FAC forsvar Kommenterad dagordning 19 april (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:441972)


Kommenterad dagordning
Rådet
2016-04-11

Försvarsdepartementet

Sekretariatet för säkerhetspolitik, internationella relationer och analys (SI)

FAC -försvar

Rådet för utrikesfrågor (försvar) den 19 april

Kommenterad dagordning, försvarsministrarnas möte

Kapacitetsbyggande till stöd för säkerhet och utveckling (Capacity Building in Support of Security and Development, CBSD)

Diskussionspunkt

Målsättningen med kapacitetsbyggande till stöd för säkerhet och utveckling (Capacity Building in Support of Security and Development, CBSD) är att stärka förmågan till konfliktförebyggande och krishantering genom utbildning och rådgivning till berörda länder och regionala organisationers civila, polisära och militära säkerhetsstrukturer och rättssektorer, och vid behov även genom stöd med utrustning.

I april 2015 presenterade EEAS och Kommissionen ett gemensamt meddelande om kapacitetsbyggande till stöd för säkerhet och utveckling och vid FAC i maj 2015 uppdrogs man att ta fram en genomförandeplan för detta. EEAS och Kommissionen fick också i uppdrag att göra en genomlysning av samtliga relevanta finansieringsinstrument med hänsyn tagen till den rättsliga grunden. I uppdraget ingick även att undersöka möjligheterna att inrätta ett separat instrument särskilt avsett för finansiering av kapacitetsbyggande.

Genomförandeplanen diskuterades på Rådet för utrikesfrågor (försvar) den 17 november 2015 och kritiserades för att vara abstrakt och att inte bidra med något nytt.

Arbetet inom EEAS och Kommissionen har sedan dess tillsynes gått trögt och några konkreta förslag har inte presenterats.

Vid FAC väntas HR/VP Mogherini göra en lägesuppdatering och en diskussion väntas om konceptet för kapacitetsbyggande till stöd för säkerhet och utveckling.

Regeringens ståndpunkt

Regeringens ståndpunkt är att det är viktigt att EU stödjer partners med kapacitetsbyggande åtgärder för att partnerländerna på egen hand ska kunna förebygga konflikter och hantera kriser i sina regioner, och därmed stärka säkerheten för människor. Finansiering bör ske genom omprioritering så att utgifterna och därmed Sveriges EU-avgift inte ökar. Lokalt ägarskap, mänskliga rättigheter, demokrati, civila respektive militära strukturers egenart, jämställdhet samt miljö och hållbarhet är viktiga faktorer att ta hänsyn till.

Regeringens ståndpunkt vad gäller finansiering av kapacitetsbyggande åtgärder är att OECD:s ODA kriterier måste respekteras vid användning av biståndsmedel. Ett eventuellt inrättande av ett nytt instrument måste påvisa ett reellt mervärde. Det är även viktigt med krav på transparens i processen och beslutsformer som säkrar medlemsstaternas ägarskap.

När EU utvecklar det kapacitetsbyggande arbetet till stöd för säkerhet och utveckling är det viktigt att beakta hela Europas grannskap.

Hybridhot

Diskussions- och beslutspunkt

Så kallade hybridhot har under en längre tid figurerat i de säkerhets- och försvarspolitiska diskussionerna i EU, och aktualiserades i samband med Ukrainakrisen och Daesh:s aktiviteter i Syrien och Irak. Begreppet har i mångt och mycket kommit att omfatta alla de hot och utmaningar som möter stater i dagens säkerhetspolitiska situation.

Den 6 april presenterade EEAS och Kommissionen ett gemensamt ramverk om hybridhot, "Joint Framework on countering hybrid threats - a European Union response" (JOIN(2016) 18 final ).

Ramverket omfattar en lista med förslag på åtgärder som fokuserar på säkerhetshöjande åtgärder, krishantering och samarbete med andra internationella aktörer.

Vid Rådet förväntas en diskussion om den gemensamma ramen för att motverka hybridhot och rådsslutsatser väntas antas. Slutsatserna väntas innehålla ett välkomnande och en uppmaning att inleda implementering.

Regeringens ståndpunkt

Regeringens ser med allvar på hybridhoten. Hanterandet av så kallade hybridhot är primärt ett nationellt ansvar. Internationellt samarbete inom EU och Nato är dock viktigt för att stödja det nationella arbetet. EU har en viktig kompletterande roll vad gäller att nå gemensam uppfattning bland medlemsstaterna av frågans vikt samt innebörd.

För svensk sida handlar det främst om att stärka det militära försvaret liksom att upprätthålla ett starkt rättsväsende och en god krisberedskap.

Sverige behöver, enskilt och tillsammans med andra länder, arbeta med en rad olika åtgärder för möta olika typer av icke-militära och militära utmaningar och hot. Tillsammans med andra länder måste vi kunna identifiera hybridhoten, bygga motståndskraft och åstadkomma samlade motåtgärder. Samordning bör ske mellan och inom olika organisationer.

Sverige välkomnar EEAS och Kommissionens arbete och det ramverk som tagits fram.

--------------------------------------------------------

I anslutning till mötet

Europeiska försvarsbyråns (EDA) styrelsemöte i försvarsministerformat

EDA:s styrelsemöte i försvarsministerformat sker som vanligt i anslutning till rådsmötet. Dagordningen omfattar en dagordningspunkt; implementering och fortsatta arbete kring de uppgifter som EDA har fått tidigare.