FAC, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:243018
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning
Ministerrådet
Enheten för Europeiska unionen
Kommenterad dagordning för utrikesrådet
den 25 oktober 2010
Utrikesministrarnas möte
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punkterna
3. Toppmötesförberedelser
Lunchdiskussion
a) EU-USA (Lissabon, 20 november 2010)
Utrikesministrarna kommer att diskutera förberedelserna inför EU:s toppmöte med USA 20 november, med fokus på utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.
Regeringens ståndpunkt: Sverige stödjer ansatsen med en kort och fokuserad toppmötesdagordning. Tyngdpunkten bör ligga på de mest angelägna frågorna i dialogen med USA vid tidpunkten för toppmötet, såsom klimat, olika internationella säkerhetspolitiska frågor och globala ekonomiska frågor.
b) EU-Ukraina (Bryssel, 22 november 2010)
Utrikesministrarna förväntas diskutera toppmötet den 22 november 2010, som är det första sedan Viktor Janukovitj tillträdde som Ukrainas president. Vid Europeiska rådet den 16 september fastslogs att Ukraina är en strategisk partner till EU och att toppmötet ska användas för att fördjupa samarbetet, främja respekten för mänskliga rättigheter samt åstadkomma framsteg vad gäller förhandlingarna om ett associeringsavtal (AA), inkl. ett djupgående och omfattande frihandelsavtal (DCFTA). Vid toppmötet väntas också en handlingsplan för viseringsfrihet som ett långsiktigt mål, presenteras.
Regeringens ståndpunkt: Det är angeläget att EU vid toppmötet ger fortsatt och tydligt stöd till Ukrainas reform- och EU-integrationsprocess. Toppmötet utgör vidare en viktig möjlighet att upprätthålla momentum i de pågående förhandlingsprocesserna. EU:s ambition bör vara att söka avsluta förhandlingarna så snart som möjligt utan att ge avkall på kvaliteten. Samtidigt är det viktigt att hantera Ukrainas förväntningar och även ge tydliga budskap gällande situationen avseende demokrati och MR.
Även om en viss positiv reformutveckling skett i Ukraina den senaste tiden finns också oroande tendenser, bl.a. vad gäller mediefrihet, något som EU och Sverige upprepade gånger har påpekat.
c) Unionen för Medelhavet (Barcelona, 20-21 november 2010)
Utrikesministrarna förväntas diskutera förberedelserna inför ett eventuellt toppmötet med Unionen för Medelhavet (UfM) som är EU:s samarbete med övriga Medelhavsländer (utom Libyen, som har valt att stå utanför, men också med Mauretanien och Jordanien). Toppmötet förväntas besluta om inriktningen på samarbetet för de två kommande åren, samt fastställa arbetsprogram för det särskilt inrättade UfM-sekretariatet.
Frågan om delegering av EU:s samordförandeskap (tillsammans med ett av partnerländerna, f.n. Egypten) till ett EU MS kan komma att beröras. Denna lösning skulle vara aktuell under en övergångsperiod då EEAS ska kunna bygga upp kapacitet att handha frågan.
Regeringens ståndpunkt: Sverige kan acceptera att delegera EU:s samordförandeskap under en övergångsperiod om maximalt två år, därefter ska HR Ashton återta ansvaret i enlighet med Lissabonfördraget.
4. Kuba
Lunchdiskussion
EU:s framtida förhållningssätt till Kuba kommer att diskuteras under FAC-lunchen. Diskussionen kommer att äga rum i ljuset av tidigare FAC-diskussioner i juni och juli 2010 samt de frigivningar av politiska fångar som har skett sedan i juni 2010.
Regeringens ståndpunkt: Sverige verkar för att EU:s gemensamma ståndpunkt om Kuba från 1996 bibehålls.
5. Georgien
Diskussionspunkt
Diskussionen kan förväntas beröra relationen EU-Georgien i bred bemärkelse. Värt att notera i sammanhanget är bl.a. att förhandlingar om ett ambitiöst associeringsavtal (AA) inom ramen för Östliga partnerskapet pågår sedan i juni och att viseringsförenklings- och återtagandeavtal mellan EU och Georgien avses kunna träda i kraft inom kort. Georgiens förhoppning är vidare att före årsskiftet, inom ramen för AA, inleda förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal (DCFTA). Säkerhetssituationen i regionen, där EU:s övervakningsinsats EUMM spelar en viktig roll, kan också väntas bli föremål för diskussion. I detta sammanhang kan Georgiens strategi och handlingsplan för engagemang med utbrytaregionerna Abchazien och Sydossetien samt EU:s egen politik för engagemang och icke-erkännande också förväntas beröras.
Regeringens ståndpunkt: EU bör fortsätta sitt engagemang i Georgien och regionen, och verka för en stärkt EU-integration, inte minst inom ramen för Östliga partnerskapet. EU:s tydliga ställningstagande för Georgiens territoriella integritet är centralt. Regeringen välkomnar att steg som initierades under det svenska EU-ordförandeskapet (som förhandlingar om associeringsavtal) nu fullt ut realiseras. Viktigt att förhandlingar om DCFTA inleds så snart Georgien uppfyller de överenskomna kriterierna.
6. Sahel
Diskussionspunkt
Bakgrunden till diskussionen är de ökade säkerhetsproblemen i området, bl. a regionala Al-Qaidas ökade verksamhet i form av bl. a kidnappningar av EU-medborgare, terroristattacker och organiserad brottslighet som droghandel och människosmuggling. Dessa säkerhetsproblem återspeglar bristen på utkomster för den fattiga befolkningen i regionen och hämmar genomförandet av utvecklingssamarbetet.
Ministrarna kan förväntas diskutera framtagandet av en EU-gemensam politisk strategi för säkerhet och utveckling i Sahel, som inleddes under det svenska EU-ordförandeskapet 2009.
Regeringens ståndpunkt: För svensk del är det viktigt att koppla säkerhetsfrågor, dvs kampen mot terrorism och organiserad brottslighet till behovet av utvecklingsinsatser och stärkt demokrati, samt betona det regionala ägarskapet. En EU-strategi kan inte ersätta regionalt samarbete.
7. Fredsprocessen i Mellanöstern
Diskussionspunkt
Rådet kommer att diskutera läget i fredsprocessen efter Israels beslut att inte förlänga bosättningsmoratoriet, Arabförbundets beslut att i en månad hålla dörren öppen för förhandlingar och USA:s ansträngningar att få Israel att kompromissa om moratoriet. Vid mötet väntas HR Ashton informera om sitt besök i regionen.
Regeringens ståndpunkt: Det är angeläget att EU framhåller sin position rörande bosättningarna och Jerusalem, så som den uttrycks i rådsslutsatserna från december 2009, samt fortsatt betonar stöd för det amerikanska engagemanget.
8. Europeiska grannskapspolitiken
Diskussionspunkt
Diskussion om den Europeiska grannskapspolitiken (ENP) i ljuset av den av HR Ashton och kommissionären Füle initierade översynen av grannskapspolitiken. Vid mötet förväntas HR Ashton och kommissionären Füle redogöra för översynsprocessen, vilken kommer att resultera i ett meddelande från Kommissionen under våren 2011.
EU MS förväntas ge sina synpunkter på hur grannskapspolitiken fungerar, hur EU:s relationer till grannländerna i öst respektive syd kan utvecklas och hur instrumenten för genomförandet av EU:s politik kan förändras och förbättras.
Regeringens ståndpunkt: Översynen ger möjligheter att kommentera hur nuvarande politik och instrument fungerar och hur de kan utvecklas.
Med tillskapandet av Medelhavsunionen och det Östliga partnerskapet har EU:s relationer med länderna som omfattas av grannskapspolitiken än tydligare än tidigare utvecklats enligt två separata spår. Detta understryker behovet av ökad differentiering mellan de två ländergrupperna och mellan länderna inom dem. Givet att de politiska ambitionerna, utgångspunkterna, utmaningarna och slutmålen för länderna i de två grupperna är olika, krävs ökad flexibilitet från EU:s sida – såväl i formuleringen av politiken som i genomförandet och finansieringen av den. Vidare bör det Östliga partnerskapet vidareutvecklas och förstärkas. Nästa års toppmöte i Budapest är ett tillfälle att vidareutveckla de politiska målsättningarna för EU:s relationer med de sex östliga partnersländerna och ta nya steg i genomförandet av partnerskapets bilaterala och multilaterala delar. Vad gäller partnerländerna i syd understryks bl.a. behovet av att förstärka demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
9. AoB