utländska direktinvesteringar.
Kommissionens förslag till förordning innebär att existerande BITs kan leva kvar till dess att nya EU-avtal ersätter dem. Förutom godkännande av att existerande avtal får finnas kvar under en övergångsperiod, omfattar förordningen också att godkännande i vissa fall ska kunna ges för medlemsstaterna att fortsätta pågående förhandlingar och att påbörja nya.
Regeringens ståndpunkt: Det finns många potentiella fördelar med en gemensam EU-policy för investeringar som kan ge ökade utländska direktinvesteringar, ökad förhandlingsstyrka och effektivitetsvinster. Regeringen verkar för att legal säkerhet och förutsebarhet för investerarna uppnås samt att nuvarande skyddsnivå kvarstår också i framtiden.
7. Övriga frågor
Rapport om hinder för handel och investeringar
Informationspunkt
Kommissionen avser följa upp slutsatserna från sin rapport om handels- och investeringshinder. Rapportens syfte är att åskådliggöra och ytterligare mobilisera nödvändiga åtgärder för att undanröja handels- och investeringshinder på EU:s viktigaste exportmarknader, samt att ta upp dessa hinder på högsta politiska nivå.
Rapporten, som dels listar specifika länderproblem, dels horisontella problem, fokuserar på Kina, Indien, Japan, Mercosur, Ryssland och USA. Horisontella problem som listas är: offentlig upphandling, immaterialrättsligt skydd, råmaterial, tjänster, investeringar, tekniska handelshindersfrågor, sanitära och fytosanitära frågor samt tullprocedursfrågor.
Regeringens ståndpunkt: Sverige välkomnar rapporten och noterar att den erbjuder en god översikt över nyckelhinder i samband med EU:s export och utrikesinvesteringar. Sverige har även efterfrågat en motsvarande rapport som skulle belysa hinder för import och inkommande investeringar till EU.