FAC, Kommenterad dagordning FAC 20 oktober

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:2EEDAA

DOCX

REGERINGSKANSLIET

Utrikesdepartementet – – – Kommenterad dagordning

Ministerrådet

Europakorrespondentenheten

Kommenterad dagordning för utrikesrådet

den 20 oktober 2014

FAC

FAC

Utrikesministrarnas möte

Godkännande av den preliminära dagordningen

  • Godkännande av A-punktslistan

Ebola

Diskussions- och beslutspunkt

Rådet förväntas diskutera ebolakrisen i Västafrika och EU:s agerande framåt. Rådet förväntas anta slutssatser.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen är oroad över ebolakrisen. Krisen är multidimensionell med stora följdverkningar för hälsosystem, ekonomi, stabilitet, säkerhet samt förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Viktigt att det internationella samfundet nu skyndsamt svarar upp mot det stora hjälpbehovet. Här är samordning bland givarna av stor vikt. Inte minst viktigt att EU:s arbete bidrar till FN:s övergripande och samordnande hantering av ebolakrisen. En viktig bakomliggande orsak till utbrottets omfattning är bristande hälsosystem. Överordnad prioritet i dagsläget är att stoppa smittspridningen genom vård och isolering. Hälsopersonalens säkerhet och tillgång till medicinsk vård är en viktig faktor för att få hjälpinsatser på plast i de drabbade länderna. Sverige har hittills bidragit med omfattande humanitärt stöd samt teknisk expertis och logistikstöd för insatser mot ebolautbrottet i Västafrika. Regeringen ser just nu över hur Sverige ytterligare kan bistå.

4. Ukraina

Diskussions – och beslutspunkt

Rådet förväntas diskutera den senaste utvecklingen i EU:s relationer med Ukraina samt ansträngningarna att uppnå fred i östra Ukraina. Sedan ett avtal om eldupphör slöts vid ett möte mellan Ukraina, Ryssland och OSSE:s ordf. Schweiz den 5 september råder formellt vapenvila. En dryg månad efter avtalet förekommer dock fortfarande strider. Associeringsavtalet mellan EU och Ukraina ratificerades av både Europaparlamentet och Ukrainas parlament den 16 september. Ryska påtryckningar har dock fortsatt angående avtalets tillämpning och innehåll. Tillämpningen av avtalets handelsdel har skjutits upp till den 1 januari 2016. Den 26 oktober genomförs parlamentsval i Ukraina, detta mot en bakgrund av en mycket ansträngd ekonomi. Rådet förväntas anta slutsatser.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen anser att EU måste stödja Ukraina och dess suveränitet, territoriella integritet och rätt att göra sina egna vägval om utrikes-, säkerhets- och handelspolitik. Det är uppenbart att den ryska målsättningen är att hindra Ukraina från att integreras i europeiska ekonomiska och demokratiska strukturer. Ryssland får inte ges vetorätt över ett lands strävande efter närmare förbindelser med EU. Den militära aggressionen måste upphöra och Ryssland måste sluta hota Ukraina, både militärt och med andra medel. Ukrainsk kontroll av hela gränsen mot Ryssland är en förutsättning för en långsiktig lösning på konflikten. En ny frusen konflikt måste undvikas. Översynen av sanktionerna mot Ryssland bör baseras på en utvärdering av utvecklingen på marken.

5. – Irak/Syrien/ISIL

Diskussions- och ev. beslutspunkt

Rådet förväntas diskutera utvecklingen i Irak och Syrien i ljuset av ISIL:s (Islamic State of Iraq and the Levant) framfart och det internationella samfundets intensifierade engagemang. Frågor om hur EU kan motverka ISIL och främja samverkan med berörda parter och externa aktörer förväntas diskuteras.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen ser med oro på det allvarliga läget i Syrien/Irak. Framväxten av ISIL har sin grund i konflikten i Syrien och det svåra politiska läget i Irak. Regeringen anser därför att det är av yttersta vikt att de militära insatserna mot ISIL åtföljs av intensifierade ansträngningar för en politisk lösning i Syrien och stöd till den nya regeringen i Bagdad.  Regeringen välkomnar närmare samarbete inom EU för att motverka ISIL genom att stoppa finansiering och utländska stridande i linje med säkerhetsrådsresolution 2178. Regeringen ser med stor oro på de humanitära situationerna i Syrien och Irak och fördömer Assadregimens, ISIL:s och andra gruppers kontinuerliga och grova folkrättsbrott i Irak och Syrien. Sveriges humanitära bistånd i år uppgår till 400 MSEK till Syrienkrisen och 150 MSEK till norra Irak. Sverige är fortsatt EU:s största mottagare av asylsökande från Syrien och regeringen betonar att fler EU-länder bör ta ett större ansvar.

6. MEPP/Gaza

Diskussions- och ev. beslutspunkt

Rådet förväntas diskutera och eventuellt anta slutssatser om fredsprocessen i Mellanöstern (Middle East Peace Process, MEPP) och situationen i Gaza i ljuset av givarkonferensen 12 oktober i Kairo om Gaza och nya israeliska bosättningsbeslut.

Regeringen avser informera om innehållet i regeringsförklaringen vad gäller erkännande av Palestina.


Regeringens ståndpunkt:

Regeringen betonar vikten av att skapa förutsättningar för återupptagna fredsförhandlingar i syfte att uppnå en tvåstatslösning. Regeringen ser med oro på Israels fortsatt expansiva bosättningspolitik inklusive demoleringar och hot om tvångsförflyttningar av människor. Regeringen anser att parterna måste lösa grundorsakerna till konflikten för att förhindra återkommande krig i Gazaområdet. Regeringen anser också att följande principer måste uppfyllas för en hållbar lösning av Gazakrisen; blockaden av Gaza måste hävas, Israels legitima säkerhetsintressen måste tas till vara - vapensmugglingen till Gaza måste upphöra - och Gaza måste tydligt och klart bli en del av den palestinska administrationen. Inompalestinsk försoning är central och regeringen stödjer enhetsregeringen och den palestinska myndighetens återinträde i Gaza till stöd för återuppbyggnad och demokratiska val under 2015. Regeringen välkomnar givarkonferensen i Kairo till stöd för Gaza där Sverige tillkännagav fortsatt stöd för att lindra nöd och möjliggöra återuppbyggnad. Målet för Sveriges och EU:s engagemang i fredsprocessen är fredlig samexistens mellan två stater, vars rätt till säkerhet och nationellt självbestämmande garanteras.

7. Libyen

Diskussions- och beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera utvecklingen i Libyen och möjliga åtgärder, inklusive att uppmana till omedelbart eldupphör samt uttrycka stöd för politisk dialog. Rådet förväntas anta slutsatser.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen ser allvarligt på utvecklingen i Libyen och betonar vikten av ett omedelbart eldupphör i syfte att bana väg för en konstruktiv och inkluderande politisk dialog, som omfattar alla relevanta aktörer. Stabilitet och demokratisk utveckling i Libyen är av fundamental vikt för såväl grannländerna som för Europa. Regeringen stödjer dialoginitiativet i FN:s regi och FN:s generalsekreterares särskilde sändebud Bernardino Leóns ansträngningar. Regeringen välkomnar den diskussion som har inletts inom EU kring ett politiskt ramverk för krishantering i Libyen och prioriteringarna för EU:s engagemang.