FAC- handel - Kommenterad dagordning 11 november

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:4617BC

Utkast

Kommenterad dagordning

rådet

2016-10-28

Utrikesdepartementet

Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad (UD HI)

Rådet för utrikesfrågor (handel) den 11 november 2016

Kommenterad dagordning

1. – Godkännande av den preliminära dagordningen

2. – Godkännande av A-punktslistan (icke lagstiftande verksamhet)

3. – Förslaget om att modernisera de handelspolitiska skyddsåtgärderna, samt ny antidumpnings-metod

Diskussionspunkt

Rådet kommer att diskutera dels kommissionens förslag från 2013 om generella ändringar i de handelspolitiska skyddsåtgärderna, den så kallade moderniseringen, samt kommissionens kommande förslag om ändringar i beräkningsmetoden för dumpningsmarginaler till följd av att vissa delar av Kinas anslutningsprotokoll till WTO löper ut den 11 december 2016.

Rådet har inte kommit överens om någon gemensam ståndpunkt om förslaget om att modernisera de handelspolitiska skyddsåtgärderna, främst eftersom ett antal länder inte kan acceptera de delar av förslaget som syftar till att göra det möjligt att införa extra höga skyddstullar under vissa omständigheter. Förslaget innebär att den regel om att en skyddstull inte får vara högre än vad som krävs för att undanröja den skada som den industri som ansökt om skydd lider (regeln om lägsta tull), inte ska användas i vissa fall, något som alltså skulle leda till högre skyddstullar i EU.

När Kina år 2001 gick med i WTO fick EU ett tidsbegränsat undantag att under 15 år beräkna sina skyddstullar mot Kina så att EU har kunnat ta ut extra höga tullar för kinesiska varor. Denna tidsfrist löper ut den 11 december 2016. Enligt kommissionen måste EU därefter ändra sin antidumpningsförordning vad gäller Kina. För att göra det krävs att kommissionen lägger ett förslag som antas av rådet och Europaparlamentet enlig det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Effekten av att Kina behandlas som en ”icke-marknadsekonomi” är att de tillfälliga antidumpningstullar (skyddstullar) EU inför mot Kina blir högre än enligt gängse beräkningsmetoder i WTO:s regelverk.

I oktober presenterade kommissionen ett meddelande om den fortsatta hanteringen av Kinas status. Enligt uppgift kommer kommissionen sannolikt presentera det formella förslaget den 9 november. Vid rådsmötet förväntas kommissionen informera om den fortsatta behandlingen.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen är kritisk till användandet av handelspolitiska skyddsåtgärder. Kostnaden för åtgärder till förmån för importörer, användare och konsumenter överstiger nyttan för den industri som får ett tillfälligt tullskydd. Regeringen motsätter sig därför förändringar av regelverket som gör det möjligt att införa högre skyddstullar.

Regeringens har betonat vikten av att EUs antidumpningsregler följer våra WTO-åtaganden, inklusive gentemot Kina. Regeringe har därför uppmanat kommissionen att lägga ett formellt förslag till de ändringar av EU:s antidumpningsförordning som krävs för ett EU:s antidumpningsförordning ska följa WTO-regelverket.

4. – WTO: Post Nairobi

Diskussionspunkt

Rådet kommer att diskutera post -Nairobi förhandlingarna i WTO inför den elfte ministerkonferensen i december 2017 i Buenos Aires.

Ett informellt WTO ministermöte ägde rum i Oslo den 21-22 oktober 2016. EU representerades av handelskommissionär Cecilia Malmström. Syftet med mötet var att påbörja processen inför nästa ministermöte avseende post-Nairobi frågorna för at möjliggöra framsteg i det fortsatta arbetet. EU:s prioriteringar är minskning av internstöd på jordbruksområdet, e-handel och investeringar. Dessutom har EU lagt ett förslag om ökad transparens och stöd till vissa former av fiskesubventioner.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringens prioriteringar för WTO-agendan post-Nairobi är att minska de handelsstörande internstöden inom jordbruket, ett modernt regelverk för e-handel, förbud mot subventioner som bidrar till ett ohållbart fiske och ökade möjligheter för utvecklingsländerna att integreras i världshandeln. Regeringen prioriterar även avslut av de två plurilaterala avtalen, tjänstehandelsavtalet TiSA och miljövaruavtalet EGA, under 2016.

5. Förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och USA

Diskussionspunkt

Förhandlingarna mellan EU och USA om ett handels- och investeringspartnerskap lanserades i marginalen till G8-mötet i Nordirland den 17 juni 2013. Hittills har 15 s.k. förhandlingsrundor genomförts, varav den senaste hölls i New York den 3-7 oktober. Ett avtal skulle ha stor betydelse för att stärka de transatlantiska relationerna såväl ekonomiskt som politiskt. Ambitionen är att avtalet ska vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar. Båda parter är överens om att miljö-, djur-, livsmedels-, säkerhets- och hälsoskydd ska upprätthållas.

Vid rådsmötet förväntas kommissionen ge en bild av förhandlingsläget varpå en efterföljande diskussion kommer att hållas. Även om en hel del framsteg gjorts under innevarande år kommer förhandlingarna inte kunna avslutas under 2016.

Regeringens ståndpunkt:

Ett frihandelsavtal mellan EU och USA bör vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar med USA. Regeringens målsättning är att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt, samtidigt som möjligheten att upprätthålla och förstärka skyddet för bl.a. miljön, människors och djurs hälsa samt arbetstagare behålls. Vad gäller investeringsskydd vill regeringen se en reformerad tvistlösningsmekanism i kommande handelsavtal. Med anledning av valet i USA vill regeringen att förhandlingsresultaten hittills konsolideras för att möjliggöra en fortsättning av förhandlingarna när en ny administration finns på plats.

6. Frihandelsavtalet mellan EU och Japan och Frihandelsavtalet/Associationsöverenskommelsen mellan EU och Mercosur

Japan

Diskussionspunkt

Rådet kommer att diskutera frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och Japan efter den sjuttonde förhandlingsrundan som ägde rum i Bryssel den 26-30 september. Kommissionen rapporterade framsteg v.g. tekniska handelshinder, på tullområdet och tjänsteområdet. Båda parter har offentliggjort att de gärna ser ett förhandlingsavslut i år, vilket bedöms vara tekniskt möjligt.

Regeringens ståndpunkt:

Japan är Sveriges näst viktigaste handelspartner i Asien och en av regeringens 26 prioriterade marknader (exportstrategin). Kommissionen bedömer att ett frihandelsavtal kan öka EU:s export med 30 procent och att 400 000 nya arbetstillfällen kan skapas.

Regeringen har aktivt drivit på för ett ambitiöst och modernt avtal som upprätthåller eller skärper nuvarande skyddsnivåer för miljö, människor och djurs hälsa. Vid rådsmötet avser regeringen fortsätta driva på förhandlingarna genom att ge stöd till KOM och välkomna det positiva momentum som nu finns. I det nuvarande läget fäster regeringen särskild vikt vid:

att avtalet ska erbjuda så bra öppningar som möjligt för svensk fordons- och maskinindustri samt för svensk skogsnäring;

att de japanska importtullarna på alla industrivaror avvecklas; samt

att utökat marknadstillträde lyfts fram för att kunna dra full nytta av avtalet.

Mercosur

Diskussionspunkt

Rådet kommer att diskutera de återupptagna förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU Mercosur. Efter lång tids stiltje (förhandlingarna har legat nere sedan 2012) ökade intresset för förhandlingarna från Mercosurs sida hösten 2015, framförallt på grund av presidentbytet i Argentina och den svåra ekonomiska situationen i Brasilien.

Ett första utbyte av marknadstillträdesbud skedde den 11 maj 2016 och den tionde förhandlingsrundan genomfördes den 10-14 oktober i Bryssel. Nästa förhandlingsrunda kommer att äga rum i mars 2017.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen välkomnar de nyligen upptagna förhandlingarna med Mercosur. Det är viktigt att utnyttja det politiska momentum som nu finns. Regeringen driver på för ett brett och ambitiöst avtal samtidigt som möjligheten att upprätthålla och förstärka skyddet för bl.a. miljön, människors och djurs hälsa samt arbetstagare behålls. Svenska prioriteringar inkluderar konkurrens, offentlig upphandling, immaterialrätt, samarbete om minskad användning av antibiotika i djurproduktionen och ursprungsregler. Svenska export- och importintressen i förhandlingarna om ökat marknadstillträde rör främst industrivaror och tjänster och vissa livsmedel och jordbruksprodukter.

7. Övriga frågor