FAC-handel, Kommenterad dagordning FAC Handel 13 maj
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:44386E
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2016-04-25 | ||
Utrikesdepartementet |
Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad (UD HI) |
Rådet för utrikesfrågor (handel) den 13 maj 2016
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan (lagstiftningsöverläggningar)
3. Godkännande av A-punktslistan (icke lagstiftande verksamhet)
4. WTO:Post-Nairobi
Diskussionspunkt
Rådet kommer att diskutera agendan och arbetet i WTO efter den tionde ministerkonferensen i Nairobi, som ägde rum i december 2015. Kommissionen har presenterat ett förslag till prioriteringar för den sk. post-Nairobi agendan som EU:s medlemsländer får ge sina synpunkter på. EU:s prioriteringar ska därefter presenteras i samband med OECD:s ministermöte den 1 juni.
Regeringens ståndpunkt:
Ett framgångsrikt multilateralt system är viktigt för att säkerställa en förutsägbar, fri och rättvis handel. Därför arbetar regeringen för att EU inom WTO ska inta en aktiv roll, och att post-Nairobi agendan ska reflektera moderna handelsflöden och svenska intressen, med frågor som kan ge meningsfulla resultat för handeln, inte minst för de fattigaste utvecklingsländerna.
Regeringens prioriteringar för WTO-agendan post-Nairobi är minskat internstöd inom jordbruk, ett modernt regelverk för e-handel, minskade handelssnedvridande subventioner, och ökade möjligheter för utvecklingsländerna att integreras i världshandeln.
Regeringen prioriterar även avslut av de två plurilaterala avtalen, tjänstehandelsavtalet TiSA och miljövaruavtalet EGA, under 2016.
5. Förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och USA
Diskussionspunkt
Förhandlingarna mellan EU och USA om ett handels- och investeringspartnerskap lanserades i marginalen till G8-mötet i Nordirland den 17 juni 2013. Hittills har 13 s.k. förhandlingsrundor genomförts, varav den senaste hölls i New York den 25-29 april. Nästa förhandlingsrunda är planerad att hållas i Bryssel i juli. Ett avtal skulle ha stor betydelse för att stärka de transatlantiska relationerna såväl ekonomiskt som politiskt. Ambitionen är att avtalet ska vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar. Båda parter är överens om att miljö-, djur-, livsmedels, säkerhets- och hälsoskydd ska upprätthållas.
Vid rådsmötet förväntas kommissionen ge en bild av förhandlingsläget varpå en efterföljande diskussion kommer att hållas. 2016 blir ett viktigt år i förhandlingarna om TTIP. Båda parter har gjort klart att de är redo att söka avslut under innevarande år förutsatt att substansen finns på plats.
När det gäller investeringsskydd och en tvistlösningsmekanism överlämnade EU i november 2015 textförslag till USA om ett reformerat investeringsskydd och en förändrad tvistlösningsmekanism. Vid den tolfte rundan i februari återupptogs förhandlingarna inom området och en första diskussion och förklarande genomgång ägde rum.
Regeringens ståndpunkt:
Ett frihandelsavtal mellan EU och USA bör vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar med USA. Regeringens målsättning är att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt, samtidigt som möjligheten att upprätthålla och förstärka skyddet för bl.a. miljön, människors och djurs hälsa samt arbetstagare behålls. Sveriges agerande ska även vara förenligt med politiken för global utveckling (PGU). Vad gäller investeringsskydd vill regeringen se en reformerad tvistlösningsmekanism i kommande handelsavtal. Öppna, tydliga och förutsägbara villkor för investeringar har betydelse för Sverige, våra jobb och vårt välstånd. En modern investeringsskyddspolitik ska vara rättssäker och öppen och inte inskränka staters demokratiska beslutsfattande. Kommissionens förslag avseende ett reformerat investeringsskydd och en förändrad tvistlösningsmekanism ligger i linje med regeringens positioner och förslag och utgör en god grund för förhandingarna på området med USA. Förhandlingsresultatets effekter kommer att analyseras i detalj och dess inverkan på exempelvis svensk lagstiftning och policyutrymme kommer att grundligt utvärderas. Avtalet ska utformas i enlighet med WTO:s regelverk, bygga vidare på dess bestämmelser samt stödja de multilaterala handelsförhandlingarna, inklusive beakta globala värdekedjor, ”tjänstefieringen” av varuproduktionen och digitaliseringen av tjänste- och varuproduktionen. Liberalisering av handeln med varor och tjänster, investeringar, teknologiöverföring och personrörlighet bör därför kopplas samman i förhandlingarna för att få så positiva effekter som möjligt.
EU:s förhandlingstexter publiceras fortsättningsvis på kommissionens hemsida. Regeringen välkomnar detta. Öppenhet är centralt för att förhandlingen ska kunna avslutas med ett gott resultat.
6. Handelsrelaterade aspekter av kommissionens meddelande om stål
Diskussionspunkt
Kommissionen presenterade i mars sitt meddelande ”Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU”. Meddelandet består av en handelspolitisk del, en industripolitisk, samt en energi/klimat-politisk del. Rådsmötet kommer diskutera de handelspolitiska förslagen i meddelandet, som går ut på att införa nya handelspolitiska skyddsåtgärder, att återuppta förhandlingarna om kommissionens förslag från 2013 om att modernisera de handelspolitiska skyddsåtgärder, att diskutera överkapacitet på stål, subventioner och regler för statligt ägda stålföretag med stora handelspartners som Kina.
Som ett led i detta kommer EU från den 7 maj 2016 att återinföra importlicenskrav för import av järn- och stålprodukter samt vissa varor av nickel från samtliga länder utanför EU under en period av fyra år. EU har inte haft importlicenskrav för dessa produkter sedan den 1 januari 2013.
Kommerskollegium är svensk myndighet för utfärdande av importlicenser och beräknar att man kommer utfärda ca 1 500 licenser per år. Licenskravet kommer tyvärr innebära ökande kostnader och administration för våra importerande företag och berörda myndigheter.
Regeringens ståndpunkt:
Regeringen inser att den kritiska situationen för EU:s stålindustrin innebär att kommissionen ser behov av att agera. Regeringen vill undvika handelskrig samtidigt som EU agerar kraftfullt för att minska den globala överkapaciteten, inklusive att anta gemensamma regler statligt ägda bolag som agerar på internationella marknader. Handelspolitiska skyddsåtgärder riskerar att öka, snarare än minska överkapacitet. Regeringen anser att om regelverket för EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder ska ändras så bör förändringar gå i en riktning som gynnar handeln och tar hänsyn till de globala värdekedjor som svenska företag ingår i. Kommissionens förslag från 2013 gick tyvärr i motsatt riktning och riskerade att öka kostnaderna för svensk industri. Regeringen fortsätter därför att motsätta sig förslaget. Regeringen anser att det är viktigt att EU följer WTO:s regler när vi inför handelspolitiska skyddsåtgärder, inklusive mot Kina.
Regeringen har motsatt sig att återinförandet av licenskravet för vissa stålprodukter, men kan konstatera att det är kommissionen som beslutar om denna typ av åtgärd och de svenska synpunkterna avfärdades.
7. Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA)
Diskussionspunkt
Förhandlingarna mellan EU-Kanada om Comprehensive Economic and Trade Agrement (CETA) inleddes 2009 och avslutades i samband med toppmötet EU-Kanada i Ottawa den 26 september 2014. Avtalet har därefter genomgått juridisk granskning och håller nu på att översättas. Kommissionen väntas presentera förslag till rådet om undertecknande och provisorisk tillämpning under sommaren.
Inom ramen för den juridiska granskningen av avtalet fortsatte parterna med samtal om EU:s reformerade system för investeringsskydd och en förändrad tvistelösningsmekanism. Den 29 februari 2016 meddelade parterna att en överenskommelse uppnåtts om ett reviderat investeringskapitel. De överenskomna textändringarna i investeringsdelen ligger i linje med EU:s reformförslag i TTIP. De bygger vidare på de redan införda reformerna i CETA för att avgränsa investeringsskyddsprinciperna och modernisera tvistlösningsmekanismen.
Vid rådsmötet förväntas kommissionen informera om avtalet och den fortsatta behandlingen varpå en efterföljande diskussion kommer att hållas.
Regeringens ståndpunkt:
Frihandelavtalet mellan EU och Kanada är ett av de mest ambitiösa och moderna handelsavtal som någonsin har förhandlats. Det kommer att bidra till tillväxt och jobb i Sverige. Regeringen välkomnar att parterna har nått en slutlig överenskommelse om avtalstexten, och kommer nu också att göra en slutlig konsekvensanalys av avtalets effekter bland annat på miljön, människor och djurs hälsa och staters demokratiska beslutsfattande
8. Övriga frågor