FAC handel Kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:433357)

FAC - handel

REGERINGSKANSLIET

Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning

Ministerrådet

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel)

den 27 november 2015

Godkännande av den preliminära dagordningen

Godkännande av A-punktslistan

Rådets slutsatser om handel

Beslutspunkt

Kommissionen presenterade i oktober en övergripande handels- och investeringsstrategi. Strategin lägger stort fokus på ekonomisk tillväxt, skapandet av nya arbetstillfällen och transparens. Rådet väntas anta rådsslutsatser som välkomnar EU-kommissionens nya övergripande handelsstrategi och lägger särskild tonvikt på de handelspolitiska frågor som rådet prioriterar.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar huvuddragen i kommissionens handelsstrategi och välkomnar att frihandelsförhandlingar kommer att inledas med Australien och Nya Zeeland. Regeringen har även fått bra gehör för hållbarhetsfrågor, exempelvis handel och utveckling, hållbart företagande, mänskliga rättigheter, etik och anti-korruption, som numera är betydligt mer framträdande än i tidigare handelsstrategier. Dataflöden, tjänster, personrörlighet och digital handel ska liberaliseras och prioriteras i samtliga frihandelsförhandlingar, något som regeringen också prioriterat.

Förberedelser inför Världshandelsorganisationens tionde ministerkonferens

Diskussionspunkt

Rådet kommer att diskutera hur ett resultat i förhandlingar kan nås på lämpligaste sätt, givet förhoppning om att det vid WTO:s tionde ministerkonferens i Nairobi i december 2015 kan levereras ett mindre paket av åtagande samt en framåtblickande ministerdeklaration. Paketet som diskuteras innehåller tre delar; utfasning för alla former av exportstöd på jordbruksområdet, ökat marknadstillträde för de minst utvecklande länderna i världen, och ökad transparens för regler som påverkar handeln.

Regeringens ståndpunkt: Ett framgångsrikt multilateralt system är viktigt för att säkerställa en förutsägbar, fri och rättvis handel. Därför arbetar regeringen aktivt för en lyckad ministerkonferens i Nairobi med meningsfulla resultat för handeln, inte minst för de fattigaste utvecklingsländerna.

Förhandlingar om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och USA

Diskussionspunkt

Vid rådet väntas en diskussion om de pågående förhandlingarna mellan EU och USA om ett handels- och investeringspartnerskap (TTIP) som lanserades 2013. Hittills har elva s.k. förhandlingsrundor genomförts, varav den senaste hölls i Miami oktober. Nästa förhandlingsrunda är planerad att hållas i Bryssel i januari/februari. Ett avtal skulle stärka de transatlantiska relationerna såväl ekonomiskt som politiskt. Ambitionen är att avtalet ska vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar. Båda parter är överens om att miljö-, djur-, livsmedels-, säkerhets- och hälsostandarder ska upprätthållas. Framsteg har gjorts, om än inte i den takt som många initialt hoppats på. Vid FAC förväntas kommissionen ge en bild av förhandlingsläget. Förhandlingarna om investeringsskydd och en tvistlösningsmekanism är suspenderade i avvaktan på formuleringen av en EU-position. EU-kommissionen har föreslagit ett reformerat investeringsskydd och en förändrad tvistlösningsmekanism som har diskuteras med medlemsstaterna. En reviderad text har tagits fram av Kommissionen och även offentliggjorts. Kommissionen har även enligt förhandlingsmandatet förmedlat textförslaget till USA för att möjliggöra ett återupptagande av förhandlingar på området. Kommissionens transparensinitiativ som inleddes under våren har fortsatt. EU:s förhandlingstexter publiceras nu på kommissionens hemsida. Regeringen välkomnar detta. Öppenhet är centralt för att förhandlingen ska kunna avslutas med ett gott resultat.

Regeringens ståndpunkt: Ett frihandelsavtal mellan EU och USA bör vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar med USA. Regeringens målsättning är att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt, samtidigt som möjligheten att upprätthålla och förstärka skyddet för bl.a. miljön, människors och djurs hälsa samt arbetstagare bibehålls. Sveriges agerande ska även vara förenligt med politiken för global utveckling (PGU). Vad gäller investeringsskydd vill regeringen se en reformerad tvistlösningsmekanism i kommande handelsavtal. Öppna, tydliga och förutsägbara villkor för investeringar har betydelse för Sverige, våra jobb och vårt välstånd. En modern investeringsskyddspolitik ska vara rättssäker och öppen och inte inskränka staters demokratiska beslutsfattande. Kommissionens förslag avseende investeringsskydd och en tvistlösningsmekanism ligger i linje med regeringens positioner och förslag och utgör en god grund för kommande förhandingar med USA. Avtalet ska utformas i enlighet med WTO:s regelverk, bygga vidare på dess bestämmelser samt stödja de multilaterala handelsförhandlingarna, inklusive beakta globala värdekedjor, ”tjänstefieringen” av varuproduktionen och digitaliseringen av tjänste- och varuproduktionen. Liberalisering av handeln med varor och tjänster, investeringar, teknologiöverföring och personrörlighet bör därför kopplas samman i förhandlingarna för att få så positiva effekter som möjligt.

Förhandlingar mellan EU och Mercosur om ett frihandelsavtal

Diskussionspunkt

Förhandlingarna om ett associeringsavtal, inklusive handel, mellan EU och Mercosurländerna återupptogs 2010, efter flera års uppehåll. Sedan dess har nio förhandlingsrundor hållits, den senaste i oktober 2012. Förhandlingarna har därefter fortsatt, om än i långsamt tempo. Det centrala utbytet av tullbud har ännu inte skett. Nu finns ett politiskt momentum för att komma vidare i förhandlingarna. Kommissionen förväntas vid mötet redogöra för läget i förhandlingarna och inhämta rådets synpunkter.

Regeringens ståndpunkt: Ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur är viktigt. Regeringens förhoppning är att utbyte av ambitiösa tullbud ska kunna ske så snart som möjligt i syfte att slutföra förhandlingarna om ett frihandelsavtal.

Förhandlingar mellan EU och Asien (Japan, ASEAN)

Diskussionspunkt

KOM väntas informera om status gällande frihandelsförhandlingar mellan EU och Japan samt frihandelsavtalen med ASEAN-länder, särskilt Vietnam och Filippinerna. KOM presenterade i oktober en ny handels- och investeringsstrategi. KOM:s ambition är bred och man vill avsluta, återuppta eller inleda förhandlingar med en stor grupp länder i regionen. De bilaterala frihandelsavtalen i Sydostasien kan även ses som byggstenar inför ett interregionalt frihandelsavtal med ASEAN.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen förespråkar ambitiösa och långtgående frihandelsavtal med många länder och har fått gehör för flera synpunkter gällande EU:s handelsrelationer med Asien i EU-kommissionens nya handels- och investeringsstrategi. Regeringen stödjer generellt KOM:s linje gällande pågående, vilande och föreslagna frihandelsförhandlingar. Bland annat vill Sverige att frihandelsförhandlingar med Australien och Nya Zeeland inleds. Vad gäller Japan vill regeringen att förhandlingarna avslutas under 2016 och utmynnar i ett ambitiöst frihandelsavtal (FTA). Det är både viktigt och naturligt att det bilaterala EU/Japan-avtalet blir mer ambitiöst än det regionala Trans-Pacific Partnership avtalet (TPP). Ca 95 procent av de japanska importtullarna ska elimineras under TPP. EU siktar på närmare 99 procent i avtalet med Japan. Förhoppningen att de avslutade TPP-förhandlingarna om skulle ge skjuts åt FTA-förhandlingarna med Japan tycks dock ha kommit på skam. Vissa framsteg gjordes i den 13:e förhandlingsrundan som nyligen avslutats i Bryssel, bl.a. på områdena tull/handelsprocedurer, SPS, upphandling och konkurrensrätt. De stora genombrotten lyser dock fortsatt med sin frånvaro.

Övriga frågor

8.1 Trilaterala samtal mellan Europeiska unionen, Ryska federationen och Ukraina

Diskussionspunkt

Ministrarna väntas diskutera de trilaterala samtalen mellan EU, Ukraina och Ryssland om Ukrainas frihandelsavtal med EU. Det senaste trilaterala mötet på minister/kommissionärsnivå hölls i början av september. Nästa ministermöte är planerat till den 17-18 november. Samtalen har kretsat kring Rysslands förslag om ett bindande trepartsavtal för att mildra de påstått negativa effekterna som Ukrainas frihandelsavtal med EU skulle få på Ryssland. Under samtalen har EU intagit en principiell hållning och avfärdat det ryska förslaget. Samtidigt har Kommissionen uppmanats att hitta en lösning. Därför lade kommissionen i oktober fram en plan med syftet att signalera EU:s beredskap att förhandla fram en politisk överenskommelse.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen anser att EU inte bör ge Ryssland rätten att påverka grannländers utrikespolitik, inklusive deras handelspolitik. Därför kan EU inte ingå ett trilateralt avtal med Ryssland och Ukraina gällande EU:s bilaterala relation med Ukraina. Regeringen stödjer Kommissionens försök att hitta en politisk lösning, men en sådan får inte gå ut över Ukrainas handelsrelation med EU. Vidare anser regeringen att det trilaterala diskussionsformatet inte bör institutionaliseras, då detta skulle innebära en fortsatt möjlighet för Ryssland att påverka EU:s och Ukrainas bilaterala relation.

Lunchdiskussion

Kina- Handelsrelaterade aspekter

Diskussionspunkt

Ministrarna väntas diskutera handelsaspekterna av relationen med Kina. Viktiga frågeställningar gäller Kinas engagemang i WTO, förhandlingar om ett investeringsavtal EU-Kina samt EU:s lagstiftning om Kinas marknadsekonomiska status.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen anser att EU aktivt bör verka för mer marknadsöppningar och mindre protektionism gentemot Kina, vilket på sikt kan ge betydande ekonomiska vinster i första hand genom ett ambitiöst resultat i det investeringsavtal som nu förhandlas mellan EU och Kina. EU bör också driva på för att Kina engagerar sig fullt ut i WTO genom ett konstruktivt och ambitiöst agerande i Doharundan i plurilaterala förhandlingar om ett miljövaruavtal, uppdatering av Informationsteknikavtalet, samt ett nytt kinesiskt bud i anslutning till avtalet för offentlig upphandling. Vidare anser regeringen att EU:s antidumpingförordning vad avser Kina bör anpassas till det WTO-regelverk som gäller efter 2016.