Epsco, RådsPM vassa instrument, dp 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23A20E
Rådspromemoria | ||
2010-03-01 | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
EPSCO-rådets möte 8 mars 2010
Dp 2 Förslag till rådets direktiv om genomförande av det ramavtal om förebyggande av skador på grund av vassa instrument inom hälso- och sjukvården som ingåtts av HOSPEEM och EPSU
- politisk överenskommelse
15305/09 SOC 643 DEVGEN 302 PHARM 20 SAN 292
6635/10 SOC 133 DEVGEN 56 PHARM 9 SAN 34
+ ADD 1
Tidigare dokument: Fakta-PM Arbetsmarknadsdepartementet 2009/10:FPM42
Frågan har inte tidigare behandlats av EU-nämnden.
Bakgrund
Enligt artikel 155 i EUF-fördraget kan dialogen mellan arbetsmarknadens parter på unionsnivå, om de så önskar, leda till avtalsbundna relationer, inklusive ingående av avtal. Parterna kan begära att sådana avtal som reglerar t ex arbetsmiljö ska läggas fram av kommissionen som förslag till rådsbeslut. Detta sker i form av förslag till direktiv. Europaparlamentet är inte medbeslutande men ska informeras. Varken kommissionen eller rådet kan ändra i de avtal parterna slutit. Rådets beslut handlar därför i princip endast om att säga ja eller nej till det parterna kommit överens om.
Den 17 juli 2009 undertecknade arbetsmarknadens parter på europanivå ett avtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården. De framställde även en begäran om att kommissionen skulle lägga fram avtalet för rådsbeslut. Kommissionen antog ett sådant förslag den 26 oktober 2009. Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen vid fyra tillfällen samt i Coreper.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 155 EUF-fördraget. Kvalificerad majoritet. Europaparlamentet är inte medbeslutande.
Svensk ståndpunkt
I ett avtal träffat av arbetsmarknadens parter på Europanivå kan inte kommissionen eller rådet kan påverka sakinnehållet. Behandlingen i rådet kan därför bara leda till ett ja eller nej beträffande de regler som parterna har enats om. Regler om skydd av arbetstagare är ytterst viktiga för en hållbar arbetsmarknad dit alla har tillträde och regeringen föreslår därför att Sverige stöder förslaget.
Europaparlamentets inställning
I en resolution antagen den 11 februari 2010 uttrycker Europaparlamentet sitt stöd för förslaget.
Förslaget
Förslaget till direktiv har parternas avtal som en bilaga och där återfinns de materiella reglerna. Det rör sig om en minimireglering som inte lägger hinder i vägen för nationella regler som är med gynnsamma för skyddet av arbetstagare mot skador på grund av vassa medicinska instrument.
Avtalet har samma grundupplägg som de flesta direktiv på arbetsmiljöområdet. Det innehåller regler som specificerar i vilka situationer riskbedömningar ska göras och vad dessa bör fokusera på, vilka åtgärder som bör övervägas för att motverka risker samt regler om utbildning, information och skaderapportering.
Avtalet gäller alla arbetstagare inom hälso- och sjukvårdssektorn. Det anger att riskbedömning för stick- och skärskador ska följa de principer som slås fast i direktivet (2000/54/EG) om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet, samt i ramdirektivet på arbetsmiljöområdet (89/391/EG). Bedömningen ska därvid specifikt inkludera exponeringsbedömning och täcka alla situationer där skada, blod eller annat potentiellt smittsamt material förekommer. Vid riskbedömningen ska man beakta teknik, arbetsorganisation, arbetsförhållanden, kvalifikationsnivå samt arbetsrelaterade psykosociala faktorer. Risker som uppmärksammats ska undanröjas genom tillämpning av säkra procedurer för användning och bortskaffande av vassa medicinska arbetsredskap, avstående från onödig användning av sådana redskap, tillhandahållande av redskap med inbyggda säkerhetsmekanismer samt genom att bruket att sätta tillbaka skyddshylsor på vassa redskap förbjuds. Vidare innehåller avtalet regler om information och utbildning samt om rapportering av inträffade olyckor och incidenter. Slutligen specificerar det hur arbetsgivare ska agera när en anställd har skadats av ett vasst föremål. Här nämns såväl medicinsk behandling som utredning av orsakerna till olyckan och vilka åtgärder som bör övervägas ifall följdskador uppstår.
Utöver avtalstexten innehåller kommissionens förslag till direktiv även en bestämmelse som anger att medlemsstaterna ska införa regler om sanktioner vid brott mot de regler som genomför direktivet nationellt. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
Enligt förslaget ska direktivet vara genomfört i medlemsstaterna senast två år efter att det antagits av rådet. I de fall direktivet genomförs i kollektivavtal, eller genomförandet möter speciella svårigheter, kan ett extra år accepteras.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Det finns idag inga svenska regler som exakt motsvarar förslaget till direktiv. Dock innehåller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1986:23) om skydd mot blodsmitta regler om hur arbete ska planeras, organiseras och utföras så att stick- och skärskador samt hud och slemhinnekontakt med blod undviks. Krav på rapportering av arbetsskador finns i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, enligt vilken alla olycksfall i arbetet ska rapporteras till Försäkringskassan. Allvarliga olycksfall och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska anmälas till Arbetsmiljöverket enligt 2 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Direktivet torde medföra att vissa ändringar behöver göras i det svenska regelverket, främst i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Ekonomiska konsekvenser
Direktivförslaget förväntas inte medföra några budgetkonsekvenser för svensk del. Inte heller EU:s budget påverkas.