Epsco, Reviderad kommenterad dagordning EUN 22 feb 2013
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B4F91
| ||
Reviderad kommenterad dagordning | ||
Rådet | ||
2013-02-20 | ||
Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet |
S2013/1240/EIS |
A2013/717/IE |
Rådets möte (social-, jämställdhets- och arbetsmarknadsministrarna) den 28 februari 2013
1. Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
(offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
2. Godkännande av A-punktslistan
Icke lagstiftande verksamhet
(offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning (förslag från ordförandeskapet) angående punkterna 4-7)
3. Godkännande av A-punktslistan
4. Förslag till rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti (*)
- Politisk överenskommelse
Dokument
6197/13 SOC 88 ECOFIN 97 EDUC 43 JEUN 13 REGIO 17
Tidigare behandling
Rådsslutsatserna har tidigare inte behandlats i nämnden. Överläggning hölls med arbetsmarknadsutskottet den 17 januari 2013.
Ansvarigt statsråd
Hillevi Engström
Bakgrund
Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten i Europa lade kommissionen den 5 december 2012 fram ett förslag till rådsrekommendation om inrättande av en ungdomsgaranti.
Ungdomsgarantin innebär att ungdomar inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning får ett bra erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.
Med hänsyn tagen till medlemsländernas olika nationella system och förutsättningar, pekar kommissionen ut vilka principer som ska ligga till grund för ungdomsgarantin. I de sex principerna rekommenderar kommissionen följande:
1. Stärk samarbetet mellan arbetsförmedlingar och utbildningsinstitutioner säkerställ att ungdomar har information om hjälp och stöd. Säkerställ också arbetsmarknadens parters delaktighet i ungdomspolitiken.
2. Utveckla tidiga insatser för att förhindra att ungdomar fastnar i inaktivitet.
3. a) Erbjud dem som har lämnat skolan i förtid att återgå till utbildning eller att ta del av vidareutbildning.
b) Uppmuntra arbetsgivare att ta aktiv del i att skapa jobb för ungdomar genom målinriktat löne- och nyanställningsstöd.
4. Använd EU:s strukturfonder på bästa sätt under den kommande programperioden 2014–2020 för att finansiera ungdomsgarantin.
5. Övervaka och utvärdera garanti åtgärder så att de kan förbättras.
6. Implementera en ungdomsgaranti snarast, helst redan från 2014.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionen genom sitt förslag pekar ut en möjlig väg som kan främja att fler unga får möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen anser också att den föreslagna rekommendationen ger medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet att utforma garantin i enlighet med olika nationella system och ekonomiska förutsättningar. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom rådsrekommendationen om inrättande av en ungdomsgaranti.
(Se även ministerrådspromemoria.)
5. Meddelande från kommissionen om "det sociala investeringspaketet"
Föredragning av kommissionen
Dokument
KOM (2013) 83 slutlig
Tidigare behandling i nämnden
-
Ansvarigt statsråd
Maria Larsson
Bakgrund
Kommissionen väntas vid EPSCO redogöra för det så kallade Sociala investeringspaketets innehåll. Enligt kommissionens planering presenteras paketet den 20 februari. Ingen diskussion är planerad vid mötet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen noterar informationen från kommissionen.
6. Den europeiska planeringsterminen 2013: Bidrag till Europeiska rådet den 14–15 mars 2013
- Riktlinjedebatt
Dokument
-
Tidigare behandling
Har inte tidigare behandlats i nämnden.
Ansvarigt statsråd
Hillevi Engström
Bakgrund
Under denna dagordningspunkt väntas diskussion föras kring sysselsättnings- och socialpolitiska prioriteringar inom ramen för den Europeiska terminen. Diskussionen väntas sedvanligt ta sin utgångspunkt i de underlag som presenteras i underpunkterna till punkten 6. Regeringen välkomnar denna diskussion.
Den årliga tillväxtöversikten och den gemensamma sysselsättningsrapporten inom ramen för den europeiska planeringsterminen: politisk vägledning för sysselsättningspolitik och socialpolitik
- Antagande av rådets slutsatser
Dokument
6200/13 SOC 90 ECOFIN 99 EDUC 45
Tidigare behandling
Slutsatserna har inte tidigare behandlats i nämnden. Överläggning hölls med Arbetsmarknadsutskottet den 24 januari och Socialförsäkringsutskottet den 21 februari. Socialutskottet fick information den 12 februari.
Ansvarigt statsråd
Hillevi Engström
Maria Larsson
Bakgrund
Inför Europeiska rådets möte 13-14 mars väntas EPSCO den 28 februari anta slutsatser om kommissionens första årliga tillväxtrapport och den tillhörande gemensamma sysselsättningsrapporten.
Utkastet till rådets slutsatser innehåller politisk vägledning inför medlemsstaternas fortsatta arbete med genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiska åtgärder inom Europa 2020-strategin inom den europeiska terminen. Utkast till slutsatserna har behandlats i Sysselsättningskommittén (EMCO) och Kommittén för Social trygghet (KST).
Ett antal områden lyfts i rådsslutsatserna fram som viktiga inför det fortsatta arbetet med genomförandet av åtgärder på sysselsättnings- och det socialpolitiska området i medlemsstaterna:
Tillväxt- och sysselsättningsfrämjande finanspolitisk konsolidering
Återgå till en stabilare lånemarknad och främja jobbskapande
Förbättra anställningsbarheten för att minska långtidsarbetslöshet och tackla den höga ungdomsarbetslösheten
Ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor
Förbereda för en sysselsättningsrik återhämtning
Breda politiska mål för socialpolitiken
Förbättrad motståndskraft och effektivitet i de sociala trygghetssystemen
Att förebygga och minska fattigdom och social utestängning
Tillräckliga och hållbara pensioner, sjukvård och äldreomsorg
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna. Regeringen välkomnar att slutsatserna ger vägledning till medlemsstaterna om vad som – ur ett europeiskt perspektiv – behöver göras för att komma till rätta med de utmaningar som Europa står inför. Det är positivt att man fokuserar på åtgärder som bidrar till långsiktiga och hållbara system samt att vikten av kvinnligt arbetskraftsdeltagande lyfts fram. Vidare ser regeringen positivt på att ansvariga ministrar i EU genom dessa slutsatser får möjlighet att ge sitt bidrag till Europeiska rådets vårtoppmöte.
Antagande av den gemensamma sysselsättningsrapporten
Dokument
6081/13 SOC 76 ECOFIN 85 EDUC 33 JEUN 10
Tidigare behandling
Rapporten har inte tidigare behandlats i nämnden. Arbetsmarknadsutskottet fick information den 24 januari.
Ansvarigt statsråd
Hillevi Engström
Bakgrund
Inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin – som utgör en integrerad del inom Europa 2020-strategin – ska rådet och kommissionen årligen upprätta en sysselsättningsrapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av de integrerade sysselsättningsriktlinjerna.
Den 28 november 2012 presenterade kommissionen utkast till rapport. Utkastet utgjorde en integrerad bilaga till kommissionens årliga tillväxtrapport (se Faktapromemoria 2012/13: FPM32). Rapporten utvecklar sysselsättningsbudskapen i tillväxtöversikten. Budskapen och analysen baseras på situationen i unionen och medlemsstaternas åtagande på sysselsättningsområdet inom Europa 2020-strategin.
I rapportens inledande del konstateras bl.a. att återhämtningen av sysselsättningen har stannat upp och att arbetslösheten ökar igen. Rapporten går också på ett övergripande plan igenom medlemsstaternas åtgärder på sysselsättningsriktlinjernas och de landspecifika rekommendationernas område. Kommissionen understryker att ambitiösa reformer nu genomförs i medlemsländerna, men att ytterligare ansträngningar behövs för att modernisera arbetsmarknaderna och investera i humankapital för att skapa förutsättningar för en sysselsättningsrik återhämtning.
På EPSCO den 28 februari väntas rådet anta utkast till sysselsättningsrapport som i och med antagandet blir kommissionens och rådets gemensamma rapport.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av den gemensamma rapporten om sysselsättning. Regeringen ser positivt på att rapporten identifierar och följer upp medlemsstaternas åtgärder inom ramen för den Europeiska sysselsättningsstrategin samt välkomnar rapportens budskap om behovet av ytterligare ansträngningar för att skapa förutsättningar för en sysselsättningsrik återhämtning.
Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
- Allmän riktlinje
Dokument
17244/12 SOC 982 ECOFIN 1022 EDUC 367
Tidigare behandling
Förslaget har inte tidigare behandlats i nämnden.
Ansvarigt statsråd
Hillevi Engström
Bakgrund
De integrerade sysselsättningsriktlinjerna inom Europa 2020-strategin antogs 2010. I rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 framkommer att de borde förbli oförändrade fram till 2014 så att man kan inrikta sig på genomförandet. Mot bakgrund av fördraget måste dock sysselsättningsriktlinjernas årligen antas av rådet.
Därför presenterade kommissionen den 28 november 2012 förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik i enlighet med artikel 148 i fördraget. Kommissionens föreslår att sysselsättningsriktlinjerna från 2010 ska fortsätta att gälla under 2013.
Sysselsättningskommittén antog ett yttrande i frågan den 31 januari i vilket man gav stöd åt kommissionens förslag. Europaparlamentet väntas anta sitt yttrande i frågan senare i februari.
På EPSCO den 28 februari väntas rådet besluta om en allmän inriktning om förslag till riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik. Slutligt antagande av riktlinjerna kommer att ske först efter Europeiska rådets möte i mars.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom den allmänna inriktningen om förslaget till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Regeringen anser i likhet med kommissionen att sysselsättningsriktlinjerna som antogs den 21 oktober 2010 bör ligga fast 2013.
c) Den sociala situationen och tendenser som bör bevakas i EU: Viktiga slutsatser och politiska budskap
- Godkännande
Dokument
6138/13 SOC 83
Tidigare behandling i nämnden
Ingen tidigare behandling i nämnden. Socialutskottet fick information om underlaget den 12 februari 2013 och Socialförsäkringsutskottet den 21 februari 2013.
Ansvarigt statsråd
Maria Larsson
Bakgrund
Kommittén för social trygghet tar varje år fram en rapport som beskriver sociala situationen i EU och medlemsstaterna. Ur rapporten lyfts ett antal huvudbudskap ut samt trender att bevaka. Budskapen pekar på den svaga tillväxten och de allvarliga ekonomiska problemen som många medlemsstater präglas av, vilket fördjupar den sociala utsattheten för många. Ett antal områden lyfts fram där arbete i medlemsstaterna bör göras för att förbättra situationen;
Aktiv inkludering av utsatta
Ombesörjande av tillräckliga och hållbara pensioner
Högkvalitativ, hållbar och tillgänglig sjukvård och äldreomsorg
Finansiering vad gäller sociala trygghetssystemen
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom de slutsatser och budskap som presenterats. Det är viktigt att vi belyser den sociala situationen och att utvecklingen inom detta område följs upp. Regeringen välkomnar också inriktning på universella, hållbara och långsiktiga system istället för kortsiktiga riktade åtgärder.
7. Det sociala trepartstoppmötet: Förberedelse inför mötet den 14 mars 2013
- Information från ordförandeskapet
Dokument
-
Tidigare behandling i nämnden
Frågan har ej tidigare behandlats i EU-nämnden.
Ansvarigt statsråd
Hillevi Engström
Bakgrund
Företrädare för arbetsmarknadens parter, ordförandeskapstrojkan och kommissionen möts inför Europeiska rådets möte den 14 mars. Ordförandeskapet avser informera om förberedelserna inför detta.
Övriga frågor
8 a) Lagstiftningsfrågor och andra frågor
- Lägesrapport från ordförandeskapet
Bakgrund
Ordförandeskapet rapporterar om förhandlingsarbetet med aktuella lagstiftningsakter.
b) Löneutveckling: Sysselsättningskommitténs möte med de sociala partnerna
- Information från sysselsättningskommitténs ordförande
Dokument
-
Tidigare behandling
Frågan har inte tidigare behandlats i nämnden.
Ansvarigt statsråd
Hillevi Engström
Bakgrund
På kommissionens initiativ har EMCO och arbetsmarknadens parter hållit ett gemensamt möte kring löneutveckling i Europa. Syftet var att öka kunskaperna i frågan samt att involvera arbetsmarknadens parter mer i Europa 2020-processen. På mötet betonades vikten av att respektera parternas autonomi och nationell praxis vad gäller lönebildningen. Kritik framkom också mot mötets format och detta möte ska noga utvärderas av både EMCO och parterna.
c) Sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd – Arbetsprogram 2013
- Information från respektive ordförande
Dokument
6129/13 SOC 81 ECOFIN 89 EDUC 36
6109/13 SOC 77
Tidigare behandling
Arbetsprogrammen har inte tidigare behandlats i nämnden.
Ansvarigt statsråd
Hillevi Engström
Maria Larsson
Bakgrund
På EPSCO-rådet väntas i sedvanlig ordning Ordförandena för Sysselsättningskommittén (EMCO) respektive Kommittén för Social Trygghet (KST) att i korthet redogöra för sina kommittéers arbetsprogram. Arbetsprogrammen redogör på ett övergripande plan för vad kommittéerna – som bistår EPSCO rådet på sina respektive kompetensområden – kommer prioritera i genomförandet av Europa 2020-strategin och den europeiska terminen. Som exempel kan nämnas att båda kommittéerna kommer att granska medlemsstaternas nationella handlingsprogram samt behandla frågor som ordförandeskapet för rådet valt att lyfta fram. Samarbetet kommittéerna emellan betonas. Arbetsprogrammen för undergrupperna redogörs också för.
d) Övergångsbestämmelser avseende fri rörlighet för arbetstagare av bulgarisk och rumänsk nationalitet
- Information från kommissionen
Dokument
-
Tidigare behandling i nämnden
Frågan har inte tidigare behandlats i nämnden.
Ansvarigt statsråd
Hillevi Engström
Bakgrund
Enligt anslutningsakten från 2005 får EU:s dåvarande 25 medlemsstater tillfälligt inskränka det fria tillträdet för bulgariska och rumänska arbetstagare till deras arbetsmarknader genom att låta nationell rätt gälla. Övergångstiden är sju år. Övergångsbestämmelserna löper ut den 31 december 2013. Dessutom finns en skyddsklausul som medger att medlemsstater som slutat tillämpa nationella åtgärder och tillämpar EU-rätten om fri rörlighet för arbetstagare, före övergångsperiodens slut får återinföra inskränkningar om allvarliga störningar uppstått på dess arbetsmarknad. Kommissionen väntas informera om läget.