Epsco, RådsPM om riktlinjer sysselsättning, dp 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:242C86
Rådspromemoria | ||
2010-10-08 | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
EPSCO-rådets möte 21 oktober 2010
Dagordningspunkt 4
Rubrik: Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
Dokument:
Dokumentnummer kompletteras
9233/10 CO EUR-PREP 19 POLGEN 66 AG 14 ECOFIN 234 UEM 162 SOC 309 COMPET 127 RECH 153 ENER 130 TRANS 117 MI 125 IND 59 EDUC 87 ENV 252 AGRI 153 (EU kommissionens förslag)
Tidigare dokument: Fakta-PM, Statsrådsberedningen, 2009/10:FPM81 EU:s nya tillväxt- och sysselsättningsstrategi - Riktlinjer för EU 2020
Frågan behandlades i EU-nämnden den 4 juni 2010. AU informerades den 18 maj och överläggning hölls den 1 juni.
Bakgrund
Mot bakgrund av att den s.k. Lissabonstrategin löpte ut våren 2010 och att Europa fortsatt står inför stora utmaningar, uppmanade Europeiska rådet EU kommissionen att presentera ett förslag till ny EU-strategi för tillväxt och sysselsättning. Den 3 mars 2010 presenterade kommissionen meddelandet Europa 2020 – strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Som en del av strategin, och i enlighet med fördraget, presenterade kommissionen den 27 april förslag till integrerade riktlinjer.
Kommissionens förslag till riktlinjer presenterades som ett samlat förslag, men utgör egentligen två, i rättslig mening, separata förslag; ett förslag till allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (KOM(2010) 193 del I) och ett förslag till sysselsättningsriktlinjer (KOM(2010) 193 del II). Riktlinjerna ska vara vägledande för de reformer som krävs på nationell nivå för att kunna genomföra Europa 2020 - EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Utifrån riktlinjerna ska varje medlemsland presentera nationella reformprogram med detaljerade reformer och insatser för att uppnå målsättningarna i Europa 2020. Reformprogrammen ska löpa över flera år och ska tackla de hinder som idag hämmar EU:s tillväxt och sysselsättning.
Förslaget behandlades under våren i rådsarbetsgruppen för sociala frågor och relevanta kommittéer. Den europeiska sysselsättningskommittén, antog sitt yttrande i frågan den 19/20 maj. Vid EPSCO-rådets möte den 7 juni antogs en allmän inriktning om förslaget till sysselsättningsriktlinjer. EPSCO-rådet betonade vid sin överenskommelse att överenskommelsen skulle omprövas nära Europaparlamentets (EP) och övriga relevanta institutioner yttrat sig i frågan och när Europeiska rådet nått en överenskommelse kring de överordnade EU-målen. Den 17 juni gav Europeiska rådet sitt politiska stöd till de integrerade riktlinjerna och enades kring de övergripande EU-målen i samband med den politiska överenskommelsen om Europa 2020-strategin som då nåddes.
I september behandlade rådsarbetsgruppen riktlinjerna på nytt med anledning av EP:s yttrande från den 8 september och mot bakgrund av Europeiska rådets möte den 17 juni.
Vid EPSCO-rådets möte den 21 oktober förväntas rådet anta förslaget till sysselsättningsriktlinjer.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 148(2) FEUF
Samrådsförfarandet, Kvalificerad majoritet
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Det är särskilt positivt att förslaget lyfter fram att ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor utgör en viktig tillväxtfaktor och att detta kräver jämställdhetsintegrering i genomförandet av riktlinjerna. Det är också positivist att riktlinjerna har fått ett tydligare fokus på att skapa en väl fungerande arbetsmarknad, vilket är en förutsättning för bl.a. minskat utanförskap och fattigdom. Vidare är det positivt att jämställdhetsdimension stärkts och att främjandet av en god arbetsmiljö lyfts fram.
Regeringen välkomnar också att riktlinjerna explicit uppmanar till att öka både kvinnor och mäns deltagande på arbetsmarknaden och att de betonar vikten av att; integrera personer från grupper som har det svårare att göra sig gällande på arbetsmarknaden och nå ut till dem som står längst ifrån arbetsmarknaden, förbättra ungas situation på arbetsmarknaden, och främja individers möjligheter att möta omställning.
Regeringen välkomnar vidare att de integrerade sysselsättningsriktlinjerna är färre till antalet och mer stringenta än föregångarna och kan därför fungera som ett bra ramverk för medlemsstaternas genomförande av strategin.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet yttrade sig i frågan om förslaget till sysselsättningsriktlinjerna den 8 september 2010. I EP:s yttrande betonas bl.a. följande aspekter; sammanhållning, förbättring av styrning, kvalitet i arbete, jämställdhet, fattigdomsbekämpning och främjandet av utveckling av små- och medelstora företag.
Förslaget
Förslaget till sysselsättningsriktlinjer innehåller i linje med kommissionens ursprungliga förslag ett begränsat antal riktlinjer för att öka samstämmighet och tydlighet.
I jämförelse med kommissionens ursprungsförslag innehåller förslaget inga ändringar vad gäller den övergripande strukturen eller antalet riktlinjer, som förblir fyra stycken. Däremot har en rad skrivningar förändrats och tillkommit. I riktlinje sju lyfts t.ex. ökat deltagande för kvinnor och män på arbetsmarknaden explicit fram i rubriken. Aktiveringens betydelse för arbetsmarknads deltagande, främjandet av en god arbetsmiljö och att arbete måste löna sig är ytterligare exempel på skrivningar som förts in. Från riktlinje åtta har ”kvalitet i arbete” flyttats till riktlinje sjus rubrik, skrivning om att motverka könssterotyper i utbildning förts in och skrivning om ”låg-koldioxid och resurseffektiv ekonomi” lyfts fram i stycke om kompetensbehov. Vad gäller riktlinje nio betonas nu t.ex. vikten av kvalitet i utbildningssystemen tydligare. Riktlinje tio, som handlar om främjandet av social delaktighet, tar nu tydligt avstamp i att ökade sysselsättningsmöjligheter är grundläggande del i medlemsstaternas integrerade åtgärder att minska fattigdom och öka deltagande i samhället. Jämställdhetsdimension har också stärkts.
De av kommissionen föreslagna rutorna med övergripande mål har justerats och motsvarar nu de relevanta övergripande mål som fastställdes vid Europeiska rådets möte den 17 juni. I de s.k. skälen i ingressen till riktlinjerna lyfts det fram att ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor utgör en viktig tillväxtfaktor och att det därför är viktigt med jämställdhetsintegrering på alla relevanta områden i genomförandet av riktlinjerna. Som resultat av behandlingen av EP:s yttrande har en rad skrivningar tillförts i skälen. De fyra riktlinjerna sammanfattas nedan:
Riktlinje 7: Öka kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden, minska den strukturella arbetslösheten och främja kvalitet i arbetet
Aktivering är viktigt för ökat arbetsmarknadsdeltagande. Medlemsstaterna ska införa flexicurity principerna i sin politik, och lämpligt använda socialfonden och andra EU fonder, med sikte att öka arbetskraftdeltagande, bekämpa segmentering, overksamhet och ojämlikheter mellan könen samt minska den strukturella arbetslösheten. Medlemsstaterna ska främja flexibla och pålitliga anställningsförhållanden, införa aktiv arbetsmarknadspolitik, främja livslångt lärande och rörlighet på arbetsmarknaden samt införa adekvata sociala trygghetssystem. Tillsammans med arbetsmarknadens parter ska också intern flexibilitet och trygghet uppmärksammas. Medlemsstaterna ska förbättra den sociala dialogen och tillsammans med parterna tackla segmentering på arbetsmarknaden. Kvalitet i arbete måste främjas, genom bl.a. en god arbetsmiljö. Arbetsförmedlingar har en viktig roll i aktivering och matchning, ska stärkas och vara öppna för alla. Åtgärder för att göra arbete lönsamt är viktiga. Medlemsstaterna ska i syfte att främja arbetskraftsutbudet, se över sina skatte- och bidragssystem, främja aktivt åldrande, ungas inträde på arbetsmarknaden, integrera personer med funktionshinder och invandrare, främja jämställdhet samt möjliggöra balans mellan arbete och privatliv. Medlemsstaterna ska ta bort trösklar för arbetsmarknadsinträde, främja entreprenörskap och jobbskapande.
Riktlinje 8: Utveckla en kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov och främja livslångt lärande
Medlemsstaterna ska främja produktivitet och sysselsättning genom att säkra utbud av kunskap och kompetens (främja baskunskaper, yrkesutbildning samt livslångt lärande mm) för att matcha efterfrågan på arbetsmarknaden. Skapa system för att verifiera informell kompetens och främja yrkesmässig och geografisk rörlighet. I partnerskap med parterna på arbetsmarknaden och företag, investera i och förbättra tillgången och kvaliteten på utbildning och kompetensutveckling. Underlätta för unga att etablera sig på arbetsmarknaden bl.a. genom lärlingsutbildning. Vidta åtgärder för att öka möjligheterna att anpassa utbildningssystemen till arbetsmarknadens samtida och framtida behov.
Riktlinje 9: Förbättra utbildningssystemens kvalitet och resultat på alla nivåer och öka deltagandet i högre utbildning eller motsvarande
Medlemsstaterna ska effektivt investera i utbildningssystemet, baserat på en integrerad ansats mellan olika nivåer, för att förbättra resultatet och kvaliteten samt säkra tillgång för alla. Medlemsstaterna ska förbättra öppenheten och relevansen i utbildningssystemen för att möta förändringar på arbetsmarknaden och i samhället. Medlemsstaterna ska motverka att unga lämnar skolan i förtid samt underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden.
Riktlinje 10: Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom
Utvidgningen av sysselsättningsmöjligheter är grundläggande del i medlemsstaterna strategier för att minska fattigdom och öka deltagande i samhället. Ändamålsenligt användande av socialfonden och andra EU fonder ska göras i detta syfte. Medlemsstaterna ska säkra, till en rimlig kostnad, lika möjligheter genom tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster, särskilt på det sociala området. Genom att nå ut till dem som står längst ifrån arbetsmarknaden och förhindra fattigdom hos dem som arbetar kan utanförskapet minska. Medlemsstaterna ska modernisera sina sociala trygghetssystem för att säkra social sammanhållning, deras hållbarhet och deltagande på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna ska säkra inkomststöd under omställningsperioder och minska fattigdom. Alla åtgärder ska främja jämställdhet.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Sysselsättningsriktlinjerna ligger inom ramen för den s.k. öppna samordningsmetoden. Således inga direkta konsekvenser för svensk lagstiftning.
Ekonomiska konsekvenser
Genomförandet av Europa 2020-strategin, som inkluderar beaktandet av sysselsättningsriktlinjerna i den nationella sysselsättningspolitiken, får budgetkonsekvenser.
Övrigt
-