FAC Kommenterad dagordning inför 17 november 2015

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:43284E

FAC

FAC

REGERINGSKANSLIET

Utrikesdepartementet – – – Kommenterad dagordning

Ministerrådet

Europakorrespondentenheten

Kommenterad dagordning för utrikesrådet

den 16 november 2015

Utrikesministrarnas möte

Godkännande av den preliminära dagordningen

• Godkännande av A-punktslistan
  

3. – Syrien

Diskussionspunkt

HRVP Mogherini väntas briefa rådet om Wiensamtalen och de bilateraler som hon hade i anslutning till dessa. Rådet väntas därtill diskutera utvecklingen i Syrien samt ge framåtblickande vägledning, med utgångspunkt i rådsslutsatserna från den 12 oktober 2015.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen ser med stor oro på det allvarliga läget i Syrien och eskaleringen av konflikten. Rysslands militära agerande riskerar att undergräva den FN-ledda politiska processen. Regeringen anser att det inte finns någon militär lösning på konflikten och att en politisk lösning inom FN:s ram fortsatt måste sökas.

Samtalen i Wien välkomnas. Att de regionala och internationella nyckelaktörerna suttit runt samma bord och kommit överens om att mötas igen får anses vara ett framsteg. Viktigt att processen och samtalen mellan de internationella och regionala nyckelaktörerna upprätthålls. Likaledes viktigt att den FN-ledda politiska processen med deltagande av syriska företrädare tar fart. Den syriska oppositionen måste givetvis inkluderas och kvinnors deltagande säkras

4. – Migration

Diskussionspunkt

Rådet förväntas ha en diskussion om uppföljningen av Högnivåkonferensen om Östra Medelhavet/ Västra Balkanrutten. FAC skall även följa upp det toppmöte mellan EU och en rad afrikanska stater som äger rum i Valletta den 11-12 november.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar en diskussion om uppföljningen av högnivåkonferensen för Västra Balkanrutten som organiserades den 8 oktober med deltagande av berörda transitländer. Det är viktigt att den deklaration som antogs följs upp med konkreta åtgärder. Det finns behov att fortsatt tydligt stöd till utvidgningsländerna på Västra Balkan och Turkiet som varande viktiga transitländer i hanteringen av migrationsströmmarna. EU bör så långt som möjligt använda sig av tillgängliga instrument inom anslutningsprocessen för att stärka samarbetet med länderna i Västra Balkan. Det möte mellan ledare i Västra Balkan och angränsade medlemsstater som kommissionens ordförande Juncker sammankallade den 25 oktober var ett positivt steg för att stärkt samarbete och ökat informationsutbyte mellan länderna. Viktigt att undvika en situation där fler länder stänger sina gränser med ökade politiska spänningar som följd. Förbättrade gränskontroller behöver kombineras med respekt för mänskliga rättigheter och fundamentalt friheter.

Regeringen välkomnar de ambitioner för samarbetet med Turkiet som Europeiska rådet fastställde i oktober, inklusive en gemensam handlingsplan mellan EU och Turkiet för att hantera migrationskrisen. Sverige betonar att samarbete med Turkiet ska bygga på den formella EU-anslutningsprocess som redan finns etablerad. Genom denna process har EU också möjlighet att ställa tydliga krav på Turkiet och därigenom understödja en demokratisk utveckling i landet. Det är centralt att EU inte ger avkall på sina värderingar i samarbetet med Turkiet.

Regeringen ser fram emot ett konstruktivt toppmöte i Valletta som bidrar till att förstärka partnerskapet mellan EU och Afrika på migrationsområdet. Regeringen välkomnar förslaget att Valletta-konferensen huvudsakligen kommer att följas upp inom ramen för existerande strukturer inom Khartoum- och Rabat-processerna, liksom att en särskild uppföljning av toppmötet på tjänstemannanivå planeras tidigt 2017. Det är angeläget att snarast komma igång med konkreta projekt som markerar partnerskapet EU-Afrika på migrationsområdet.

5. – MEPP

Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera hur EU kan bidra till att meningsfulla förhandlingar återupptas i den nu stillastående fredsprocessen i Mellanöstern. Detta mot bakgrund av den senaste tidens spänningar och våldsamheter, hoten mot tvåstatslösningen, den bristande inompalestinska försoningen och den svåra humanitära situationen i Gaza.

Regeringens ståndpunkt

Parterna står alltjämt långt ifrån varandra. Den senaste tidens rapporter om våldsamheter i form av knivattacker, räder och våldsdåd som lett till 11 israelers och 73 palestiniers död, drygt 2 250 skadade palestinier och 145 israeler (varav 11 allvarligt) understryker vikten av att brådskande få igång en resultatinriktad politisk process. Försämringarna på marken, med Israels bosättningspolitik, demoleringar av palestinska hem och infrastruktur, annekteringar och vräkningar innebär ett allvarligt hot mot tvåstatslösningen och undergräver ytterligare möjligheterna till en återupptagen fredsprocess. Den inompalestinska försoningen har avstannat och den humanitära situationen i Gaza är djupt oroande.

Regeringen emotser en förnyad diskussion om ett utökat EU-engagemang givet den allvarliga situationen. Regeringen betonar vikten av att EU genomför överenskommen MEPP-politik, att EU utgår från folkrätten och de mänskliga rättigheterna och differentierar sin politik mellan å ena sidan Israel inom 1967 års gränser och å andra sidan bosättningarna. Parterna måste avstå från handlingar som försvårarar en tvåstatslösning. Vidare betonar regeringen vikten av inompalestinsk försoning, att den Palestinska myndigheten här tar sitt ansvar, samt att Gazas isolering måste brytas.

6. – Östliga partners

Diskussionspunkt

Rådet kommer att diskutera relationerna med länderna inom Östliga partnerskapet (Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland), med särskilt fokus på genomförandet av resultaten från toppmötet i Riga den 21-22 maj 2015

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen anser att en vidareutveckling av Östliga partnerskapet och relationerna med länderna i regionen är av central vikt för EU. Regeringen stödjer därför en skyndsam implementering av åtagandena i den gemensamma deklarationen från Rigatoppmötet, som särskilt fokuserar på områdena stärkande av institutioner och god samhällsstyrning, mobilitet och mellanfolkliga kontakter, utveckling av handelsrelationer samt interkonnektivitet.

Regeringen framhåller särskilt vikten av att partnerskapet leder till märkbara förbättringar för vanliga medborgare i partnerländerna, inte minst genom korruptionsbekämpning, reformer för förstärkt rättsstatlighet samt respekt för mänskliga rättigheter. Sådana reformer skulle också stärka partnerländernas förmåga att fatta suveräna beslut om sin egen framtid. Värderingsfrågor, inklusive jämställdhet, bör fortsätta att vara centrala i utformningen av politiken.

– 7. – Ev. Libyen

Diskussions- och beslutspunkt

Rådet kommer eventuellt att diskutera den politiska utvecklingen i Libyen. Diskussionen blir en uppföljning till FAC den 12 oktober och väntas fokusera på ansträngningarna att få till stånd en enhetsregering samt på förberedelserna för EU:s stöd för en sådan .

Regeringens ståndpunkt

Regeringen uppskattar det ihärdiga arbete med den libyska politiska dialogen som utförts av SRSG León, som den 6 november lämnade sin post.. Regeringen uppmanar samtliga parter att utan dröjsmål godkänna avtalet om en samlingsregering (Government of National Accord, GNA).

Regeringen betonar vikten av att nära samordna EU:s fortsatta engagemang i Libyen med FN och den libyska regeringen när en sådan är på plats. Regeringen understryker att eventuella EU-insatser måste vara väl förberedda, bygga på en trovärdig vapenvila och en samlingsregering samt i tillräcklig grad beakta svårigheterna som läget på marken utgör.