FAC, Kommenterad dagordning 22 april 2013 slutgiltig
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B9424
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning
Ministerrådet
Europakorrespondentenheten
Kommenterad dagordning för utrikesrådet
den 22 april 2013
Utrikesministrarnas möte
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
3. Energi
Diskussionspunkt
Temat för diskussionen under utrikesministrarnas lunch förväntas bli energiförsörjningstrygghet. Ämnet tas upp som en uppföljning till den diskussion utrikesministrarna förde vid utrikesrådet i juli 2012 och kan även ses i ljuset av det mandat på energiområdet som HR Ashton gavs i slutsatserna från Europeiska rådets möte i februari 2011. Energikommissionär Oettinger kommer att delta. Fokus förväntas läggas på utvecklingen av energitillförseln till EU genom den s.k södra korridoren. Kommissionär Oettinger lär dock även komma att ge en bredare bild av det internationella läget på energiområdet.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar att utrikesministrarna ges möjlighet att diskutera energifrågorna ur ett brett utrikespolitiskt perspektiv. Regeringen anser att utrikespolitiken på energiområdet måste främja energipolitikens samtliga tre pelare; försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet. Regeringen erinrar om att ökad försörjningstrygghet också är en fråga om satsningar på bland annat effektivisering och förnybara energikällor liksom på infrastruktur och en diversifiering av energitillförseln.
4. Östliga Partnerskapet
Diskussionspunkt
Som en uppföljning av rådsdiskussionen den 18 februari, och i enlighet med rådets överenskommelse att regelbundet återkomma till ämnet Östliga partnerskapet inför toppmötet i Vilnius i november, förväntas rådet diskutera förberedelserna inför det kommande utrikesministermötet i juli respektive själva toppmötet i höst. Diskussionen förväntas fokusera på att utvärdera utvecklingen i partnerländerna och framstegen i förhandlingarna om associationsavtalen samt inventera EU:s förberedelser inför toppmötet.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen anser att EU bör upprätthålla en ambitiös ansats inför Östliga partnerskapets toppmöte i november och möjliggöra avslut i centrala processer, såsom förhandlingarna om associeringsavtal med Georgien, Moldavien och Armenien samt, under förutsättning att nödvändiga villkor uppfylls, underteckna associeringsavtal med Ukraina. Inför toppmötet bör EU uppmana partnerländerna till fortsatta reformer, särskilt inom områden som demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
5. Södra Grannskapet
Syrien
Diskussionspunkt
Rådet väntas att diskutera situationen i Syrien och hur EU bör agera framöver.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen känner fortsatt djup oro över utvecklingen i Syrien och dess regionala följder. Regeringen stödjer det arbete som FN:s och Arabförbundets särskilde representant Lakhdar Brahimi genomför för att söka få ett stopp på våldet och få parterna att påbörja en politisk dialog. FN:s säkerhetsråd måste ta sitt ansvar och enas. Regeringen tror inte att en ökad militarisering underlättar en politisk lösning av konflikten. Givet den allt svårare humanitära situationen betonar regeringen vikten av fortsatt humanitärt bistånd.
Libanon
Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera situationen i Libanon och hur EU bör agera framöver.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen känner en oro över att Syrienkonflikten riskerar att ha en fortsatt destabiliserande effekt på Libanon. Regeringen betonar vikten av att värna om landets suveränitet, territoriella integritet samt politiska och ekonomiska stabilitet. Regeringen välkomnar Libanons hantering av de stora syriska flyktingströmmarna och uppmanar till ökat internationellt humanitärt bistånd.
Egypten
Diskussionspunkt
Rådet förväntas diskutera transitionsprocessen och den senaste tidens händelseutveckling i Egypten mot bakgrund av EU:s Höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik (HR), Cathrine Ashtons besök i Kairo den 6-8 april.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar HR Cathrine Ashtons och EU:s Särskilde representant Leons ansträngningar för att söka överbrygga motsättningar mellan den egyptiska regeringen och oppositionspartierna. Regeringen understryker vikten av en inklusiv övergång till ett demokratiskt Egypten där universella mänskliga rättigheter inklusive kvinnors åtnjutande av dessa, civilsamhällets roll i en demokrati och rättsstatens principer respekteras. Det är viktigt att EU stödjer övergångsprocessen utifrån riktlinjerna i EU:s grannskapspolitik och principen om ”mer-för-mer“.
6. Mali
Diskussions- och beslutspunkt
Rådet förväntas diskutera den politiska och säkerhetsmässiga utvecklingen i landet. Malis behov av internationellt stöd för att ta sig ur krisen och den internationella givarkonferensen till stöd för Malis utveckling som ska hållas i Bryssel den 15 maj väntas tas upp.
Återupprättandet av Malis konstitutionella och demokratiska ordning, och vikten av färdplanens genomförande, inklusive budskap kring vikten av den politiska processen och tidtabellen för demokratiska val förväntas diskuteras.
Vidare kan möjligen olika EU-stöd, inklusive behov av civila krishanteringsinsatser, komma att tas upp liksom Säkerhetsrådets planering kring upprättande av en stabiliseringsinsats från FN och hur Afisma ska relateras till denna insats.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar internationella samfundets ansträngningar för att bistå Mali i rådande kris. Regeringen betonar vikten av att snarast återupprätta Malis demokratiska och konstitutionella ordning, att internationella samfundets stöd är viktigt i detta hänseende men att ansvaret för genomförandet av färdplanen främst vilar på Malis egna myndigheter. Viktigt att fria, rättvisa och demokratiska val kan genomföras i enlighet med tidtabell. Regeringen understryker vidare att den politiska processen ska sättas i fokus och att en nationell allomfattande samt trovärdig dialog för att finna långsiktiga lösningar på krisen i Mali bör inledas snarast. Regeringen ser fram emot etablering av en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali och förväntar sig att en ökad FN-närvaro ska bidra till förbättrad säkerhet och ett mer koordinerat och hållbart internationellt engagemang i landet.
7. Ev. Burma/Myanmar
Ev. Diskussions- och beslutspunkt
Rådet väntas diskutera utvecklingen i Myanmar, mot bakgrund av den sanktionsöversyn som görs under april. Gällande sanktioner löper ut den 30 april. Rådet förväntas komma överens, eventuellt även besluta, om ett upphävande av de sanktioner mot Myanmar som EU förra året suspenderade, samt om en förlängning av de fortsatt operativa sanktionerna i form av vapenembargo och förbud mot produkter som kan användas för internt förtryck. Därutöver väntas rådsslutsatser som kommenterar den politiska utvecklingen i Myanmar.
Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar diskussionen om Myanmar och översynen av sanktionerna mot landet. EU bör välkomna den positiva utvecklingen i landet men samtidigt markera att vi noga fortsätter att följa utvecklingen särskilt vad gäller de politiska fångarna, minoriteters ställning (tex Rohingyas) och mänskliga rättigheter i allmänhet samt återupprepar kravet på frigivning av återstående politiska fångar.
8. Ev. Västra Balkan- Utvidgningen
Ev. Diskussionspunkt
Rådet kommer eventuellt diskutera utvecklingen på Västra Balkan. EU:s Höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Cathrine Ashton väntas informera om den av henne faciliterade dialogen mellan Serbien och Kosovo. Därutöver kan hon även komma att informera om utvecklingen i övriga Västra Balkan-regionen.
Regeringens ståndpunkt: EU:s utvidgning är en central fråga i svensk utrikespolitik. Utvidgningen är även en nyckelfaktor i att skapa stabilitet i EU:s närområde, genom att förankra demokratins, rättsstatens och den fria rörlighetens principer. Regeringen stödjer dialogen mellan Serbien och Kosovo under ledning av HR, Cathrine Ashton. Förutsatt framsteg i dialogen mellan Pristina och Belgrad samt positiva rapporter från EEAS/KOM avser regeringen verka för beslut om förhandlingsstart för Serbien i juni och inledande av förhandlingar för ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo.
9. Ev. Gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken (GSFP) inför ER13
Ev. Diskussionspunkt
Rådet väntas inleda diskussionen om förberedelser inför Europeiska rådets möte om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och andra relaterade försvarsfrågor i december 2013. EU:s Höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Cathrine Ashton fick i december 2012 uppdraget att tillsammans med Kommissionen, Europeiska försvarsbyrån och medlemsstaterna utveckla förslag till Europeiska rådet i en rapport som ska vara klar i september. En ev. diskussion bland utrikesministrarna antas fokusera främst på den övergripande processen och allmänna GSFP-frågor.
Regeringens ståndpunkt: GSFP är ett viktigt instrument för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Regeringen välkomnar möjlighet att bidra till förberedelserna och understryker betydelsen av såväl strategisk vägledning som konkreta resultat och en process för uppföljning av ER-mötet i december.
10. Övriga frågor