FAC, Kommenterad dagordning 23 juni
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2E3364
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning
Ministerrådet
Europakorrespondentenheten
Kommenterad dagordning för utrikesrådet
den 23 juni 2014
Utrikesministrarnas möte
Godkännande av den preliminära dagordningen
- Godkännande av A-punktslistan
Ukraina
Diskussions – och beslutspunkt
Ministrarna förväntas diskutera EU:s agerande i ljuset av den senaste utvecklingen. Den 8 juni installerades Petro Porosjenko som ny ukrainsk president och meddelade sin avsikt att skriva under den ekonomiska delen av Ukrainas associeringsavtal (AA/DCFTA) med EU. Detta förväntas ske i samband med Europeiska rådet den 27 juni. Ett annat viktigt beslut för utrikesministrarna rör lansering av en civil GSFP-insats till stöd för Ukrainas reformer av rättsväsendet. Rådet förväntas anta slutsatser.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen anser att det ukrainska presidentvalet den 25 maj och installationen av en folkvald president är ett viktigt led i stabilisering och reformer i landet. EU måste nu svara upp mot president Porosjenkos uttryckta vilja att skriva under hela associeringsavtalet. Regeringen anser även att utrikesministrarna bör fatta beslut om att inleda en civil GSFP-insats så snart som möjligt.
Regeringen anser vidare att Ryska federationens fortsatta agerande för att destabilisera östra Ukraina är oacceptabelt. Ryssland måste nu acceptera resultatet av presidentvalet, avsluta tillbakadragandet av sina trupper från den ukrainska gränsen, dra tillbaka Federationsrådets mandat att använda militär trupp utomlands, stoppa flödet av vapen och väpnade grupper över gränsen, samt utöva inflytande över separatisterna i östra Ukraina att upphöra med sina våldshandlingar. FAC den 23 juni är ett tillfälle att utvärdera det ryska agerandet samt ta ställning till fortsatt tillämpning av sanktionsregimen. Rysslands upprepade hot om handelsrestriktioner/-blockader mot Ukraina, Georgien och Moldavien om de fullföljer ett undertecknande av AA/DCFTA vid ER 26-27 juni, är oacceptabla.
- Södra grannskapet
Syrien
Diskussions- och ev. beslutspunkt
- Rådet förväntas diskutera möjliga vägar framåt för en politisk process i Syrien och händelseutvecklingen i Syrien efter presidentvalet den 3 juni. Rådet kan komma att anta slutsatser.
- Regeringens ståndpunkt:
Regeringen ser med oro på stiltjen i den FN-ledda förhandlingsprocessen. Det finns ingen annan hållbar lösning på konflikten i Syrien än en politisk sådan. Regeringen anser att FN:s och Arabförbundets sändebud Lakhdar Brahimi som nu har avgått bör ersättas inom kort för att gjuta nytt liv i förhandlingsprocessen. Regeringen betonar att länderna i regionen måste få en mer central roll i en ny förhandlingsprocess. Regeringen anser att regimens presidentval helt saknar legitimitet. Det är dock viktigt att det internationella samfundet inte låter valet hämma ansträngningarna att få igång en politisk process igen. Regeringen ser med oro på att den humanitära situationen i Syrien förvärrats sedan antagandet av säkerhetsrådsresolution 2139. Regeringen betonar vikten av det humanitära tillträdet. Det är angeläget att säkerhetsrådet tar sitt fulla ansvar för att resolutionen genomförs och följs upp. Sverige är fortsatt EU:s största mottagare av asylsökande från Syrien och regeringen anser att fler EU-länder bör ta ett större ansvar. Regeringen följer noga elimineringen av Syriens kemiska vapen inför deadline den 30 juni.
Libyen
- Diskussionspunkt
- Rådet förväntas diskutera säkerhetsläget och den politiska utvecklingen i Libyen inklusive det parlamentsval som planeras äga rum den 25 juni.
- Regeringens ståndpunkt:
Regeringen välkomnar en diskussion om Libyen, där den våldsamma utvecklingen är en stor källa till oro. Det internationella samfundet måste visa fortsatt engagemang. Säkerheten och den politiska processen är avhängiga varandra, och utgör grunden för möjligheten till ekonomiska framsteg, inklusive att få fart på oljeutvinningen. Regeringen betonar vikten av en nationell dialog, med en bred samhällelig representation, i syfte att bana väg för den fortsatta övergångsprocessen mot demokrati där mänskliga rättigheter, inklusive respekt för minoriteter, och rättsstatens principer utgör essentiella beståndsdelar.
- Egypten
- Diskussions- och ev. beslutspunkt
- Rådet förväntas diskutera den senaste politiska utvecklingen i Egypten. Rådet kan komma att anta slutsatser.
- Regeringens ståndpunkt:
Regeringen noterar att Egyptens nye president har installerats men är fortsatt kritisk mot det repressiva klimatet i landet. Presidentvalet kan inte anses ha levt upp till fundamentala konstitutionella principer, såsom yttrande- och mötesfrihet. Situationen för mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors rättigheter, i Egypten är fortsatt mycket oroande, med fängslande av regimkritiska aktivister, politiskt oppositionella och journalister. Regeringen uppmanar Egyptens nyvalde president att verka för att politiska fångar friges, att tillåta politisk opposition samt att upprätthålla en civil stat. Regeringen är oroad över förfarandet med massrättegångar, och massdomar, vilka inte uppfyller grundläggande rättsstatsprinciper. Inför parlamentsvalet betonar regeringen vikten av en rättvis och transparent process där alla fredliga krafter tillåts delta på lika villkor.
Utvecklingen i Asien
Maritima dispyter
Diskussionspunkt
Rådet förväntas diskutera de maritima dispyterna i Syd- respektive Östkinesiska havet och hur EU bör agera framöver. Diskussionen väntas främst beröra den på senare tid ökade spänningen mellan Kina och Vietnam kring Paracelöarna i Sydkinesiska havet och dispyten mellan Kina och Japan om ögruppen Senkaku/Diaoyu i Östkinesiska havet.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen anser att EU måste fortsätta att verka för dialog mellan berörda länder i regionen och uppmana alla parter till fredliga lösningar i enlighet med internationell rätt, i synnerhet FN:s havsrättskonvention (UNCLOS). Sverige och EU tar inte ställning när det gäller anspråken på suveränitet och jurisdiktion i de berörda områdena men ser med oro på utvecklingen och risken för konflikt till följd av missförstånd och felbedömningar.
Ryssland-Kina Relationer
Diskussionspunkt
Rådet förväntas diskutera relationen mellan Kina och Ryssland. I en tid då Rysslands relation till EU och USA är ansträngd utgjorde president Putins besök i Kina den 20-21 maj ett tillfälle för båda parter att ytterligare utveckla relationen, inte minst på energiområdet.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen följer kontinuerligt och nära hur relationen mellan Kina och Ryssland utvecklas liksom deras relation med omvärlden, detta inte minst i ljuset av utvecklingen i Ukraina. Det är angeläget att ett närmande mellan Kina och Ryssland inte bidrar till att förhindra en demokratisk utveckling i de respektive länderna eller underminera stödet för internationell rätt.
Thailand
Diskussions – och ev. beslutspunkt
Mot bakgrund av det militära maktövertagandet i Thailand den 22 maj förväntas utrikesministrarna diskutera situationen i landet. Rådet kan komma att anta slutsatser.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen är mycket oroad över situationen i Thailand och fördömer det militära maktövertagandet. Sverige och EU uppmanar till en omedelbar återgång till civilt styre, till demokratiska spelregler och till rättsstatens principer. Regeringen betonar vikten av att de mänskliga rättigheterna respekteras och att media åter tillåts verka fritt. Regeringen kräver att de politiska företrädare och aktivister som arresterats ska släppas.
Regeringen arbetar för att EU ska se över sitt förhållningssätt till Thailand. Här ingår rekommendationer kring in- och utgående bilaterala besök, bistånd, samarbeten och gemensamma politiska budskap.
Regeringen förordar att FAC fattar beslut om slutsatser som tydliggör EU:s politik gentemot på Thailand.
Kroatiens bidrag till den elfte Europeiska utvecklingsfonden
Diskussions- och ev. beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera och ev. besluta om medlemsstaternas inbetalningsnycklar till den elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF-11).
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen stödjer det förslag som Kommission lagt fram.
Irak
Diskussions- och ev. beslutspunkt
Rådet kommer att diskutera den allvarliga säkerhetspolitiska utveckingen i Irak och konsekvenserna för regionen. Den sunnitiska gruppen ISIS/ISIL:s intag av Mosul, Iraks andra största stad, har ägt rum efter parlamentsvalen i ett känsligt politiskt skede då ansträngningar pågår för att bilda en ny regering. Detta sätter den irakiska staten under hårt tryck och en motoffensiv är att vänta. Rådet kan komma att anta slutsatser.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen understryker den irakiska statens suveränitet och territoriella integritet. En ny irakisk regering måste skyndsamt bildas som är inkluderande och som motverkar de stigande sekteristiska spänningarna i landet.
MEPP
Ev. diskussions- och beslutspunkt
Rådet förväntas eventuellt diskutera läget i den avstannade fredsprocessen, händelseutvecklingen efter att en palestinsk ämbetsmannaregering svurits in, samt EU:s roll.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen beklagar att fredsförhandlingarna avstannat. Regeringen är positiv till en intrapalestinsk försoning. Regeringen ser behovet av att principerna som slogs fast i rådets slutsatser i maj 2011 ligger till grund för denna. Regeringen noterar att ämbetsmannaregeringen accepterat principerna om icke-våld, ingångna avtal och erkännande av Israel. Regeringen vill inrikta diskussionen på EU:s roll i den kommande processen samt på vad EU kan göra för att förhindra en allvarlig försämring av situationen på marken och ökat våld.